UTSKICK UR ARKIVET
FÖLJESLAGARNA #194 – 040818
Förord
Hej och mycket varmt välkomna! Responsen på förra veckans extrautskick där vi bad om donatorer har varit helt enorm. Alla har väl någon gång varit i en ekonomisk knipa och vet hur svårt det är att be om hjälp, men ibland går det väl. Vi är helt överväldigade och stolta över att ha så många goda vänner där ute som verkligen ställer upp när det gäller (ni som inte kan eller vill donera pengar ska inte hänga läpp – vi gillar er också!). Som det ser ut nu kommer vi, när alla donatorer betalat in sina pengar, ha tryggat Följeslagarnas framtid för VÄLDIGT många år framöver!
Ett litet direkt meddelande till er som fått donationsinfo per mail – skicka gärna ett mail tillbaka när ni satt in pengar så att vi vet vem som gjort vad.
En flytt av hemsidan är beställd och betald och vi räknar med att foljeslagarna.com ska vara uppe på nätet igen nästa vecka. Skönt!
I detta utskick har vi med två längre texter inför THE DARK TOWER-seriens avslutning. Vi vet att vissa av er inte har något som helst intresse av den här serien, men ni får tyvärr stå ut med att det blir mycket sånt under det här året. Det är faktiskt det största som hänt Kingvärlden på bra länge. Texterna är en intervju med illustratören Michael Whelan och en krönika från Anders som troligen kommer få vissa av er att bli avundsjuka…
Trevlig läsning - Anders & Lilja
Medlemsantal: 811
Nyheter
* KINGDOM HOSPITAL har som bekant släppts i DVD-box i England. Boxen finns på import i Sverige, men ni som inte vill betala pengar för att se den kan se fram emot en visning på svensk TV redan nu i höst. Om ni har Canal+ vill säga, för tisdagen den 7/9 börjar kanalen att visa serien med fortsättning ytterligare 12 tisdagar under resten av året.
* Vissa har hört av sig och berättat om problem med att beställa SVARTA HUSET, då den enligt nätshopparna är på omtryck. Det verkar onekligen så att boken (och TALISMANEN) sålt så bra att en andra upplaga är under upptryckning. Bokus säger att de levererar beställda böcker under vecka 39.
* Ny Kingbok? Ja, vi har tidigare rapporterat att King skrivit på något romanliknande, och nu är det första utkastet klart. Det är Betts Bookstore som rapporterar nyheten. De säger att King inte har några publiceringsplaner just nu och att boken är baserad på en händelse King var med om i sitt hus i Bangor förra hösten…
Kings folk bekräftar att ett första utkast är klart, men utifrån vad de har sett ska denna händelse inte ha någon större del i boken. Om King får för sig att publicera boken (vilket han måste göra – vem skriver böcker bara för sig själv?) är det sannolikt att boken kommer ut tidigast nästa vår eller ännu troligare nästa höst. Kings folk bekräftar också att King skrivit ett antal noveller men att de just nu inte vet var och när de ska publiceras.
* Betts säger också att King för först gången sedan olyckan 19/6 1999 varit ute och åkt på sin Harley Davidson. Ännu en mental barriär har besegrats.
* Det rapporteras att King ska intervjuas av engelska The Guardian och USA Today när publiceringen av THE DARK TOWER närmar sig. Redan nu har han medverkat i Maines lokal-tv i programmet ”A good read”. Ett klipp från programmet finns här:
http://www.mainepbs.org/AGOODREAD/index.htm
* Nedan intervjuar vi Michael Whelan – här finns en av illustrationerna ur THE DARK TOWER, och det är ju ingen tvekan om vem denna läckra bild ska föreställa:
http://www.liljas-library.com/images/dt7_ck.jpg
* Utdrag. Ett utdrag ur THE DARK TOWER finns att läsa på Kings officiella sida och hos Simon & Schuster kan man lyssna på ett litet utdrag ur BUILDING BRIDGES, ljudboken med Kings acceptanstal.
http://www.stephenking.com/pages/works/Dark_Tower_VII/prologue.php
http://www.simonsays.com/content/content.cfm?sid=33&pid=502727&agid=5
* Apropå Kings officiella sida så har Följeslagarna tagit sig dit. I alla fall en – Liljas sida Liljas-Library.com har förärats en plats bland länkarna med beskrivningen ”A Fan Site with a wealth of information”.
