RECENSION
In the Tall Grass
Format: TV-film Regi: Vincenzo Natali. (Netflix, 2019)
"Sämre upplösning" är kanske lite hårt sagt, för det handlar om att första delen av storyn är på alla vis mer intressant än den andra. Här är vi i en mardrömslik "Twilight Zone"-aktig situation som skapar obehag hos tittaren, men den andra är mer rörig och jobbig. Dock är slutet på det hela bra, vilket gör att efterklangen till filmupplevelsen blir bra.
Syskonparet Becky (Laysla De Oliveira) och Cal (Avery Whitted) färdas över Amerika. Hon är gravid, barnets far är inte med i bilden och utan sin övriga familjs stöd är planen att hon ska adoptera bort barnet i San Diego. Men de kommer inte dit. Någonstans mitt på vägen stannar de till vid en övergiven kyrka och ett väldigt högt gräs. Från gräset hör Becky rop. Ett barn är där inne någonstans och hittar inte ut. Becky och Cal går in men går själva vilse och hittar varken barnet eller varandra.
Något är inte som det ska i det höga gräset, vilket blir ännu mer uppenbart när Travis (Harrison Gilbertson) dyker upp. Det är fadern till Beckys barn och när han kommer till gräset har några månader gått, men när han väl stöter ihop med syskonen där inne är det som om han varit där betydligt längre än dem. Så något är verkligen inte som det ska i det höga gräset.
Även om jag inte är överförtjust i varken novellen eller filmen måste jag säga att skräckkänslan är där till 100 procent. Det molande obehaget i filmens första hälft är bra mycket mer otäckt än traditionellt blodslafs. Här blir det även logiskt att det är Vincenzo Natali som sugit tag i storyn. Hans debutfilm "Cube" (1997) har vissa likheter med In the Tall Grass. Den handlade också om en liten grupp människor som hamnade i en ohanterbar miljö (utöver de nämnda karaktärerna innehåller In the Tall Grass några fler personer, som Patrick Wilson i en stor roll). "Cube" är en avsevärt bättre film och rekommenderas tillsammans med "Splice" från 2009 om man vill se mer av Natali.
In the Tall Grass är en helt okej King-filmatisering, men i och med att jag egentligen inte är så förtjust i den landar betyget på 2 starka Följeslagare av 5 möjliga.
Jag hade lite svårt för slutspurten av den skrivna versionen av historien men jag tycker Vincenzo Natali lyckas tvista till det riktigt bra här med tidshopp och överraskningar. Mycket av det finns inte med i den skrivna historien men jag tycker det tillför en hel del här och faktiskt gör historien intressantare.
Filmen är obehaglig och jag gillar att man inte riktigt vet vad som händer först och vem som är var när i tiden. Jag är svag för sådana filmer om de förklaras och det tycker jag Vincenzo gör även om man aldrig riktigt får reda på vad gräset egentligen är.
Skräckkänslan är som Anders säger på plats och det i kombination med bra skådespelare som alla gör en bra insats, speciellt Patrick Wilson som är rätt obehaglig, gör att filmen fungerar. Emellanåt till och med bättre än den skrivna varianten.
Betyget blir en stark 3 av 5 möjliga Följeslagare.
Publicerad 2019-10-07