RECENSION

The Dark Tower: The Long Road Home #4

Format: Tidning  •  Av Peter David, Robin Furth, Jae Lee och Richard Isanove, Marvel (2008)

Så kom äntligen den förväntade konfrontationen mellan Roland och The Crimson King inne i Maerlyn's Grapefruit! The Crimson King är ju en helt klart otäck figur som i Jae Lees och Richard Isanoves gestaltning blir ännu mer skräckinjagande.
   Samtidigt har Alain och Cuthbert fullt sjå med att värja sig mot muterade vargar och till deras - och i förlängningen Rolands - hjälp kommer Sheemie som efter sin vistelse i The Dogan fått oanade krafter som kommer att visa sig vara oumbärliga i slutänden av historien.
   Även om det är rätt rafflande så känns det som The Long Road Home står och stampar på samma ställe och skildrar en lång sekvens, vilket egentligen gör att de tre hjältarna inte kommit speciellt långt på "den långa vägen hem".
   Vi får se hur det hela utvecklar sig i det sista numret i den här omgången innan Treachery tar vid i höst.
   Även om jag är nöjd över att äntligen få en dos av The Crimson King så blir jag lite störd över att storyn står så pass stilla och ger därför "bara" fyra Följeslagare av fem möjliga i betyg. Nu hoppas jag på en riktigt bra final!


Näst sista numret av The Long Road Home är här och då vi inte får någon direkt upplösning gissar jag att man sparat den till nästa nummer, som är det sista för omgången. Istället får vi lära känna Sheemie lite bättre. Det visar sig nämligen att han är mer kraftfull än man tidigare kunnat ana. Han är också ett bra bevis på varför denna serie är så bra. Jag gillar när man tar karaktärer som King själv endast låtit vara med på ett hörn och utvecklar han eller henne. Visst mycket är fortfarande oklart när det gäller Sheemie, men ändå…
   Vi får också bekanta oss lite mer med The Crimson King och jag gillar verkligen hans förvandling från de skrivna böckerna till denna serievariant. Jae har verkligen lyckats förmedla hans ondska på ett bra sätt. Historiedelen handlar om mutanter och är en rätt intressant läsning om hur människorna muterade efter de giftiga nedfall de utsattes för.
   Efter att ha läst det fjärde numret finns det inte så mycket att tillägga förutom att vi återigen fått ett suveränt nummer. The Long Road Home startade bra och har fortsatt på samma linje. Betyget blir därför även för detta nummer fem Följeslagare av fem möjliga.
Först publicerad i Följeslagarna #240 - 2008-07-01
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.