RECENSION

The Rage: Carrie 2

Format: TV-film  •  Regisserad av Katt Shea (1999)

Ryktena om en uppföljar till filmen som var en del i att skapa Kings namn, Carrie, startade redan för cirka 10 år sedan, men först 23 år efter originalet kom den. Var den då värd väntan? Både ja och nej faktiskt. För att vara en uppföljare så är den helt OK, den knyter an till originalet och har till och med en del klipp från den. Tyvärr har den inget med King att göra och skulle lika gärna kunna vara en fristående film, även om klippen från den första filmen då skulle se lite malplacerade ut…
   När filmen börjar får vi stifta bekantskap med Rachel Lang, en lite udda och utstött tjej. När hon var liten blev hennes mamma tokig, hämtades av män i vita rockar och sitter sedan dess inspärrad på ett mentalsjukhus, samma som Sue Snell hamnade på efter sina upplevelser i originalfilmen, snacka om sammanträffande. Nu bor Rachel hos elaka styvföräldrar som tjatar om att hon har sin hund, en "korv"-liknande hund vid namn Walter, på rummet under nattetid.
   På skolan finns det naturligtvis ett grabbgäng, skolans fotbollslag, som tävlar om att få skolans tjejer i säng för att samla poäng. Ju fulare och mer udda tjejerna är, desto mer poäng får dom. Ett av deras offer är Rachels vän. Hon drivs till självmord genom att hoppa från skolans hustak. Efter hennes död får Rachel gå till skolkuratorn Sue Snell, japp det är samma Snell som i den första filmen, för att prata om sina känslor.
   Snell ser att Rachel har förmågan att flytta saker med sin vilja och tänker genast på Carrie och vad som hände med henne. Efter en tid söker hon även upp Rachels mamma och lyckas få ut henne att det är Ralph White, Carries pappa, som är far till Rachel. Carrie och Rachel är alltså halvsyskon. Nu förstår hon vad som kan hända och försöker tala med Rachel, att få henne att inse faran. Rachel vill förstås inte lyssna.
   Istället blir hon kär i en av killarna i gänget - Jesse, efter att han nästan kört över Walter, korvhunden. Naturligtvis blir även han kär i henne. Bland annat gör detta att gänget bestämmer sig för att jäklas med Rachel, hon har ju gjort intrång i deras revir och måste straffas. De lurar alltså henne i en fälla. De ser till att hon och Jesse blir ensamma i en stuga. Där förlorar Rachel sin oskuld... medan gänget filmar hela händelsen.
   Under en fest visar de sedan upp bandet och det är plötsligt väldigt likt Carries skolavslutning. Antagligen sneglade filmmakarna här på originalfilmen. Massor av ond bråd död och litervis med blod. Hur det hela slutar tänker jag inte berätta men det skulle inte förvåna mig om Carrie syssling dyker upp om 25 år i Carrie 3 - The Next Generation.
   Är det då något att se? Jo, det tycker jag nog, men vänta er inget mästerverk, det är trots allt en uppföljare. Som uppföljare är den rätt OK. Att det sedan inte stämmer med tidsordningen, att Ralph skulle ha varit tvungen att bli pappa efter sin död för att hinna få Rachel gör inte så mycket, det kan man bortse ifrån. Tyvärr börjar en tatuerad ros på Rachels arm att växa när hon löper amok. Detta är hel obegripligt och enbart fånigt och svårt att bortse från.
   Som Kingfilm är den urkass. Det lilla som finns med från Carrie gör den inte till en Kingfilm. Mitt råd är: Har ni inget bättre för en, se den, annars låt bli och naturligtvis, har ni möjlighet att välja mellan denna och originalet, välj originalet!
   Betyget blir 2 Följeslagare av 5 möjliga.
Först publicerad i Följeslagarna #90 - 2000-05-29
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.