RECENSION

Geralds lek
(Originaltitel: Gerald's Game)

Format: TV-film  •  Regi: Mike Flanegan. (Netflix, 2017)

Geralds lek har länge ansetts varit ofilmbar. Framförallt för att mycket av handlingen utspelar sig i Jessies huvud. Hur skulle man kunna överföra det till filmduken på ett logiskt och trovärdigt sätt?
   Se filmen så får ni svaret. Jag måste säga att Mike Flanagan lyckats väldigt bra. Han har löst det genom att visa oss personerna Jessie pratar med (i sitt huvud) men på ett sätt som gör det omöjligt att inte förstå att detta inte händer utan bara är Jessies tankar. Mycket bra.
   Handlingen är lika enkel som genial. Jessie och Gerald beger sig till en avlägset belägen stuga för att få en mysig helg. Gerald har packat med handklovarna och det dröjer inte länge innan han låser fast Jessie i sängen med dem. Jessie försöker spela med men klarar det inte. Hon ber Gerald att sluta och motvilligt går han med på det men innan han hinner släppa henne fri dör han av en hjärtattack. Kvar är Jessie... fastlåst i sängen.
   När det gäller skådespelarna så finns det faktiskt bara tre…eller ja, fem om man räknar med hunden och döden. Men annars är det Jessie som spelas av Carla Gugino (och Chiara Aurelia som ung), Gerald som spelas av Bruce Greenwood samt Jessies pappa som spelas av Henry Thomas. Carla är Jessie. Hon är perfekt i rollen tycker jag. Bruce ser inte riktigt ut som i boken. Han är definitivt mer vältränad här. Men det gör absolut inget. Han lyckas fånga obehagligheten hos Gerald. Den där han har en hemlig agenda för deras weekend... Sen har vi Henry Thomas. Jag minns honom bäst som den lilla söta killen i "E.T." och det gör att han blir ännu obehagligare här som Jessies pappa som definitivt gör saker han inte borde…
   Filmen följer boken riktigt väl och jag gillar den skarpt. Dessutom finns det minst fem kopplingar till andra King-historier. Hittade ni dem? Betyget blir 4 Följeslagare av 5 möjliga.
Under en period för 15-20 år sedan pratades det om att Stephen King själv skulle följa upp sin inte helt övertygande karriär som regissör och filma Geralds lek. Det var kanske tur att att han inte gjorde det, för storyn kräver en regissör som kan sin sak. Mike Flanagan har i sina tidigare filmer (bland annat "Oculus" och "Hush") hanterat både spökerier och panik och det är två ledord i historien.
   Jag har inte läst boken sedan den kom på svenska 1994 men kom ändå ihåg oväntat mycket av historien och filmen är verkligen trogen sin förlaga. Låt gå för att några mindre förändringar gjorts men det är en riktigt bra filmatisering sett ur King-synvinkeln.
   Skådespelet är magiskt bra. Både Carla Gugino och Bruce Greenwood är personliga favoriter sedan tidigare och en bit in i filmen, när Jessie skapar versioner av sig själv och Gerald när paniken tar över förståndet, får både Gugino och Greenwood möjlighet att agera brett och varierat. Suveränt bra.
   "Geralds lek" är en ganska vidrig historia. Grunden är en psykologisk thriller med en påtaglig panik, men det finns fler lager. Dels en vidrig verklig hemlighet som bubblar upp till ytan när Jessies hjärna går på högvarv, och dels något monstruöst som gömmer sig i nattens mörker. Krydda detta med en allt annat än mysig final med body horror som gör att man får halvblunda för att klara av att se scenen, och vi har en riktigt bra film. Både som King-filmatisering och som skräckhistoria i allmänhet.
   Betyget blir fyra starka Följeslagare av fem.
Publicerad 2017-10-03