RECENSION
Castle Rock - Säsong 1
Format: TV • Tv-serie för Hulu/HBO Nordic. Säsong 1 (2018): 10 avsnitt.
De flesta känner säkert igen staden Castle Rock från diverse Kinghistorier. När det så utannonserades att det skulle komma en TV-serie med samma namn var förvirringen stor. Skulle det vara en filmatisering av de historier som utspelat sig i Castle Rock och hur skulle man i så fall få till det? Det visade sig dock att det var något helt annat man skapade. TV-serien Castle Rock utspelar sig i samma stad som historier som Död zon och Cujo för att nämna några, men man berättar en helt ny historia. Visserligen en historia som är kryddad med kopplingar till Kings. Huvudhistorien i Castle Rock handlar om "The Kid" (han har inget namn) som hittas i en bur i källaren under Shawshank-fängelset. Det visar sig att han placerades där av den tidigare fängelsedirektören som var övertygad om att han var djävulen själv. Om det stämmer eller inte får vi bestämma lite själva allt eftersom säsongen rullar på. Vi möter också Henry Deaver som återvänder till staden där han växte upp. Staden där hans mamma bor kvar, staden där hans far mördades och staden där han själv försvann under flera dygn 27 år tidigare. Han återvänder för att försvara "The Kid".
Säsongen innehåller många fler karaktärer och händelser som ibland för huvudstoryn framåt och ibland verkar vara helt frikopplad. Allt hänger dock ihop och vi kommer så småningom fram till en säsongsavslutning. Tyvärr tycker jag att man slarvar bort slutet och vi lämnas med många öppna frågeställningar vilket känns olyckligt eftersom man redan sagt att säsong två (som kommer) ska vara helt fristående. Det är många saker som inte förklaras och vi som tittar tvingas dra våra egna slutsatser. Det fungerar ibland men inte här. Här hade jag verkligen hoppats på att man skulle knyta ihop säcken och ge oss de svar som vi väntat på i tio avsnitt. Nu får vi inte det och som alltid när en säsong avslutas på ett otillfredsställande sätt så är det tyvärr det man minns bäst.
Slutet drar helt klart ner betyget men resten av säsongen drar upp det så därför blir betyget en stark 3:a av 5 möjliga Följeslagare.
HANS-ÅKE LILJAMed facit i handen, när det gäller Kingfilmatiseringar för tv, har miniserier varit det bästa formatet. Men tv-bolag vill ha serier som kan gå i säsong efter säsong och då blir det problem. The Dead Zone fungerade hyfsat bra att dras ut till en sorts deckarserie i sex säsonger, medan Under the Dome spårade ur fullständigt när bokens story skrotades för egna idéer.
Därför har skaparna av Castle Rock löst problemet på ett genialt vis genom att kombinera båda formaten. Det blir individuella säsonger (det vill säga miniserier) men i ett återkommande universum. Smart!
Deras andra genidrag är att göra lite reverse engineering och hitta känslan och konceptet i Kings författarskap och helt enkelt skriva ett manus till en Kingroman som inte finns, och jag tycker framför allt inledningsvis att de lyckas väldigt bra med känslan i serien. Mystiken, karaktärerna och allt det andra ger mig samma känslor som när jag läst en typisk stadsbaserad Kingroman, som till exempel Köplust som var den "sista" Castle Rock-storyn när den kom.
Men som Lilja skriver blir serien lite rörig och spretig ju längre den går och tappar möjligen lite fokus mot slutet. Det är förstås ganska troligt att berättelsen blir lite mer jämn om man ser hela serien i ett hyfsat koncentrerat svep.
Jag ser dock fram emot kommande säsonger och helt nya storys och stilar som förhoppningsvis ska ge mig Kingkänslan på nytt. Det jag bär med mig mest från denna säsong är Bill Skarsgårds finfina insats som "The Kid". Otroligt bra, och slutbetyget för helheten landar på 3 Följeslagare av 5 möjliga.
ANDERS JAKOBSONPublicerad 2018-09-21
