RECENSION

Stephen King: Uncollected, Unpublished

Format: Bok  •  Av Rocky Wood, David Rawsthorme, Norma Blackbum och Alan M. Clark, Cemetary Dance (2006)

Stephen King: Uncollected, Unpublished av Rocky Wood är förmodligen varje King-fans våta dröm. Förutom en massa information angående en massa suspekta mer eller mindre okända verk av King får vi faktiskt avnjuta en helt ny (gammal) historia.
   Ja, i själva verket är det ett kapitel ut Kings opublicerade roman Sword In The Darkness, men kapitlet är helt fristående och går alldeles utmärkt att läsa separat. Rocky själv sa vid något tillfälle att King mycket väl kunde ta med det i nästa samling utan att skämmas och jag skulle till och med vilja gå så långt att säga att han ska skämmas om han inte tar med det.
   Det är för övrigt kapitel 71 som publiceras här men för att man ska få en uppfattning om hela boken finns även en genomgång (kapitel för kapitel) av hela boken med.
   Dessutom finns det en tidigare opublicerad dikt med. Eller rättare sagt den har faktiskt publicerats en gång i en liten skoltidning (Salt Hill Journal) som sen försvann för att sen dyka upp förra året. Personligen är jag inget fan av poesi, faktiskt inte ens Kings poesi så jag har lite svårt att bedöma hur bra ”Dino”, som den heter, är. Jag lämnar det därför upp till var och en av er att själva avgöra det.
   Resten av boken går igenom inte mindre än 97 av Kings mindre kända verk. 51 av dessa är opublicerade och 46 har publicerats men inte samlats under något med Kings namn på. Här finns allt från noveller och korthistorier till manus (24 stycken) och dikter (9 stycken), allt lika väldokumenterat. Rocky har nämligen själv läst det mesta (en del har han haft hjälp med) och tagit anteckningar. Jo, jag vet, man blir otäckt avundssjuk.
   Det enda trista med Stephen King: Uncollected, Unpublished är väl att man förmodligen inte kommer att få läsa allt som tas up i boken. En del går att få tag på om man vet var man ska leta men långt ifrån allt. Men, men, detta är dock det bästa alternativet.
   Just ja, en sak till som jag inte gillar. Man har samlat alla fotnoter längst bak i boken vilket gör att man måste flippa fram och tillbaka hela tiden. Otroligt jobbigt och det hade varit mycket bättre att ha dem längst ner på respektive sida. Kanske något att tänka på om det blir en ny utgåva.
   Boken finns för övrigt utgiven i två versioner. Dels en limited edition från Cemetery Dance (som i dagsläget inte kommit ut än då den blivit kraftigt försenat) och i en storpocketutgåva från det australiensiska förlaget Landmark Press.
   Vill man bara ha en billig bok att läsa ska man definitivt köpa den australiensiska utgåvan som är betydligt billigare än Cemetery Dances men förmodligen (jag har ju inte sett Cemetery Dances version än) är Cemetery Dances betydligt snyggare och även mer hållbar.
   Betyget blir 3 Följeslagare av 5 möjliga.
Nog blir man lite ställd när man slår upp den australiensiska utgåvan och möts av texten ”This is the second edition of Stephen King: Uncollected, Unpublished. Cemetery Dance Publications published the first edition in the United States in December 2005. This edition has been revised to include King’s latest publications and further research material that has come to light since the manuscript for the first edition was submitted” när den första upplagan inte ens kommit ut än!
   Att det finns en australiensisk utgåva över huvud taget är att huvudförfattaren Rocky Wood bor där, men det har inte hindrat han från att åka till Maine och bland annat ägna tre veckor av sitt liv och plöja igenom allt som finns offentligt och bakom lås och bom i biblioteket på University of Maine. Galen eller hängiven kan man undra. Jag skulle nästan sätt en peng på det första.
   Rocky och hans medförfattare David Rawsthorne och Norma Blackburn är nästan sjukligt besatta av att få med varenda liten detalj angående allt från förekomsten av påhittade orter till versionsskillnander mellan olika publiceringar av ett verk. Visst, någon måste vara det också, men det borgar inte för någon speciellt avslappnad läsning.
   Stephen King: Uncollected, Unpublished är i det närmaste en renodlad faktabok. Den är uppbyggd så att man ska kunna slå upp vilket kapitel som helst och läsa det och få all relevant information på en gång, inte att man ska läsa kapitel för kapitel och bygga upp informationen på det viset. Å ena sidan kan man tycka att det är ett bra och logiskt upplägg, men i själv verket blir det ett gytter av upprepningar och onödig fakta.
   Till exempel: skriver de om en novell eller någonting där orten Castle Rock nämns måste de alltid redogöra för vilka Castle Rock-böckerna/novellerna är. När man efter en stund stött på ett par ”Castle Rock”-kapitel blir denna ständiga upprepning bedövande tjatig. Jag skulle till och med våga påstå att man säkert skulle kunna minska ned bokens längd med minst 1/5 om upprepningarna hade tagits bort.
   För att späda på eländet är boken formgiven på ett mycket tråkigt och inte alls inbjudande sätt. Det är text sida upp och ned, med undantag för några faktarutor som inte alls har någon relevans i sammanhanget. Layouten gör mig bara trött, men jag ska väl poängtera att just denna kritik främst gäller den australiensiska utgåvan eftersom det är den enda jag sett.
   Innehållsmässigt kan man inte direkt klaga. Verken som tas upp är i många fall intressanta, speciellt om man som jag har läst eller kan läsa större delen av dem. Om man inte har det tror jag boken känns smått meningslös. Som att titta i en kokbok över smaskiga rätter vars ingredienser inte finns att köpa. Å andra sidan är Rocky Woods genomgångar av respektive historia, speciellt Kings längre opublicerade verk, så detaljerade att man får veta precis allt som händer. Ungefär som när någon återger en film scen för scen. Jag personligen är inte så förtjust i det.
   Boken inleds med bland annat ett par snabbgenomgångar av de olika typerna av historier som ingår i bokens större genomgång: försvunna eller gömda verk, versionsskillnader, och det opublicerade eller icke-samlade. Det finns också en essäliknande förklaring till varför de gjort boken över huvud taget och en genomgång av de olika klasser som de sorterar in Kings historier i: The Dark Tower, Maine Street Horror, The Stand, America Under Seige och New Worlds. Sen har de även – av någon totalt oförklarlig anledning – tagit med dikten ”Childe Roland to the Dark Tower Came”, som delvis inspirerade King till sitt magnum opus. Jag trodde detta var en bok om Kings verk?!
   Bokens brister vägs upp av innehållet som finns bakom upprepningarna och den överdrivna detaljrikedomen. Det är ju ändå en ”komplett” och detaljerad genomgång av verk av King som väldigt få har läst. Jag vet att lite av ambitionen med boken har varit att uppdatera de böcker som redan finns på marknaden i ämnet, senast Stephen Spignesis ”The lost works of Stephen King” (2000), och det gör den ju givetvis sett till antalet verk den går igenom, men personligen gillar jag Spignesis bok mycket bättre, främst för att den känns mer personlig och inte så brutalt manisk i sin faktaambition. Och så är den mycket mer tilltalande att bläddra i och sen läsa.
   Lägger jag ihop mina åsikter landar det på 3 Följeslagare av 5 möjliga. Viktig bok men lite för intern och tråkig.
Först publicerad i Följeslagarna #212 - 2006-04-01
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.