RECENSION
Secret Window
Format: Biofilm • Regisserad av David Koepp (2004)
Att Stephen King gav bort filmrättigheterna till sin långnovell "Secret Window, Secret Garden" som ett led i förhandlingarna kring Lars von Triers "Riget" lät som ännu ett av alla dessa rykten som ständigt figurerar kring King. Men det är helt sant. Filmbranschen är lite lurig. Hur som helst har historien fått en bra behandling när David Koepp förvandlat den till biofilmen Secret Window. Koepp inleder med att etablera en av de viktigaste, om inte den viktigaste, händelsen som inverkar på resten av historien, nämligen hur huvudpersonen, författaren Mort Rainey kommer på sin fru med att vara otrogen. Det är en avgörande händelse.
Sex månader senare har Rainey bosatt sig i sin sommarstuga. Han försöker skriva men orkar inte utan ägnar större delen av dagarna till att sova på soffan. Skilsmässohandlingarna har ännu inte undertecknats och ex-frun är orolig över Raineys hälsa. En dag knackar det våldsamt på dörren. Utanför står en man i en stor hatt. Han heter John Shooter och har rest långt för att få upprättelse. Han hävdar nämligen att Rainey stulit en berättelse och fått den utgiven under eget namn.
Rainey har ingen aning om vem John Shooter är och förklarar så vänligt han kan att han inte varken hört talas om Shooters berättelse än mindre stulit den. Shooter ger dock inte upp så lätt. Han lämnar kvar sitt manus och Rainey inser när han ofrivilligt bläddrar i det att det har klara likheter med en av hans egna berättelser. Allt är lika, förutom slutet. Han stöter ihop med Shooter fler gånger och försöker resonera med honom, men det är hopplöst. När en rad otrevliga händelser inträffar inser Rainey att Shooter inte tänker ge sig förrän han fått den upprättelse han kräver.
Mer än så kan man inte berätta om Secret Window utan att avslöja för mycket. Om man kan historien väl blir det dessvärre en inte allt för spännande film. Man sitter snarare och letar ledtrådar än förvånas av utvecklingarna. Enligt min sambo, som inte läst novellen eller fått den återgiven av mig, så var det ganska enkelt att lista ut hur det hela skulle sluta - eller åtminstone vilket håll det skulle dra åt - redan tidigt i filmen. Kanske har Koepp varit för övertydlig i sitt manus och sin regi.
Men det här är en historia jag gillar mycket, och med Johnny Depp i huvudrollen kan det inte bli fel. Eller kan det? Tja, Depp får dra ett ganska tungt lass. Den första halvtimmen av filmen känns lite seg men helhetsintrycket blir ändå en helt OK film. Depp är en personlig favorit och även om rollen som Mort Rainey kanske inte är någon han kommer bli ihågkommen för så finns det scener här som är klassiker, som när han sunkigare än någonsin sitter och äter chips lite för länge. John Turturro spelar John Shooter precis så obehaglig som han ska vara. Direkt i hans första scen fattar man misstycke för karln.
Koepp har dock ändrat slutet på historien, men för en gångs skull tycker jag inte att det gör något. Koepp har valt det slut som figurerar i den novell som Rainey/Shooter tjafsar om, som givetvis speglas av i det som egentligen händer och det är en ganska smart lösning. Slutet blir lite lätt obehagligt jämfört med Kings originalslut som har en spöklik twist. Bläddra lite i boken när du sett filmen så märker du skillnaderna.
Betyget stannar på 3 ganska starka Följeslagare av 5 möjliga. Som jag skrev så blir inte filmen speciellt spännande om man kan historien sedan tidigare.
Bonusinformation: Filmen innehåller två skådespelare som figurerat i andra Kingfilmer. Charles S. Dutton som spelar privatdeckaren Ken Karsch som Rainey anlitar har gjort en mindre roll i Cat's Eye och Timothy Hutton som spelar Raineys ex-frus nya karl har gjort sig odödlig i Kingsammanhang genom dubbelrollen Thad Beaumont/George Stark i The Dark Half.
ANDERS JAKOBSONJag måste säga att jag faktiskt gillar Secret Window. Visst, de har ändrat lite på slutet men grunden är den samma. Secret Window är en av mina favoritnoveller så jag var rätt nervös innan jag såg den. De fixar dock till det rätt bra. I filmens slut går det inte lika bra som i bokens vilket jag tycker är bra. Annars är det ofta så att de goda vinner och allt blir sådär otäckt trevligt i filmer… men inte här…
Det är dock som Anders säger mycket tack vare Johnny Depp även om jag tycker att John Turturro är perfekt som Shooter.
Betyget blir tre starka Följeslagare av fem möjliga.
HANS-ÅKE LILJAFörst publicerad i Följeslagarna #189 - 2004-04-21
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.