* Darrel Anderson säljer kopior av sina bilder ur SONGS OF SUSANNAH på sin trögladdade sida:
http://www.braid.com/darktower
* En fråga i Kings officiella forum ledde till ett intressant svar. Någon hade hört på radion om ett samarbete mellan King och HBO och undrade om det var KINGDOM HOSPITAL som skulle flyttas dit. Svaret från Kings folk blev att en sådan flytt inte var aktuell, men att däremot King och HBO diskuterade ett annat projekt. Rykten gör gällande att HBO är intresserade av THE DARK TOWER…
* Här är lite mer information om innehållet i den kommande tio års jubileumsupplagan av THE SHAWSHANK REDEMPTION. Som det ser ut nu blir den engelska upplagan en tre-disc historia med följande innehåll:
Disc 1
Feature
Commentary by Frank Darabont
Audio Description track
English HOH Subtitles
Theatrical trailer
Biographies
Memorable Quotes
Disc 2
Hope Springs Eternal - A Look Back at Shawshank Redemption
Shawshank The Redeeming Feature
The Charlie Rose Show with Frank Darabont, Tim Robbins and Morgan Freeman (2004 US broadcast)
The Sharktank Redemption
Shawshank Stills Gallery: Tim Robbins, Morgan Freeman, Supporting Cast, Tim and Morgan
Behind the Scenes
Shawshank Storyboards
Disc 3
Tim Robbins complete interview (Andy Dufresne, Inmate 37927)
Morgan Freeman interview (Ellis Boyd "Red" Redding)
Bob Gunton interview (Warden Samuel Norton)
William Sadler interview (Heyward, Inmate 32365)
Clancy Brown interview (Capt. Byron Hadley)
* Lite filmnyheter. Mängder av bilder och information från RIDING THE BULLET finns här:
http://www.liljas-library.com/riding.html
Och minst lika många bilder samt länk till en trailer från dollar babyn I KNOW WHAT YOU WANT finns här:
http://www.liljas-library.com/iknow.html
Intervju med Michael Whelan
Michael Whelan är för oss Kingfans mest känd för illustrationerna i THE GUNSLINGER, men också för omslaget till den begränsade utgåvan av FIRESTARTER samt givetvis THE DARK TOWER, den avslutande delen. Men Whelan är en erkänd och älskad illustratör i fantasyvärlden. Ett litet galleri med bilder finns på http://www.michaelwhelan.com.
Nedanstående intervju tar upp Whelans relation till King och de Kingrelaterade arbeten har gjort, men ger också en intressant inblick i hur en illustratör jobbar. Intervjun publicerades först på Liljas-Library.com på originalspråket engelska.
Följeslagarna: Hur är din relation till Stephen King? Var du ett fan innan du illustrerade THE GUNSLINGER? Är du ett fan nu?
Michael Whelan: Ja, jag har varit ett fan sedan jag läste CARRIE för många herrans år sedan. Jag blev tillfrågad att illustrera en begränsad utgåva av FIRESTARTER när Steve skrev den och jag gillade boken och uppdraget väldigt mycket. Jag har läst i det närmaste allt han skrivit med undantag för IT. Av någon anledning har jag inte läst den än. Jag köpte den inbunden när den kom ut men den har inte hamnat överst i bokhögen på mitt nattduksbord än. En vacker dag så…
F: Känner du King personligen?
MW: Inte direkt. Vi har samtalat då och då men inte speciellt länge eller om något annat än böckerna och dess illustrationer. Vi satt tillsammans vid en World Fantasy Con-bankett för många år sedan och pratade lite, men som ni förstår fanns det inte utrymme för vanligt småprat.
