GENOMGÅNG

People, Places and Things

Vad är nu detta för något? Jo, för länge, länge sedan bad vi om idéer till artiklar. Det kom inte in speciellt många sådana, men en riktigt bra kom in från Cesa i Kumla, och det var att beta av Kings böcker en efter en, från början med Carrie och fram till idag, och ge er lite intressanta faktan om böckerna (och i viss mån filmerna), i stället för renodlade recensioner (som det inte finns någon anledning att göra på gamla böcker). Denna idé tände vi på, men det har tagit ett bra tag att komma igång då detta är ett ganska omfattande arbete. Med andra ord kommer denna artikelserie inte vara speciellt regelbunden, men den kommer att fortsätta.
   Vi börjar dock inte med Carrie, som man skulle kunna tänka sig, utan med People, Places and Things – en "bok" som kom många år innan Carrie… Anledningen till att vi börjar med den är att vi ändå hade tänkt skriva om den i de artiklar om Kings noveller som kommer senare i år, men det kändes lämpligt att inleda denna artikelserie med en liten outsider.
   Sedan, när vi går in på böckerna, kommer vi veckan INNAN artikeln be er att skicka in ert betyg (mellan 1 och 5) på boken ifråga (eventuellt också med någon kort kommentar) så att vi kan få fram ett medelbetyg bland Följeslagarna. Första boken ni får sätta betyg på blir då Carrie så ni kan ju fundera på det till det blir dags.
   Nu pratar vi inte mer om det utan inleder denna första del…
People, Places and Things var namnet på en liten bok, om man nu anser ett stencilerat häfte som en bok, som King och barndomsvännen Chris Chelsey skrev ihop. Det var en samling om 18 väldigt korta berättelser – allt mellan en halv sida till en hel – där författarna stod för hälften var.
   Boken publicerades först 1960 för att sedan återtryckas 1963. Hur många ex som trycktes sammanlagt är okänt och det sägs att alla är försvunna förutom ett ofullständigt original som King hittade i någon låda 1985. Man kan väl misstänka att boken såldes till de närmast sörjande, som förmodligen under årens lopp blivit av med sina ex, vilket de med största sannolikhet ångrar bittert nu då People, Places and Things är den största rariteten bland Kings verk.
   Eftersom boken publicerades när King (och även Chelsey får man förmoda) var 13 år är berättelserna därefter. Det är med andra ord inga magiska mästerverk People, Places and Things innehåller. Det är snarare bevis på en väl utvecklad fantasi och en omfattande inspiration än några litterära höjdpunkter. Flera av berättelserna är dessutom uppbyggda efter en och samma mall: en eller två personer är med om något konstigt för i att sista stycket – "dagen därpå" eller "två veckor senare" - råka ut för den riktigt konstiga händelsen. Någon karaktär blir döv, en annan vaknar upp förlamad för att bli mummifierad och förvandlas till ett museiobjekt, och en person dör då han hamnat på planeten Venus som visat sig vara levande… och ganska hungrig.
   Dock finns det två historier av King i boken som kan kopplas till senare verk. "The other side of the fog", som vi skrev lite om i Följeslagarna #42, kan tänkas ha legat som grund för novellen "Dimman" i Den förskräckliga apan.
   Intressantast är dock "The thing at the bottom of the well" som handlar om en riktig skitunge – Oglethorpe Crater – som gillar att plåga djur, rycka vingarna av flugor och även utföra busstreck mot människor. En dag hittar han en djup brunn som han ropar "Hello!" ner i för att testa ekot. Döm om hans förvåning när en mjuk röst svarar "Hello Oglethorpe!" nedifrån hålet. När Oglethorpe frågar vem det är säger rösten "Come on down and we’ll have jolly fun". Så Oglethorpe försvinner ner i brunnen. När de senare hittar pojken har han fått armar och ben avslitna (precis som han själv gjorde med flugorna) och även torterats på alla möjliga otäcka vis.
   Detta påminner, enligt mig, klart om inledningsscenen i Det när Georgie träffar på clownen i avloppsbrunnen, och det skulle inte förvåna mig om King mindes vad han skrev i "The thing at the bottom of the well" när han skrev just den scenen i Det.
   Även i Kings övriga berättelser finns det tankar och idéer som kan jämföras med senare verk. För mer information om detta bör man läsa Stephen J. Spignesis djupgående recension i The Lost Work of Stephen King.
   Titlarna på de övriga berättelserna av King är "Hotel At the End of the Road", "I’ve Got To Get Away!", "The Dimension Warp" (försvunnen), "The Stranger", "I’m Falling" (försvunnen), "The Cursed Expedition" samt "Never Look Behind You", som de båda skrev ihop. Chelseys berättelser heter: "Genius", "Top Fourty, News, Weather, and Sports", "Bloody Child" (försvunnen), "Reward" (försvunnen), "A Most Unusual Thing" (försvunnen), "Gone" (försvunnen), "They’ve Come" (försvunnen), "Scared" (försvunnen) och "Curiousity Kills the Cat" (försvunnen).
   Av dessa är det endast en som publicerats på nytt, "Hotel at the End of the Road". Den finns i boken "The Market Guide For Young Writers", en bok som finns i de flesta amerikanska klassrum. Man kan tänka sig att berättelsen är med för att visa att även de stora författarna börjar i mindre (och definitivt sämre) skala. Rykten säger att denna bok hamnade i "remainder"-högarna (slutrea av inbundna böcker för bara några få dollar) hos bokhandlarna, men att den nu säljs betydligt dyrare (runt 20 dollar) av vissa av de erkända Kingbokhandlarna.
   People, Places and Things är en stunds rolig läsning, men att det skulle vara något Kings bästa eller mest betydande verk, det kan man inte skriva under på. Men det är ju intressant att se hur det hela började.