RECENSION

The Mangler Reborn

Format: DVD/BD  •  Regiserad av Matt Cunningham & Erik Gardner (2005)

Citat ur öppet brev till regissörerna Matt Cunningham och Erik Gardner:

- - -

Kära Matt och Erik,

Jag vill ha mina 90 minuter tillbaka! Ni kan eposta dem till anders@foljeslagarna.com.

Inte speciellt vänliga hälsningar,

Anders Jakobson, Örebro, Sweden

- - -

Det är lite lustigt det här med dåliga filmer. Om en film är ”sådär” säger man till en vän att han eller hon kan strunta i att se den, det är inte värt det. Men om en film är katastrofalt dålig säger man ”du måste se den!”. Och trots att jag, enligt ovan, anser mig vara berövad på 90 minuter av mitt liv så anser jag att ni måste se The Mangler Reborn om ni får chansen. Det är en av de mest bedrövliga filmer jag sett!
   Redan från början känns allt fel. När filmen går igång känns det som man missat en halvtimme. Man hamnar mitt i en konversation mellan filmens huvudperson Hadley och hans fru. Frun gnäller över den gamla mangeln som Hadley släpat upp på vinden (?) och sen dröjer det inte många minuter innan frun hackas till köttfärs i mangeln.
   Sen är det dags för förtexterna och då har Matt och Erik gjort en klassisk vägg med tidningsurklipp om mangelns tidigare äventyr som kameran sveper förbi så man ska påbygga Hadleys besatthet. Problemet är att man gjort alldeles för få fejkade tidningsurklipp så det är samma 3-4 man ser hela tiden! Så. Jävla. B!
   Sen sätter filmen igång på allvar och då är Hadley en apatisk tvättmaskinsreparatör som rövar med sig sina kunder hem och matar mangeln med dem. Just varför mangeln måste käka främst unga snygga kvinnor hela tiden är okänt. Bara sugen på något kanske?
   Till filmens försvar måste jag flika in att skådisen Weston Blakesley spelar Hadley rätt bra när han är som mest apatisk och mordbenägen. Men det är väl det.
   Givetvis ska det finnas en kvinnlig hjältinna i filmen. Aimee Brooks spelar Jamie och för att introducera henne riktigt för publiken zoomar Matt och Erik in hennes nakna bröst extra länge i den obligatoriska duschscenen.
   Jag säger inget mer, men filmen är bedrövlig och att det just är en mangel inblandad känns enbart som ett halmstrå för regissörerna att gripa tag i för att få en långsökt koppling till Stephen King (som endast nämns sist i tacklistan i eftertexterna). Det kunde lika gärna varit vad som helst – en vävstol, en mikro eller en cementblandare.
   På dvd:n finns det en bakomfilm och när man ser den inser man att Matt och Erik bara är två fåntrattar som lyckats ta sig in i filmbranschen och det finns även ett kommentatorspår som jag är mycket spänd på att lyssna på vid tillfälle – vad är det för intelligenta saker de kan kläcka ur sig till sin fantastiska film? I bakomfilmen cementerar Amiee Brooks sin status som bimbo genom att berätta hur WONDERFUL det var att jobba med Matt och Erik, precis som RIKTIGA skådisar säger i bakomfilmer till RIKTIGA filmer. Suck.
   För att parafrasera Ulf Lundell: En urusel film är också en film, och får ni chansen så titta på The Mangler Reborn. Jag vet att ni kommer att vilja stänga av efter 20 minuter men stå ut! Betyget blir 1 Följeslagare av 5 möjliga.
Så har det kommit en andra uppföljare till The Mangler. Jag snackade lite med Erik Gardner och Matt Cunningham (männen bakom filmen) innan den kom ut och de hävdade bestämt att skulle göra en film som var en återgång till Kings originalstory. Jag kan bara säga en sak, ni lyckades INTE! The Mangler Reborn är nog den sämsta film jag sett på mycket länge. Manuset är så dåligt att det är ett under att de över huvudtaget fått någon att läsa mer än framsidan.
   När filmen börjar tar det ungefär 2 minuter innan huvudpersonen är besatt. Man fattar inte varför han har en mangel på övervåningen eller varför han helt plötsligt börjar mörda folk. Helt otroligt slarvigt gjort och det verkar som om Erik och Matt haft massor av idéer men glömt att se till att alla kom med i filmen. Som det är nu får man gissa sig till varför saker är som de är.
   När det sen gäller karaktärerna är det som väntat mest halvnakna tjejer som blir jagade och mördade. Inte mycket att förvånas över där… MEN, sen har vi far och son rånare! Sämre skrivna karaktärer har jag nog aldrig sett. De är så dåliga att de blir karikatyrer på sina egna karikatyrer om ni förstår vad jag menar. De pratar och agerar på ett så löjligt sätt att man inte tror det är sant. Vansinne!
   Om man nu inte fått nog efter filmen kan man ju se den otroligt amatörmässiga ”Behind the Scenes”-specialen som ligger med på dvd:n. Här får vi höra vad Beavis och Butthead… förlåt, Erik och Matt själva tänkte när de gjorde filmen. Barnsligare och larviga regissörer har jag i alla fall aldrig sett… och de verkar dessutom stolta över sitt uppträdande.
   Betyget blir 1 Följeslagare av 5 möjliga och det är enbart för att vi inte har lägre…
   Just ja, en sak till. Personen som gjorde ljudet för filmen borde släpas ut bakom huset och hängas upp i tårna och sen tvingas lyssna på en gammal bonde som spelar såg tills han gnager av sig båda benen för att komma därifrån… så dåligt är det. Det är mest en massa iiiiii-ljud som skär i öronen.

Fotnot: Varken The Mangler Reborn eller föregångaren The Mangler 2 har kommit till Sverige ännu och det är väl tveksamt om de gör det. Är ni riktigt sugna på att se dem får ni försöka få tag på dem på något annat sätt.
Först publicerad i Följeslagarna #211 - 2006-03-02
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.

LÄS EN SLUMPAD RECENSION UR ARKIVET

The Stand: American Nightmares #5

Tidning, publicerad på foljeslagarna.com 2009-09-02

Den andra omgången av The Stand går i mål med i mitt tycke ett ganska mediokert nummer. Det känns sämre tecknat än normalt och är lite segt storymässigt. I och för sig ska man väl tillåta The Stand att gå ned i varv emellanåt, och i och med att det är omgångens sista nummer så har det kanske sina förklaringar. I detta nummer får vi en första glimt av Mother A... [Läs hela recensionen]