RECENSION
Drunken Fireworks
Format: Ljudbok • Inläst av Tim Sample, Simon & Schuster audio (2015)
Drunken Fireworks är vad man skulle kunna kalla en novell-ljudbok eftersom det är just det: En novell från Kings kommande samling som släpps som ljudbok ungefär ett halvår innan pappersboken. Man kan också säga att det inte är någon skräckhistoria på något vis, utan snarare en humoristisk sak där två familjer tävlar i att bräcka varandra med spektakulära fyrverkerier.Om man nödvändigtvis ska jämföra historien med Kings övriga verk skulle jag vilja säga att den påminner om novellen "L.T.'s Theory of Pets" för dess humoristiska klang, och Dolores Claiborne för att större delen av novellen är en monolog som hålls under ett polisförhör med huvudpersonen Alden McCausland.
Alden och hans mamma har blivit rika "av misstag" och tillbringar somrarna vid sin sjötomt där de mest sitter och super. På andra sidan sjön har den riktigt rika familjen Massimo sitt lyxiga sommarboende. På grund av en trumpet - den är i alla fall högst delaktig - har ett annorlunda krig startat mellan familjerna där de försöker bräcka varandra med fyrverkerispel den fjärde juli. Detta uppmärksammas av andra i trakten som njuter av underhållningen, som nästan uteslutande vinns av familjen Massimo och deras jävla trumpet.
Detta är anledning nog för Alden att söka sig till försäljare av mindre legala fyrverkeripjäser och det går ju bra tills det spårar ut totalt.
Det går nog inte att recensera ljudboken utan att kommentera hur den faktiskt låter. Tim Sample är en humorist från New England som är speciellt känd för sin Maine-dialekt. Och dialekt får man så det räcker och blir över - Drunken Fireworks är nog den enda ljudbok jag lyssnat på där jag verkligen fått anstränga mig för att förstå vad som faktiskt sägs. Tack och lov att historien blott är en dryg timme lång, för längre än så hade varit jobbigt.
Av den anledningen har jag lite svårt att rekommendera boken. Jag förstår varför den släpps nu, strax innan USA:s nationaldag, i och med att historien utspelar sig då, men i all ärlighet kan man vänta och i stället läsa novellen i The Bazaar of Bad Dreams. Hur som helst är storyn värd tre Följeslagare av fem möjliga. Annorlunda, ett kul upplägg och ganska rolig. Dessutom kan jag inte komma ifrån att dialekten trots nästintill obegriplig adderar något positivt till helheten också.
ANDERS JAKOBSONJa, jag vet inte om det är för att jag inte är amerikan men jag har rätt svårt att njuta av Tim Samples dialekt. Visst, det är lite charmigt att han pratar bred Maine-dialekt men det låter i ärlighetens namn inte riktigt klokt och det gör att jag inte uppskattar själva historien lika mycket som jag troligen gjort om jag läst den själv i stället för att lyssna på den.
Sen får jag lite obehagliga vibbar av att Alden bor hemma med sin mamma. Nu får vi visserligen inte veta hur gammal han är men jag får känslan av att han är över 50 och att då bo hemma med mamma och ha som främsta fritidssyssla att sitta och supa med samma mamma känns mest obehagligt.
Sammanfattningsvis tycker jag själva historien är okej men inte så mycket mer. Långt ifrån Kings bästa och lägger man på det själva uppläsningen så blir det inte mer än två av fem Följeslagare tyvärr.
HANS-ÅKE LILJAPublicerad 2015-06-30
