RECENSION

On Writing

Format: Bok  •  Scribner (2000)

Så kom den då, Stephen Kings nya non-fiction bok On Writing. Det är ju inte första gången han skriver non-fiction - nej, otaliga essäer och andra texter har det blivit under åren, och - givetvis - Danse Macabre, hans första non-fiction bok. Nu är Danse Macabre den enda Kingbok jag ännu inte läst och kan därför inte göra någon jämförelse mellan den och On Writing.
   King har ibland fått kritik för hans förord och efterord, speciellt i novellsamlingarna, där han skriver om historiernas uppkomst och andra små anekdoter. Jag älskar när han skriver sådant, för jag känner personligen ett stort intresse för att få veta var och hur en viss historia uppkom, så en av mina förhoppningar var att man skulle få ta del av sådan information i On Writing, och det fick man.
   Men boken börjar med en del King valt att döpa "C.V.", kort för "Curriculum Vitae", alltså meritförteckning. Här på ungefär 80 sidor sammanfattar han hela sitt liv och karriär på ett ypperligt sätt. Ingen av de biografier jag läst har varit så här bra, men det är ju givet - det är ju King som själv skriver. Här får vi bekräftelser på vissa av de saker man funderat på och varit osäker på under åren: ja - King skrev 3-4 sidor på Carrie och kastade dem i soptunnan och ja - Tabby plockade upp sidorna och fick honom att fortsätta.
   Mot slutet av "C.V." kommer en ganska så stor överraskning då King berättar helt öppet och ärligt om den tid i sitt liv då han hade grova alkohol- och drogproblem. Ganska oväntat, och ganska grafiskt beskrivet.
Större delen av resten av boken består av en underbar kurs i hur man blir en bra författare. Alla Kings knep förmedlas nu vidare likt en stafettpinne. Mycket intressant läsning, för det finns saker i bakgrunden som bygger upp till det slutgiltiga resultatet, som man som läsare egentligen inte har en aning om. Det första King lär oss är: "omit needless words", det vill säga "ta bort onödiga ord", och det är något som kommer igen boken igenom.
   King går även igenom lite grammatiska tips om vad man ska undvika och hur man får texterna mer flytande och smidiga. Jag kan tänka mig att de som sitter där ute och fortfarande har författardrömmen vid liv, kommer att uppskatta denna del av On Writing väldigt mycket. Det är intressant och väl skrivet.
   King berättar också hur han skriver sina böcker, hur mycket tid han lägger ner, att manuset får vila i sex veckor innan den första omskrivningen görs. Här får vi lära oss en bra formel: "Second draft = First draft - 10%", något som King visar i praktiken sist i boken där inledningen av novellen "1408" visas först i första utkastet och sen med Kings redigering.
   Och i de flesta av dessa tips- och tricksdelar drar King referenser till några av sina egna verk, hur de kom till och så. Jag läser och jublar!
   Något som dock irriterade mig under läsningen var att King ofta kl ämmer in något om hur han blev påkörd förra sommaren - en slags "oj-vad-det-är-synd-om-mig"-självömkan som jag hade svårt att ta mig till. Tills sista delen "On living" dyker upp, där King berättar allt vad som hände förra sommaren. Riktigt gripande faktiskt och det var omöjligt att sluta läsa.
   On Writingfortsätter med samma varma ton som man känner igen från de senaste böckerna, och det blir inte tråkigt eller tjatigt - King måste varit en exemplarisk lärare - och det kan ju bero på att King tagit bort alla onödiga ord. On Writing är blott 282 sidor tjock.
   On Writing hade varit en fullpoängare om King hade berättat lite mer om sina berättelsers ursprung, men nu får den nöja sig med 4 starka Följeslagare. Det är bara att hoppas på att King skriver något om hur idéerna uppstår i en annan bok, eller essä, eller varför inte en eBook?
Dags för Kings andra non-fictionbok. Ska jag vara riktigt ärlig så var jag faktiskt riktigt orolig ett tag för denna bok. Varför? Jo, jag gillade nämligen inte Kings tidigare non-fictionbok, Danse Macabre så värst mycket.
   När det gäller King så föredrar jag hans historier före hans non-fiction verk, vilket jag tror de flesta gör, fast inte alla förstås. Naturligtvis läser jag även Kings non-fiction verk, men inte med samma iver. När det gällde Danse Macabre så handlar ju den mycket om vad King gillar att läsa och se på bio, saker som jag inte sett eller läst. Danse Macabre är den enda King bok jag haft svårt att ta mig igenom. Nu förstår ni varför jag var orolig…
   När man så i slutet av förra året kunde ladda ner ett utdrag ut On Writing blev jag genast lugnare, det var mer som en självbiografi än en genomgång av litteratur och film.
   Vad tycker jag då nu efter att ha läst On Writing? Jo, den är godkänd. Den första delen av boken är underbar. Den handlar om hur King växte upp. Han berättar om den elaka barnvakten Eula - Beulah, om hur han och hans bror Dave gav ut "Dave's Rag", om hur han träffade Tabitha, om sin mors död men framför allt om sina sprit- och knarkproblem.
   Det är en mycket öppen och ärlig berättelse vi får läsa, en berättelse där King lämnar ut sig själv till läsaren! King berättar även att han nu varit "vit" i cirka 12 år, vilket vi ska vara glada för.
   Efter denna starka inledning svackar dock boken en aning. Vi får nu en engelsk grammatiklektion om verb och adjektiv av King. Då jag inte är en författare själv tilltalar detta inte speciellt mycket. Det blir mest tungläst och jag kommer på mig själv att sitta och tänka tillbaka på den första delen av boken. Jag vill ha mer av det typen!
   När grammatiklektionen är över följer ytterligare skrivtips. När dessa handlar om Kings böcker och om hur han gick till väga med en specifik bok blir det intressant. Likadant är det när han berättar om sina egna upplevelser inom bokbranchen. Diskussionen om Miserys uppkomst är fenomenal. Tyvärr blir även denna del lite tungläst när King kommer in på rent allmänna diskussioner om skrivkonsten. Att jag tycker detta är lite tungläst är antagligen för att jag, som tidigare sagt, inte är en författare själv. Det blir lite som att läsa en faktabok för något som man inte pysslar med.
   När man tagit sig igenom denna del blir man dock belönad. Nu följer en del där King själv berättar om sin olycka förra året. Hur han vaknade till efter olyckan och Smith satt på en sten bredvid och tittade likgiltigt på honom. Hur han trodde att han skulle dö i helikoptern när han inte kunde andas på grund av sin punkterade lunga. Precis som i första delen av boken är King här mycket öppen i sitt berättande och man känner verkligen med honom.
   Vad får då On Writing för betyg? Den första och sista delen är helt klart värda en femma. Tyvärr så tycker jag att mittsektionen drar ner boken lite och inte är värd mer än en trea. Detta är ju dock en bok om konsten att skriva så mittendelen bör ju vara med, även om jag tycker att King kunde kortat den och gjort den första delen längre.
   Tack vare första och sista delen av boken orkar betyget sega sig upp till en svag 4, av 5 möjliga Följeslagare.
Först publicerad i Följeslagarna #100 - 2000-10-16
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.