RECENSION
N.
Format: Animerad film
”N.” är berättelsen om en psykolog - John Bonsain - som får en patient som upptäckt några stenar på en åker. Stenarna, som oftast är åtta till antalet, är placerade i en ring och det visar sig att de hålla ett hemskt monster från en annan dimension fången innanför den cirkel de bildar. Men jämna mellanrum försvinner dock en av stenarna och monstret som kämpar för att komma ut utnyttjar då detta för att smita ut. Patienten, som endast refereras till som N måste då fixa så att sten åtta återigen dyker upp. Detta gör han genom att räkna saker, placera saker i en viss ordning samt att ta på saker. John tror förstås att detta sitter i hjärnan på N och inte har någon förankring i verkligheten men efter ett besök på åkern förändras allt, och då menar jag verkligen allt.
Nackdelen med ”N.” i kortfilmsversionen är att det blir en massa reklam och text före och efter och då det är 25 avsnitt så blir detta rätt tröttsamt. Som tur är kommer alla avsnitt att följa med på en DVD (som kommer att säljas tillsammans med en speciell utgåva av boken Just After Sunset) där jag hoppas de tagit bort allt sådant trams.
Betyget blir rätt bra. Jag ger ”N.” fyra Följeslagare av fem och dessutom tycker jag att det är riktigt kul att King (eller förlaget) fortsätter att hitta nya vinklar att få ut Kings historier. Mycket bra!
Det utlovade upplägget med 25 tvåminutersavsnitt visade sig vara båg. Minus reklam, för- och eftertexter så är varje avsnitt en dryg minut långt. I och för sig gör det inte så mycket, men jag är glad att jag valde att vänta och se fler avsnitt i ett svep, annars hade berättandet blivit rätt fattigt. Förhoppningsvis kan någon driftig person klippa ihop storyn till en lång film, för jag misstänker att avsnitten kommer att ligga episodvis på den där DVD:n.
Men jag gillar vad jag ser och hör. Visuellt är ”N.” mycket spännande med något slags animerat stillbildsupplägg. Lite svårt att beskriva bättre än så, men det passar historien och är snyggt gjort. Utöver det har man kryddat berättandet med stämningsfulla ljud och effekter som verkligen förstärker skräckkänslan, och dessutom tycker jag att röstskådespelarna är riktigt bra. När N öppnar munnen griper han verkligen tag i lyssnaren. Vet inte riktigt vem som gör rösten, men att han låter lite som John Cusack är inte alls fel.
Jag har inte läst novellen och kan inte jämföra hur den adapterats till det här formatet, men jag tycker det funkar lysande. Berättande i kombination med bilderna ger en bra story. Däremot är jag inte alls lika spänd på serietidningen som ska komma nästa år. Jag tycker ärligt talat att den är lite överflödig, och om Marvel ska fortsätta adaptera King så kunde de välja något annat – eller göra en originalhistoria.
Jag får vänta med att tycka till om själva historien tills Just After Sunset kommit ut, men det intryck jag fått av denna paranoida OCD-historia i det här formatet är mycket positivt. Betyget blir fyra Följeslagare av fem möjliga även av mig.
Först publicerad i Följeslagarna #242 - 2008-09-01
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.