RECENSION

Just After Sunset

Format: Bok  •  Scribner (2008)

Jag vet att det är många som gillar Kings novellsamlingar före romanerna, men jag är inte en av dem. Speciellt på senare tid tycker jag att King inte riktigt fått till novellerna, och likt Everything's Eventual är Just After Sunset ganska ojämn.
   En annan faktor i sammanhanget är att förr i tiden gick jag in i novellsamlingarna med iver för det var en helt oläst bok jag hade framför mig. Numera har jag läst, och recenserat, de flesta novellerna innan boken kommer ut. De recensionerna finns i vårt arkiv (se länkar längst ned) och därför koncentrerar jag mig på de ”nya” novellerna i denna recension.
   ”Harvey’s Dream” är i och för sig ingen ny historia. Den kom redan 2003 och gick då att läsa på nätet, men vi recenserade aldrig den av någon anledning. Det är en väldigt effektiv otäck stämning i den här korta novellen om Harvey som berättar om en mycket verklig dröm för sin fru, som blir allt mer uppjagad ju längre in i sin historia Harvey kommer i och med att det han berättar är sant. En bra, kort och otäck sak.
   ”N.”, som man tidigare i höstas först kunde stifta bekantskap med som animerad serie, eller vad man ska kalla det, tycker jag faktiskt är sämre som novell än i det animerade utförandet som var lite kortare och tajtare. Det blir en ganska ryckig novell med en blandning av brev och journalanteckningar. I och för sig har formen vissa likheter med andra berättelser av King, som den oavslutade boken The Plant, och novellerna ”Jerusalems Lott” och ”Den typ som överlever”. Speciellt den sista finns det särskilda likheter med när den journalförfattande psykiatrikern börjar tappa förståndet efter att först lyssnat på patient ”N”:s historia och sen följa i hans fotspår..
   ”The Things They Left Behind” är en av bokens bättre noveller. Den utspelar sig i New York efter 911 och vår protagonist överlevde flygsplanskrascherna genom att helt enkelt inte gå till jobbet den dagen. Alla hans arbetskamrater dog och nu börjar några av deras personliga ägodelar dyka upp i hans hem. Det finns en klar skräckkänsla i novellen och avslutningen är mycket tillfredsställande.
   ”Graduation Afternoon” är en av de kortare texterna i boken och ger en liten annorlunda inblick i domedagen. King skriver i sina kommentarer sist i boken att novellen kom till efter en dröm han hade när han slutade med sin värkmedicin, och den är ganska flummigt skriven. Jag fick läsa den två gånger för att fatta vad som faktiskt hände.
   ”The New York Times at Special Bargain Rates” är en av många spökhistorier i boken. “Willa” är en annan, men novellen har även vissa likheter med “Sorry, Right Number” från Nightmares & Dreamscapes. En nybliven änka får ett telefonsamtal som ingen annan hör från sin avlidne man. Han bär med sig svårtolkade varsel. En helt okej novell.
   ”The Cat From Hell” är en gammal arkivhistoria King grävt fram till samlingen, och det märks ganska tydligt. Novellen, om en hitman som får i uppdrag att ”ta hand om” en katt som verkar bära på en förbannelse, är ganska uppenbar redan från första sidan, men den blir på sätt och vis en intressant balans till resten av bokens mer eller mindre nyskrivna historier.
   Bäst av allt är den avslutande ”A Very Tight Place” som förmodligen är den enda novell av King som jag verkligen inte hoppas filmas, för det skulle inte bli en trevlig film… Den handlar om två miljonärer som råkat i luven på varandra och den ena beslutar att ha ihjäl den andra genom att låsa in honom i en allt annat än fräsch bajamaja… Även här finns det vissa likheter med en tidigare novell, nämligen ”Dolan’s Cadillac” med den stora skillnaden att det är den goda killen som blir inlåst och inte den onda. En bra, lätt stinkande novell, som är aningens svag mot slutet, men klart en av de som sticker ut mest i boken.
   Övriga noveller är de redan recenserade ”Ayana”, ”Mute”, ”Willa”, ”Rest Stop”, ”The Gingerbread Girl” och ”Stationary Bike”.
   Boken innehåller även en introduktion av King och små kommentarer till historierna samlade sist i boken. Just nu är min allmänna uppfattning att Just After Sunset är ojämn, men det är möjligt att novellerna ändrar karaktär när de fått ligga till sig lite. Men högre betyg än en svag 3:a av 5 möjliga Följeslagare kan jag inte ge just nu.
Just After Sunset är Kings nionde samling om man även räknar in de med lite färre historier i och jag får erkänna att jag faktiskt rankar den rätt högt. De flesta berättelserna håller riktigt hög standard och mina favoriter är ”A Very Tight Place” och ”Graduation Afternoon” men jag tycker även att ”Mute”, ”Rest Stop”, ”Harvey’s Dream” och ”The New York Times at Special Bargin Rates” är riktigt bra. Faktum är att ingen av dem är direkt dålig. Den enda som jag tycker känns lite seg är ”Ayana”. Den är inte dålig men segare än de övriga.
   De flesta är relativt nyskrivna och det är egentligen bara ”The Cat From Hell” som har några år på nacken, drygt 30 för att vara exakt men att den är med beror enbart på att King i sista sekund fick veta att den inte fanns med i någon tidigare samling… och att antalet då blev 13 (vilket antagligen tilltalade King). Detta och mer finns att läsa i de korta kommentarer till varje berättelse King inkluderar sist i boken. Här får vi lite information om hur och när var och en av historierna blev till och personligen tycker jag att ett sådant kapitel skulle vara obligatoriskt i varje samling.
Det enda negativa jag hittar med samlingen är att jag personligen hade läst alla berättelser i någon form redan innan boken landade i mina händer. ”N.” som var den ”nya” historien för samlingen hade ju även den släppts även om det då var i animerad form. Nu gör ju inte detta faktum boken sämre men det tar bort lite av suget efter den. Den där väntan på att få något nytt…
   Trots detta känns det skönt att kunna ställa in ytterligare en samling i bokhyllan. Betyget blir en sval 4 av 5 följeslagare.
Först publicerad i Följeslagarna #244 - 2008-11-03
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.