F: Hur gick det till när du fick uppdraget att illustrera THE GUNSLINGER?
MW: Jag hörde att King gillade vad jag gjorde till FIRESTARTER så han berättade om THE GUNSLINGER för mig. Det var nog 1981 tror jag. Jag måste erkänna att jag inledningsvis inte kände något för projektet. Just då var jag ganska deprimerad efter min mors död och andra tröttsamma personliga saker. Och apropå ”trött” så hade min dotter Alexa just fötts och det blev många sömnlösa nätter som säkert påverkade humöret också.
Boken verkade så blek och skarp att det var svårt för mig att komma i rätt stämning, men när jag närmade mig den som ett sätt att få utlopp för alla känslor gick det lättare. När jag hade läst hela romanen var jag fast.
F: Och nu illustrerar du den sista boken. Var det planerat från början eller frågade King om du var intresserad?
MW: Jag har alltid hoppats på att få göra en till. Som ett brinnande fan har mina intryck av huvudkaraktärerna och historien utvecklats, och med allt jag lärt mig genom de andra böckerna kände jag att jag nu förmodligen skulle komma närmare min inre bild av allt. Jag har givetvis följt serien lika ivrigt som alla andra fans, så jag blev väldigt exalterad när Robert Weiner från Donald M Grant berättade att King skulle avsluta serien i ett svep. Sedan frågade han om jag kunde tänka mig att illustrera en av böckerna. Senare ringde King upp mig och sa: ”20 år har gått och vi lever båda två, så vad säger du om att göra den sista?”
F: Vad är den största skillnaden mellan att illustrera THE GUNSLINGER och THE DARK TOWER?
MW: Dels är det jag och del är det storyn. Jag är två decennier äldre – lite tröttare, mer förstörd och mer cynisk – än killen som gjorde den första boken. Jag hoppas att jag är lite klokare också. Vad det har med min konst att göra är omöjligt för mig att veta. Hur som helst, den uppenbara stora skillnaden var att jag såg fram emot att läsa den sista boken med en sann DT-junkies ”rusiga girighet”, som King uttrycker det. Det var lättare att illustrera den första boken för då var det en mycket rakare historia och inte så ihopvävd med alla senare teman och sidospår som uppstått. Plus att då var jag helt ovetande om att storyn skulle spänna över 20 år och 7+ böcker. Kanske sviker mitt minne mig men jag minns inte att det då skulle bli något mer med Roland än THE GUNSLINGER. Hur som helst är det alltid mer tryck på en vid avslutningen av en serie, speciellt en så lång, komplicerad och älskad som THE DARK TOWER.
Storyn har vänt och vridit på sig i alla tänkbara riktningar som jag aldrig förutsåg. Böckerna som följt THE GUNSLINGER har bokstavligen lagt till nya dimensioner till storyn. Alla fortgående teman och sidospår som vävts in i berättelsens helhet har gjort illustrerandet lite mer knepigt. Sen är det alla karaktärer som tillkommit som likt Roland har givit så mycket djup och mening under berättandets gång. Som jag sa tidigare – allt detta tillsammans har gjort illustrerandet av den sista boken till en mycket mer komplex process.
Jag erkänner att jag häpnades av projektets enorma omfång. Till slut fick jag intala mig själv att rita det som jag tyckte skulle vara kul att se och låta, eh, Ka lösa resten.
F: Hur många färg- och svartvita illustrationer har du gjort till THE DARK TOWER? Blev det några över som inte kommer att användas i boken?
MW: Det slutliga antalet blev, tror jag, 13 färgmålningar, 12 monokroma målningar och 34 småillustrationer i bläck till boken. Jag vet inte vad som kommer att komma med i boken förrän den är tryckt. Det kan mycket väl vara så att designern av boken, eller King själv, beslutar att ta bort några bilder som inte håller måttet, och det är okej för mig. Jag vill bara att boken ska bli så bra som möjligt. Jag är för nära boken och mitt arbete just nu för att avgöra arbetets kvalitet, så om någon på Grant tycker att någon bild inte ska vara med så böjer jag mig för deras beslut.
