Det finns många biografier om Stephen King. En klassiker är "Stephen King - Americas most loved Boogeyman" av George Beahm, men även i Kings egen bok Att skriva: En hantverkares memoarer kan man läsa mer om personen King.
   Nedan följer en kort biografi - från födseln av personen Stephen King till födseln av romanförfattaren Stephen King. Den är en bearbetad version av en text som ursprungligen publicerades i samband med Kings 51-årsdag i Följeslagarna #16, den 21 september 1998.

Kings familj

Stephen Edwin King föddes 21 september 1947.
   En av de mest kända historierna från Kings barndom är den om hur hans pappa försvann från familjen. Donald King var en rumlare med smak för både sprit och kvinnor. Han började som dammsugarförsäljare som glatt hälsade på unga änkor mitt i nätterna för demonstrationer. Han var senare i livet sjöman i den amerikanska handelsflottan, vilket bland annat resulterade i att King har en brasiliansk halvsyster. En lustig detalj i sammanhanget är att i den oavkortade versionen av Pestens tid, minns Mother Abagail en trevlig dammsugarförsäljare vid namn Donald King... (kapitel 50, andra segmentet)
   Donald King hade även problem med lagen och innan han antog efternamnet King legalt hade han flera olika alias. Kanske var det dessa problem som fick honom att överge sin familj, för en dag 1949 sa han att han skulle gå till affären för att köpa cigaretter, och kom aldrig tillbaka.
   Trots att Stephen King har haft råd att betala för en undersökning av faderns liv efter 1949 har han låtit bli. "Jag har tänkt tanken då och då under åren, men det har alltid varit något som stoppat mig. Vidskepelse, antar jag, likt det gamla talesättet om att inte väcka den björn som sover. Om sanningen ska fram så vet jag inte hur jag skulle reagera om jag hittade honom och vi stod ansikte mot ansikte", sa King i den klassiska Playboy intervjun (juni 1983).
   Donald King lämnade dock ett inofficiellt arv till sin unge son. Fadern delade sonens intresse för skräck och hade en samling pocketböcker av bland annat H P Lovecraft som King genast slukade, innan de plötsligt försvann. King misstänker att hans moster tog böckerna.
   King blev givetvis förvånad över faderns skräckintresse, men blev om än ännu mer förvånad när han upptäckte att fadern även skrivit egna skräck- och SciFi-historier som han försökte få publicerade i dåtida tidningar som Bluebook och Argosy. Ingen berättelse blev dock antagen och finns ej kvar i dag.
   Faderns "bortgång" skapade förstås problem för den kvarvarande familjen, speciellt då för Kings mamma Nellie Ruth (född Pillsbury), som fick ta flera dåligt betalda jobb, på bland annat ett tvätteri och ett munkbakeri.
   Familjen King levde under knappa förhållanden, men var aldrig riktigt illa ute. "Det fanns alltid mat på bordet, även om det inte var stek särskilt ofta", har King sagt. Nellie Ruth var starkt religiös och uppfostrade King och hans två år äldre adopterade broder David strängt, och trots den begränsade ekonomin hävdade hon bestämt att de båda pojkarna skulle gå på college. "Vi fick båda stipendier till University of Maine. Varje vecka skickade hon oss $5 att spendera. Efter hennes död fick jag reda på att hon stundtals hoppat över måltider för att kunna skicka oss pengar som vi ogenererat tog emot."
   När Nellie Ruth dog i cancer 1973, ventilerade King de känslor som dök upp i berättelser som Vägbygge (Roadwork) och "Sundet" ("The Reach", från Den förskräckliga apan.

