RECENSION

The Stand: Soul Survivors #3

Format: Tidning  •  Av Roberto Aguirre-Sacasa, Mike Perkins och Laura Martin, Marvel (2010)

Det tredje numret centreras kring Frannie och berättas genom utdrag ur hennes dagbok, ett litet stilbrott som bara gör serien gott. Här följer vi hennes gäng på väg mot Mother Abigail efter ett stopp på CDC-kliniken i Stovington där Stu som bekant satt inspärrad under inledningen av serien. Där fanns ingenting att hämta förutom skräckinjagande bilder, så resan går vidare. Alla i följet drabbas av både positiva och negativa drömmar. Under resans gång börjar Frannie att falla för Stu, vilket så klart irriterar Harold något enormt och mot slutet av numret börjar Harold att förvandlas för att så småningom välja sin egen väg. Då har följet utökats med ett antal kvinnor gänget fritagit under en sällsynt brutal actionsekvens som jag inte riktigt kommer ihåg från boken... Jisses, nästan så att man måste utfärda en varning...
   Det börjar bli allt tydligare att The Stand är den serieadaption av de pågående som är bäst. Den har ett bra flyt i berättandet och de bästa karaktärsteckningarna, vilket gör att det blir en ren fröjd att slå upp ett nytt nummer. Även detta nummer får fyra starka Följeslagare av fem möjliga.
The Stand är helt klart den Stephen King-serie som jag helst tillbringar tid med. Flytet är perfekt och svängningarna mellan numret då fokus flyttas från en grupp överlevare till en annan är underbara. Att sen låta i stort sett ett helt nummer berättas via Frannies dagbok känns fräscht och nytänkande och det gillar jag. Det blir ett helt annat flyt i numret och dessutom läggs fokus på Frannie och allt ses ur hennes synvinkel. Detta i kombination med Mike Perkins illustrationer gör det hela till en fröjd att läsa.
   Det finns egentligen inget jag inte gillar med The Stand och jag kan därför inte de något annat betyg än fem Följeslagare av fem möjliga.
Först publicerad i Följeslagarna #258 - 2010-01-04
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.