RECENSION

The Stand: American Nightmares #3

Format: Tidning  •  Av Roberto Aguirre-Sacasa, Mike Perkins och Laura Martin, Marvel (2009)

Så äntligen är Lincoln tunnel-numret av The Stand här. Det har pratats om detta nummer ända sedan serien startade och nu är det alltså äntligen här. Förutom ett kort möte mellan Stu och Glen Bateman (som gör sin debut här) handlar hela numret om Larry och Ritas strapatser i tunneln. Och det blir riktigt spännande.
   Roberto Aguirre-Sacasa, Mike Perkins och Laura Martin har gjort ett riktigt bra jobb med att få fram Larrys innersta tankar och skräcken de ger honom. De har lyckats med att göra tunneln precis sådär hemsk som Larry inbillar sig att den är, fast den egentligen inte är det.
   Som en bonus får vi se foton Mike Perkins tog i New York (för att ge numret en verklighetsförankring) samt hans illustrationer av dem och åtminstone jag blir ordentligt imponerad. Han har verkligen lyckats återskapa dem och jag tvivlar inte för en sekund att läsare som lever i de områdena i ser i numret känner igen sig.
   Personligen så är detta absolut ett av favoritnumren, om inte rent av det bästa. Betyget blir således fem Följeslagare av fem möjliga.
The Stand goes zombiefilm! Så här mycket lik i ett och samma nummer är det frågan om man någonsin sett i en tecknad serie, men det är befogat när The Standskanske mest gastkramande sekvens ska återges. Lustigt nog är många av rutorna helt kolsvarta i detta nummer, men det har så klart sin skrämmande funktion. Hur ska man annars etablera känslan av att gå genom en tunnel där var som helst kan hända, eller där man åtminstone kan föreställa sig att vad som helst ska hända...?
   Numret är för övrigt fyllt av splattriga och otrevliga bilder som nästan borgar för en liten varningslapp på omslaget. Ingenting för lättäcklade läsare...
   Det är bra att nästan hela numret fokuserar på Larry och Ritas äventyr. Historien får berättas klart utan några som helst avbrott för andra karaktärer, vilket ger ett bra tempo och flyt i berättandet. Den lilla lättsammare snutten med Stu och Glen på slutet känns som en skön liten andningspaus inför nästa nummer.
   Betyget blir självklart fem av fem Följeslagare.
Först publicerad i Följeslagarna #251 - 2009-06-02
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.