RECENSION

Secret Window

Format: Biofilm  •  Regisserad av David Koepp (2004)

Att Stephen King gav bort filmrättigheterna till sin långnovell "Secret Window, Secret Garden" som ett led i förhandlingarna kring Lars von Triers "Riget" lät som ännu ett av alla dessa rykten som ständigt figurerar kring King. Men det är helt sant. Filmbranschen är lite lurig.
   Hur som helst har historien fÃ¥tt en bra behandling när David Koepp förvandlat den till biofilmen Secret Window. Koepp inleder med att etablera en av de viktigaste, om inte den viktigaste, händelsen som inverkar pÃ¥ resten av historien, nämligen hur huvudpersonen, författaren Mort Rainey kommer pÃ¥ sin fru med att vara otrogen. Det är en avgörande händelse.
   Sex mÃ¥nader senare har Rainey bosatt sig i sin sommarstuga. Han försöker skriva men orkar inte utan ägnar större delen av dagarna till att sova pÃ¥ soffan. Skilsmässohandlingarna har ännu inte undertecknats och ex-frun är orolig över Raineys hälsa. En dag knackar det vÃ¥ldsamt pÃ¥ dörren. Utanför stÃ¥r en man i en stor hatt. Han heter John Shooter och har rest lÃ¥ngt för att fÃ¥ upprättelse. Han hävdar nämligen att Rainey stulit en berättelse och fÃ¥tt den utgiven under eget namn.
   Rainey har ingen aning om vem John Shooter är och förklarar sÃ¥ vänligt han kan att han inte varken hört talas om Shooters berättelse än mindre stulit den. Shooter ger dock inte upp sÃ¥ lätt. Han lämnar kvar sitt manus och Rainey inser när han ofrivilligt bläddrar i det att det har klara likheter med en av hans egna berättelser. Allt är lika, förutom slutet. Han stöter ihop med Shooter fler gÃ¥nger och försöker resonera med honom, men det är hopplöst. När en rad otrevliga händelser inträffar inser Rainey att Shooter inte tänker ge sig förrän han fÃ¥tt den upprättelse han kräver.
   Mer än sÃ¥ kan man inte berätta om Secret Window utan att avslöja för mycket. Om man kan historien väl blir det dessvärre en inte allt för spännande film. Man sitter snarare och letar ledtrÃ¥dar än förvÃ¥nas av utvecklingarna. Enligt min sambo, som inte läst novellen eller fÃ¥tt den Ã¥tergiven av mig, sÃ¥ var det ganska enkelt att lista ut hur det hela skulle sluta - eller Ã¥tminstone vilket hÃ¥ll det skulle dra Ã¥t - redan tidigt i filmen. Kanske har Koepp varit för övertydlig i sitt manus och sin regi.
   Men det här är en historia jag gillar mycket, och med Johnny Depp i huvudrollen kan det inte bli fel. Eller kan det? Tja, Depp fÃ¥r dra ett ganska tungt lass. Den första halvtimmen av filmen känns lite seg men helhetsintrycket blir ändÃ¥ en helt OK film. Depp är en personlig favorit och även om rollen som Mort Rainey kanske inte är nÃ¥gon han kommer bli ihÃ¥gkommen för sÃ¥ finns det scener här som är klassiker, som när han sunkigare än nÃ¥gonsin sitter och äter chips lite för länge. John Turturro spelar John Shooter precis sÃ¥ obehaglig som han ska vara. Direkt i hans första scen fattar man misstycke för karln.
   Koepp har dock ändrat slutet pÃ¥ historien, men för en gÃ¥ngs skull tycker jag inte att det gör nÃ¥got. Koepp har valt det slut som figurerar i den novell som Rainey/Shooter tjafsar om, som givetvis speglas av i det som egentligen händer och det är en ganska smart lösning. Slutet blir lite lätt obehagligt jämfört med Kings originalslut som har en spöklik twist. Bläddra lite i boken när du sett filmen sÃ¥ märker du skillnaderna.
   Betyget stannar pÃ¥ 3 ganska starka Följeslagare av 5 möjliga. Som jag skrev sÃ¥ blir inte filmen speciellt spännande om man kan historien sedan tidigare.

Bonusinformation: Filmen innehåller två skådespelare som figurerat i andra Kingfilmer. Charles S. Dutton som spelar privatdeckaren Ken Karsch som Rainey anlitar har gjort en mindre roll i Cat's Eye och Timothy Hutton som spelar Raineys ex-frus nya karl har gjort sig odödlig i Kingsammanhang genom dubbelrollen Thad Beaumont/George Stark i The Dark Half.
Jag måste säga att jag faktiskt gillar Secret Window. Visst, de har ändrat lite på slutet men grunden är den samma. Secret Window är en av mina favoritnoveller så jag var rätt nervös innan jag såg den. De fixar dock till det rätt bra. I filmens slut går det inte lika bra som i bokens vilket jag tycker är bra. Annars är det ofta så att de goda vinner och allt blir sådär otäckt trevligt i filmer… men inte här…
   Det är dock som Anders säger mycket tack vare Johnny Depp även om jag tycker att John Turturro är perfekt som Shooter.
   Betyget blir tre starka Följeslagare av fem möjliga.
Först publicerad i Följeslagarna #189 - 2004-04-21
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.

LÄS EN SLUMPAD RECENSION UR ARKIVET

The Girl Who Loved Tom Gordon

Bok, publicerad på foljeslagarna.com 1999-05-03

The Girl Who Loved Tom Gordon är Stephen Kings stora överraskningsbok. Vi hörde talas om berättelsen i slutet av 1998, men när det tidigt 1999 framkom att boken skulle komma redan i april samma Ã¥r blev alla minst sagt förvÃ¥nade, inte minst förlaget Scribner som nu plötsligt fick en bonusbok. Anledningen till att den kom ut sÃ¥ fort sägs vara för att King ville uppmÃ... [Läs hela recensionen]