Den unge King

King var ett överviktigt och klumpigt barn som kände sig bortstött av sina jämnåriga. Han hade mardrömmar om att göra bort sig offentligt och var alltid den som blev sist vald när de skulle spela baseboll. För att koppla bort verkligheten fantiserade han ihop ett alter ego, en superhjälte vid namn Cannonball Cannon. Fantasiförmågan ihop med den osäkerhet och ångest han kände blev betydande, då han började fundera mycket. Han hade en period då han var livrädd för att bli galen.
   Lite senare blev han besatt av döden, och speciellt sin egen död, då han var övertygad om att han inte skulle bli 20 år. Han fantiserade om mörka, övergivna gator där märkliga figurer greppade efter honom i mörkret. I samband med dessa tankar samlade han ihop information om en massmördare från 50-talet, Charlie Starkweather, och samlade detta material en klippbok i hopp om att förstå sig på personen bakom skräcken.
   Skräckintresset växte sig allt större och King konsumerade allt vad han kunde; radioprogram, serietidningar och - förstås - filmer. Ett betydande ögonblick är från 1957 då han satt i en biosal och såg "The Earth vs The Flying Saucers" när filmen plötsligt bröts och biografägaren meddelande att Ryssland sänt upp sin första Sputnik i rymden. King kopplade på en gång ihop filmen med fiendens rymdsond som cirkulerade runt jorden, kanske lastad med atombomber. Den fiktiva skräcken slogs ihop med den verkliga skräcken om att när som helst bli utplånad och King satt skräckslagen under resten av filmen...

King börjar skriva

King började tidigt att skriva, och en av de första berättelserna han fick betalt för var "Jhonathan and the Witches" som han skrev vid nio års ålder till sin moster Gert, som betalade 25 cent för den.
   Vid tolv års ålder fick King en egen skrivmaskin och inledde sitt författande och skickade in berättelser till olika tidningar, men blev ständigt refuserad. King lät sig inte hejdas av detta utan stencilerade själv upp sina berättelser och sålde till sina skolkamrater. En rektor satte dock stopp för detta.
   Skrivandet tog vidare fart under collegetiden då King satte sig i en riktig knipa. Han skrev och tryckte upp en liten satirisk tidskrift kallad "The Village Vomit" där han häcklade lärare på Lisbon High School. Det var inga snälla skildringar och (o)lyckligtvis hamnade ett exemplar hos en fakulitetsmedlem, och den sofistikerade satirikern förvandlades tillbaka till den fjortonåring som helt plötsligt funderade på vad sitt författande kunde få för efterföljder. King blev givetvis bestraffad, men det ledde till att vad som motsvarande en syokonsulent såg till att talangen kunde utnyttjas på ett bättre sätt, och ordnade så att King fick skriva om sport för Lisbon Enterprise. Redaktören på tidningen - John Gould - tog hand om King, och "lärde mig allt jag kan om att skriva på tio minuter".

King blir publicerad

1965 fick King sin första berättelse publicerad, och titeln säger ganska mycket om hur hans karriär blev: "I was a Teenage Graverobber". Lite senare under universitetsperioden var King en flitig skribent för skoltidningen där han hade sin egen spalt "King's Garbage Truck" under sina sista år 69-70.
   Som färsk utexaminerad student jobbade han på bensinstation och även han i ett tvätteri. Han gifte sig med Tabitha Spurce den andra januari 1971 och fick dottern Naomi och senare sönerna Joseph Hillstrom och Owen. Till slut fick han ett vettigt jobb som engelsklärare på Hampden Academy High School, men efter varje arbetsdag satte han sig i skolans pannrum och gjorde det han älskade - skrev.
   1972 hade han skrivit ett stort antal berättelser och fått fyra romaner refuserade, och var besviken och deprimerad. "Jag började tro att det var bara redaktörernas kusiner som fick böcker publicerade", har King sagt. Men så kom vändningen...
   King hade skrivit några sidor på Carrie när han insåg att det var skräp, och förpassade alltihop till det runda arkivet. När han kom hem senare samma dag låg sidorna där igen. Tabitha hade plockat upp dem, läst dem, och skrivit en lapp som sa "Snälla fortsätt, detta är bra". Carrie slutfördes och skickades till Bill Thompson på Doubleday, och blev antagen.
   "Jag satt en regnig eftermiddag i mars 1973 och förberedde en lektion i amerikansk litteratur när min fru ringde, så upphetsad att hon knappt kunde prata. Hon hade ett telegram som hon läste upp: 'Carrie officiellt en Doubleday-bok. $2500 i förskott mot royalties. Grattis grabben - framtiden ser ljus ut. Bill'".

Resten är - som ni vet - historia!