Exempel på en huvudtitel och några av dess varianter.

Definitioner:

Vi skiljer på Huvudtitlar och Varianter. En Huvudtitel är den absolut första utgåvan av en titel, vanligtvis som inbunden bok men undantag finns. Efterföljande utgåvor oavsett format eller tryckning är Varianter.
   Utöver böcker skrivna av King (ensam, tillsammans med någon annan eller under pseudonym) innehåller databasen Antologier (novellsamlingar med olika författare), Referensböcker (böcker om King) samt Relaterad litteratur som är intressant för samlare (exempelvis böcker av Kings familj).
    Huvudtitlarna presenteras på samlingssidor - Stephen Kings böcker i Sverige samt Övriga böcker - där varje titel leder till en egen sida med mer information och dess varianter om sådan finns. I händelse av att det finns relaterade titlar (separat utgåvor etc) listas de efter varianterna.

Följande bokformat och bandtyper används i registret:

Inbunden – Bok med hårda pärmar och omslagsdesignen tryckt på tunt löstagbart skyddsomslag.
Kartonnage – Bok med hårda pärmar och omslagsdesignen tryckt direkt på boken.
Pocket – Bok med mjuka pärmar och mindre storlek än bok med hårda pärmar.
Storpocket – Bok med mjuka pärmar och ungefär samma storlek som bok med hårda pärmar.
Häftad – Bok med mjuka pärmar med annan storlek än pocket.
Danskt band – Bok med mjuka pärmar där pärmarna har flikar som är invikta.
Ljudbok – Inläst bok som får lånas eller köpas av alla till skillnad från talbok, finns som kassett, CD, MP3CD eller digitalt.
Talbok – Inläst bok som enligt upphovsrättslagen är det endast personer med syn- eller läsnedsättning av olika slag får läsa talböcker. Kan finnas på olika medium, vanligt format i dag är DAISY.
E-bok – Digital bok utan fysiskt medium.
Punktskrift – Böcker tryckta med taktil skrift som läses med fingrarna.

Följande identifieringssätt används i registret:

ISBN – “International Standard Book Number”. En internationell standard som används för att identifiera en specifik litterär titel och utgåva. Ett litterärt verk, vare sig det är en fysisk bok, digital bok eller ljudbok tilldelas ett ISBN-nummer. Ett verk som ges ut för första gången av ett förlag i ett visst format får ett unikt ISBN-nummer efterföljande tryckningar i samma format behåller ISBN-numret. Det finns två typer; ISBN-10 och ISBN-13. De består av 10 respektive 13 siffror. ISBN-10 användes fram till 2006 och ersattes första januari 2007 av ISBN-13.

Ett ISBN-nummer innehåller en landskod för där det litterära verket är publicerat, Sverige har nummer 91. Därefter följer den unika förlagskoden som kan variera i längd. Efter det kommer löpnumret för det litterära verket och den sista siffran är en checksiffra. ISBN-10 börjar alltid med landskoden, ISBN-13 börjar med ett prefix på 978 eller 979 och byggs därefter upp precis som ett ISBN-10.

Exempel:


I Sverige är det Kungliga Biblioteket som delar ut ISBN-nummer till förlag och det finns mer att läsa om detta på deras hemsida: https://isbn.kb.se/

EAN - ”European Article Number”. EAN är en streckkodsstandard för kommersiella produkter. Det finns flera varianter av streckodstyper inom EAN-familjen men den som är vanligast inom bokutgivning är EAN-13 och är oftast identiskt med ISBN-13 numret. EAN streckkoder har använts sedan 1970-talet men på böcker har det nyttjats sedan 1980-talet. När det gäller svenska Stephen King-böcker börjades EAN användas 1989. ISBN-13 uppkom för att kunna standardisera användandet av EAN-streckkoder på böcker, det kan därför förekomma böcker med ISBN-10 nummer som har en EAN-13 som inte överrensstämmer med ISBN-numret.

Prefixen 978 och 979 som används både inom EAN-13 streckkoder och ISBN-13 nummer är så kallade GS1 prefix, som normalt sett används för landskoder i EAN-13 koder, men för bokutgivning världen över är dessa två prefix reserverade och kallas därför informellt sett för "Bookland". I registret har vi registrerat ISBN-10, ISBN-13 och EAN-13 och du kan söka på endera formen för att hitta din titel.