F: Vad händer med eventuellt överblivna bilder? Kommer fansen någonsin att få se dem?
MW: Ja, jag lägger upp dem på min hemsida efter att boken kommit ut. Kanske. Jag överväger att ta med några av dem till WorldCon i Boston i september. Det flesta av bilderna har redan sålts.
F: När du skulle skicka en bild för förhandspublicering på Liljas-Library.com sa du att den bilden var den enda du kunde släppa i förhand då de andra avslöjade för mycket av historien. Var den gjord så medvetet? I många av de andra böckerna finns det många bilder som inte direkt avslöjar handlingen.
MW: Tja, det är väl så jag jobbar antar jag. Jag väljer att illustrera scener som fångar min inre vision och de flesta av dem är händelser som avslöjar handlingen.
Jag har alltid tyckt att det finns två olika sorters illustrationer. Den ena är en slags illustrativ dekoration, någon fint som säljer boken. Det kan finnas en viss attraktion i den, den snyggar till en bok och lägger till något visuellt till texten, men vanligtvis har den inte så mycket att säga om, eller komplettera historien. Ofta står den sortens illustration på egna ben utanför boken den hör samman med. Ibland säger den ingenting om storyn eller ännu värre: den säger något felaktigt (= man ska inte döma en bok utifrån sitt omslag).
Den andra sorten är bokstavligen en belysning, som kastar lite ljus över storyn den ackompanjerar. Den ger ljus åt författarens vision genom att försöka göra karaktärerna, händelserna etc visuellt verkliga för läsaren. Det är ett mer riskfullt åtagande eftersom det är lättare att göra misstag och missuppfatta något som författaren beskrivit. Jag har till exempel ofta målat bilder till en story utifrån första utkastet, för att sedan upptäcka att scenen eller karaktärerna ändrats avsevärt till den slutgiltiga utgåvan, när det är för sent att ändra. Ett annat ofta förekommande fel är att konstnären kan tolka känslan i en scen fel med detaljer som inte finns med i texten, som kan framhäva något som författaren inte ville eller inte hade tänkt på. När det är som bäst är en sådan illustration en god representation av författarens vision som även gör den lite tydligare, samt att den är upplysande för läsaren.
Jag anser att den bästa illustrationen är en kombination av båda typerna. Det är dock sällsynt att man lyckas med något sådant.
F: Det tog, enligt din hemsida, ett år att göra alla illustrationer till THE DARK TOWER. Är det vanligtvis den tid det tar för dig att göra en bok med ungefär lika många illustrationer?
MW: Ja, det är det. Jag är dock långsam. Men under det året gick min arm ur led när jag spelade baseball och jag var förstås sen i starten beroende på andra projekt innan THE DARK TOWER som drog ut på tiden, så det fanns några faktorer som försenade mig. Men jag kan erkänna att jag är en långsam målare och det var mycket arbete för mig innan jag blev klar. Vanligtvis gör jag en målning i månaden så det var väl mitt ungefärliga arbetstempo när allt kommer till kritan.
F: Hur går det till när du ska illustrera en bok som THE DARK TOWER? Har du möjlighet att själv välja vilka scener du vill måla, eller har King någon talan? Väljer du också vad som ska hamna på omslaget och insidan av pärmarna etc?
MW: Låt mig börja med att säga att jag sällan illustrerar en hel bok. Det är väldigt sällsynt att jag gör något annat än omslaget. När det gäller sådana uppdrag får jag manuset, läser det och gör en till tolv konceptskisser. En väljs ut av en art director och jag gör den slutgiltiga målningen utifrån den godkända skissen.
