RECENSION
The Dark Tower: The Fall of Gilead #2
Format: Tidning Av Peter David, Robin Furth och Richard Isanove, Marvel (2009)
Det är ungefär det av vikt som händer i detta andra nummer som i övrigt känns lite oväntat blekt och händelsefattigt. I och för sig dyker en gammal bekant upp - Sheemie - och gör en liten oväntad entré in i Gilead, men vad hans anledning till besöket är, är ännu inte förklarat.
För första gången, efter 20+ nummer så börjar jag känna att The Dark Tower börjar tappa stinget. Kanske är det ett tidigt mellannummer i den här omgången, men det är lite svagt. Richard Isanove har inte direkt förbättrat tecknandet från sist och karaktärerna är ännu mer sammanbitna och uttryckslösa än tidigare. Däremot är miljöerna och de mer detaljerade bilderna lika fina som alltid.
Mja, det vacklar lite, men det är fortfarande tämligen hög kvalitet så re Följeslagare av fem möjliga blir det denna gång.
Jag håller med om att skillnaden mellan Isanove och Lee är större i detta nummer än i det förra. Jag tycker dock inte att det gör så mycket även om det är lite irriterande att karaktärerna inte ser likadana ut som i tidigare nummer.
Något som jag dock gillar med numret är att vi får se mer av Rolands far. Jag gillar honom och i detta nummer kommer han verkligen till sin rätt. Dessutom dyker Sheemie som sagt upp och han är alltid kul att se ”in action”. Det ska bli spännande att se vad han hittar på i kommande nummer.
Som bonus får vi lite tankar från Robin Furth om vad det inneburit att jobba med The Dark Tower-serien samt lite skisser från Isanove. Furth-grejen är kul men skisser känns det lite som om vi fått allt vi behöver av redan. Vi vet på ett ungefär hur sidorna ser ut nu så personligen hoppas jag att man skippar skisserna till förmån för något nytt i kommande nummer. Betyget blir en svag fyra av fem möjliga Följeslagare.
Först publicerad i Följeslagarna #252 - 2009-07-01
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.