RECENSION

The Dark Tower: The Gunslinger Born #2

Format: Tidning  •  Av Peter David, Robin Furth, Jae Lee och Richard Isanove, Marvel (2007)

Tidning två av The Gunslinger Born tar vid direkt där första numret slutar. Som alla ni som läst första numret vet slutar det med att Roland väcks av sin far efter att han klarat provet och blivit en revolverman. Fokus för nummer två ligger dock på Susans möte med Rhea och på att introducera nya karaktärer. De vi får träffa är dels Susan och Rhea men även The Big Coffin Hunters och The Crimson King… Alla är naturligt vis perfekt illustrerade.
   Handlingsmässigt kommer vi inte så långt i nummer två men det gör inte så mycket. Det är fem nummer kvar innan just denna del är slut och mycket hinner hända än. Vad man dock märker direkt är hur otroligt bra alla illustrationer är. Jae och Richard är båda otroligt begåvade. Ni som, precis som jag, knappt läst en serie sedan 80-talet när ”91:an” var populär kommer att bli mäkta förvånade.
   När det sen gäller det material som inte är illustrerat får vi denna gång lära oss mer om Maerlyn’s Rainbow och The Prim. Vi får även veta mer om Roland och The Crimson Kings ursprung.
   Sist finns även ett öppet brev från King där han funderar på om Firestarter skulle funka som serietidning och även om han kanske skulle göra något nytt åt Marvel. Det är med andra ord bara att hålla tummarna.
   Betyget blir lika bra som för förra numret. 5 Följeslagare av 5 möjliga.


Andra numret av The Dark Tower Comic fortsätter i samma goda stil. Nu tar vi oss från händelserna i The Gunslinger till Wizard and Glass och där lär vi vara kvar ett tag till. Men vi får också en tidig introduktion till The Crimson King som seriens allra ondaste figur, detta genom trollkarlen Marten som samtalar med kungen via magi.
   Som jag nämnde sist så visade Robin Furth upp skisser till nummer två och tre i november förra året och nämnde att Jae Lee skulle rita om sidorna och det har han gjort. Jag minns sekvensen med The Crimson King som väldigt läcker och i mitt minne var den lite bättre än vad som nu kommit med i tidningen, men i och med att jag inte har något fotografiskt minne så är det kanske mest själva känslan av den som finns kvar.
   En kul detalj är att The Crimson King föder sig själv med Taheen, människor med djurhuvuden, en lite udda diet. Det är också kul att se hur Martens utseende förändras från när han kommunicerar med The Crimson King och när han pratar med folket runt omkring sig. Denna kameleont… Man får gissa att bilden som The Crimson King ser är hans rätta jag.
   Återigen vältecknat och fint på alla sätt och vis. Tidningens novell handlar om ursprunget till kulorna i Maerlyn’s Rainbow och det är en riktigt lång och komplicerad novell.
   Det höga betyget fortsätter – 5 av 5 igen.
Först publicerad i Följeslagarna #224 - 2007-04-01
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.