RECENSION
Eldfödd
(Originaltitel: Firestarter)
Format: Biofilm • Regi: Keith Thomas (2022)
När jag hörde att man skulle göra en remake av Eldfödd gillade jag idén. Zac Efron kändes rätt som Andy och även Ryan Kiera Armstrong som spelade Charlie fick mycket positiva reaktioner från folk som sett henne i annat. Sen dök trailern upp och genast kände jag att här har man ändrat på saker och ting och det kändes inte som om det var till det bättre. Jag läste om boken när trailern kom så jag visste vad som hände där och den Charlie jag såg i trailern stämde inte med den i boken. Varningsflagg nummer 1.Filmen hade premiär här i Sverige samtidigt som i USA och det faktum att det knappt fanns någon som sett filmen innan premiären var lite olycksbådande. Det brukar betyda att filmbolaget inte tror tillräckligt på filmen för att låta recensenter se den i förväg. Varningsflagg nummer 2.
Jag bestämde mig för att se den på premiärdagen och visserligen gick jag på den tidiga föreställningen men när filmen började var det jag och en till i publiken. Varningsflagg nummer 3.
Och efter att ha sett filmen kan jag bara konstatera att Eldfödd 2022 förmodligen är 2022 års största besvikelse och då såg jag den ändå med väldigt låga förväntningar. Det man framförallt misslyckats med är att göra Charlie möjlig att gilla. Man har även lyckat göra henne och pappa Andy (som nu egentligen heter något annat och bara tagit Andy som ett alias) till superhjältar i stället för de offer som de egentligen är. Man har även gett Charlies mamma Vicky en större roll och hon är om möjligt ännu omöjligare att gilla än Charlie.
Sammanfattningsvis har man misslyckats med castingen, handlingen (vissa delar är helt borta) och framförallt slutet där Charlie verkar tappa all verklighetsuppfattning och handlar helt irrationellt. Förmodligen har man någon plan för att få till en uppföljare men det hoppas jag vi slipper.
Betyget blir som ni säkert förstår lågt. En riktigt svag etta av fem Följeslagare blir det för denna sk*tfilm.
HANS-ÅKE LILJAJag är lustigt nog inte alls lika negativt inställd till Eldfödd som Lilja och det är tack vare att jag inte har bokens detaljrikedom i färskt minne. Eldfödd har aldrig varit någon favorit, varken som bok eller i den tidigare filmatiseringen (eller, för all del, omotiverade uppföljare), så när jag ser filmen ser jag den automatiskt som en tolkning av historien.
Jag tycker att essensen av storyn är där men sen är det uppenbart att filmen är avsevärt förenklad. Det ser man direkt på längden som är strax över 90 minuter som är rena kortfilmen med dagens mått mätt. Till exempel känns allt som rör Butiken/The Shop väldigt tunt och nedprioriterat.
Jag hade goda förhoppningar på Eldfödd när den utannonserades för några år sedan, men förväntade mig det värsta när de första reaktionerna kom. Därför var jag beredd på en riktigt usel film när jag väl såg den, men så illa tycker jag inte att den var. Den känns lite som en aningens lyxigare b-film och blundar man för att den tar vissa friheter med vad som står i den skrivna förlagan så anser jag ändå att den fungerar.
Mitt betyg landar på två Följeslagare av fem möjliga, för även om jag inte har några större problem med filmen så är den fortfarande inte mer än lätt godkänd.
ANDERS JAKOBSONPublicerad 2022-06-08