MTM Medienummer – Ett internt katalognummer som används av ‘Myndigheten för tillgängliga medier’ för både talböcker och punktskrift. Till skillnad från ISBN som används för kommersiella produkter så fyller detta medienummer endast ett syfte i MTMs databas Legimus.

Upplaga/Tryckning – När en bok släpps första gången i ett land är det första upplagan. Av olika anledningar kan boken behöva tryckas igen. Dessa blir då upplaga 2, 3, 4 osv. Orsaken till nya upplagor är oftast efterfrågan där till exempel julhandeln är en stor bokköpstid. Filmsläpp är en annan anledning. Självklart är även popularitet av kända böcker en anledning till löpande nytryckningar. Upplagan är specifik för bandtyp och ofta ISBN-nummer. Oftast trycks en bok först i inbundet format. Efter en viss tid kan sedan formaten kartonnage, pocket eller storpocket tryckas. Dessa respektive upplagor får då upplagenummer 1, 2, 3 och så vidare.
   Om, av någon anledning, ett annat ISBN-nummer används blir det en ny förstatryckning av denna upplaga. Så därför kan det finnas flera förstaupplagor av samma titel och bandtyp. Ibland används inte upplagenummer i publikationen. I registret har vi då valt att använda årtalet för tryckningen som grund för upplagenumret. Här finns en potentiell felkälla då det kan finnas flera upplagor under samma år eller ytterligare upplagor mellan de årtal vi känner till.
   Upplaga och tryckning används på samma sätt i registret, oavsett hur förlagen själva utrycker det på titelns copyrightsida. Då exempelvis talböcker och e-böcker inte ”trycks” som en bok är det i stället upplaga som är lämpligt.

Bokklubbsutgåva – En upplaga som är specifik för bokklubbar vilka oftast säljs via internet eller tidigare via postorder. Dessa såldes inte i fysiska butiker, även om vissa undantag finns. De är dock väldigt vanligt förekommande på antikvariat och i second hand-butiker. Bokklubbsutgåvor är ofta tryckta på enklare papper.

Utgivningsår – Det datum när den specifika bokens förstaupplaga släpptes till allmänheten.

Tryckt årtal – Det år den specifika upplagan tillverkats eller tryckts.

Tryckort - I olika böcker står det dels olika mycket info och dels skrivet på olika sätt. Oavsett hur mycket info som står har vi valt att standardisera på följande sätt: Tryckland, tryckort, tryckeriföretag.

Copyrightsida – På svenska ”upphovsrättssida”. Denna innehåller grundläggande information om boken, förlaget och vilka rättigheter som har reserverats. Den kan också ha några extrafunktioner som kan hjälpa till att identifiera och katalogisera boken. Denna sida finns oftast på baksidan av titelbladet i början av boken.

Sidantal – I denna sammanställning har vi valt att ange det sista tryckta sidnumret. Ibland kan boken fortsätta en till två sidor ytterligare.

Bilder:

Ambitionen är att varje tryckt bok ska presenteras med minst tre bilder (framsida, baksida, copyrightsida) och fler om det är relevant. För övriga format är förutsättningarna annorlunda.
   Ambitionen är också att alla bilder ska vara uniforma och i god kvalitet. Så är inte fallet för samtliga titlar. I vissa fall saknas bilder eller så används bilder i sämre kvalitet tills vidare. Dessa titlar är markerade med ikonen och kommer att ersättas när möjlighet finns.

Mått:

En annan ambition är att varje tryckt bok ska presenteras med information om bokens mått enligt uppställningen höjd/tjocklek/bredd. Denna uppgift saknas på många varianter i registret och dessa är markerade med ikonen . Här önskar vi hjälp med att komplettera informationen.

Korrigera eller bidra till registret:

Vi är medvetna om att registret trots upprepade granskningar kan innehålla fel och vi uppmanar till felrapportering. Vi uppmanar också till kompletteringar om det är så att du äger en variant som inte är med i registret. Framför allt uppmuntrar vi till bidrag med nya bilder där det behövs.
   För felrapportering, komplettering eller information om hur du kan bidra med bilder, skriv till anders@foljeslagarna.com