RECENSION

The Stand: Soul Survivors #5

Format: Tidning  •  Av Roberto Aguirre-Sacasa, Mike Perkins och Laura Martin, Marvel (2010)

Sista numret av Soul Survivors blir ett väldigt bra avslut på den tredje omgången av serien. Kärntruppen av de goda har samlats hos Mother Abigail och förbereder sig för sin resa mot Boulder. De sista överlevande som tillsammans inser att de kommer att ställas öga mot öga mot något ofattbart ont upplever nu ändå några sista dagar i en sorts harmoni. Ett bra och logiskt ställe att avsluta omgången.
   Precis som med de tidigare numren gillar jag även detta. Det är bra illustrerat, bra färglagt och har ett bra manus. Betyget blir 4 Följeslagare av 5.
I och med det här numret har man kommit halvvägs genom adaptionen av The Stand, vilket Mike Perkins och Roberto Aguirre-Sacasa reflekterar över i ett efterord, och för mig är det bara att lyfta på hatten och uttrycka min stora uppskattning för deras arbete. Den här adaptionen är så mycket bättre än den som filmades under 90-talet.
   Numret blir ett slags mjukt avslut på omgången där planer inför framtiden smids hos Mother Abigail. Nick, som blivit utsedd till en ledare, får veta lite mer om vad som väntar. Detta korsberättas med ett ganska dramatiskt nedslag hos Stu och Frannie där de blir brutalt varse om vad livet efter apokalypsen innehåller och framför allt vad det saknar.
   Tjusig avslutning på en riktigt bra omgång, och det är bara att hoppas på att kvaliteten fortsätter under resten av adaptionen, men det har jag samtidigt ingen anledning att oroa mig över. Detta nummer får 4 Följeslagare av 5 möjliga.
Först publicerad i Följeslagarna #261 - 2010-04-06
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.

LÄS EN SLUMPAD RECENSION UR ARKIVET

Doctor Sleep

Biofilm, publicerad på foljeslagarna.com 2019-11-06

Jag ska villigt erkänna att jag var nervös innan jag såg Doctor Sleep. Hur skulle man kunna filma en bok som jag gillade samtidigt som man gjorde en uppföljare till en film som jag ogillade? Var det ens möjligt? Lite drygt 150 minuter senare kan jag bara konstatera att inte bara var det möjligt utan Mike Flanagan gjorde det väldigt bra. Visst han var tvungen att ta sig l... [Läs hela recensionen]