Med denna bok var det ett annat upplägg. Jag blev erbjuden ett arvode för att göra ett antal målningar till boken, en till pärmens insidor och ett par svartvita illustrationer. Det var helt och hållet mitt eget val att göra en separat bild till omslaget, men de var generösa nog att betala lite extra för den. Jag kan erkänna att jag blev lite galen med alla svartvita illustrationer, men jag tyckte att det skulle vara kul att ha en liten unik bild som avslutning till varje kapitel så jag körde bara på. Jag köpte en skissbok som jag ritade små bilder i när jag läste manuset och till slut var den helt fylld med bilder som passade till varje kapitel. Jag gillade storyn så mycket att det var svårt att sluta jobba med den och tänka på att göra något annat!
När jag initialt kontaktades angående projektet fick jag ett kontrakt där jag skulle ge King rättigheten att refusera alla bilder jag gjorde. Det stod också att han skulle godkänna alla idéer innan jag målade dem och bla bla bla, så jag sa: ”Steve, vad fanken är det här för något?”. Han var helt lugn och sa ”Glöm det där, gör bara vad du vill. Jag är säker på att det blir jättebra.”
F: Hur går illustreringsprocessen till? Låt oss säga att du har idén klar – vad händer nu?
MW: Det här kan verka märkligt, men jag bortsåg från alla etablerade procedurer när jag jobbade med den här boken. Min enda guide var den direkta tanken jag fick av en speciell scen. Vissa illustrationer är gjorda i olja, vissa i akryl. Vissa ritade jag först med kol, andra målade jag direkt utan något förarbete.
De flesta gjorde jag först en snabbskiss i kol eller akryl av. Vissa gjorde jag en färgskiss av innan jag började på allvar. Sen var det bara att köra på.
F: Om du kunde välja vilken annan Kingbok som helst att illustrera, vilken skulle det bli och varför?`
MW: Åh hjälp, en sådan fråga. Jag måste nog säga novellen ”The Reach”. Den påverkade mig mycket starkt och jag tycker att det är en av Kings bästa. HEART IN ATLANTIS skulle ligga bra till också.
F: Till sist, vad gör man om man vill se mer av ditt arbete?
MW: Tja, mina tre konstböcker är slutsålda, även om jag hört att folk hittat min senaste bok ”The Art of Michael Whealan” på eBay då och då. Det finns några deluxe-utgåvor kvar via vårt förlag Glass Onion Graphics. Det finns info om allt det på min hemsida michaelwhelan.com.
Jag vet att det är dags för mig att göra en ny stor bok, men det är svårt att starta ett projekt som håller mig borta från målandet. Men förr eller senare lär vi göra det, förmodligen senare i höst. Vi måste hitta ett förlag först. Jag tror att boken dock som omväxling mest kommer innehålla den konst jag ställer ut.
[Intervju: Lilja, översättning: Anders]
Krönika: Dagen som jag aldrig trodde skulle komma...
Jag lever efter en liten omarbetad devis grundad av Agent Cooper i den klassiska och suveräna TV-serien "Twin Peaks". Agent Cooper säger vid ett tillfälle att man ska ge sig själv en present varje dag. Det kan vara något så enkelt som en kopp kaffe.
Min omarbetade devis är att man ska ge sig själv rejäla presenter när man fyller år eller när det är jul. I somras fyllde jag år och det blev tre presenter. Först köpte jag ett par rejäla hörlurar till min Discman och sedan slog jag till på ett hemmabiosystem (ingen gigantisk TV dock...) och förra veckan köpte jag den sista presenten: En ARC på THE DARK TOWER VII: THE DARK TOWER.
Det är en märklig känsla att vara så privilegierad att man sitter och läser tidernas mest efterlängtade Kingbok ungefär fem veckor innan den kommer ut till allmänheten. Det har hänt att jag läst Kingböcker innan de kommit ut tidigare, både svenska och amerikanska, men den här gången är det förstås något extra, och väl värt de pengar jag lade ut på den.
Jag tänker inte säga något om vad som händer i den - i skrivandets stund har jag kommit lite mer än en fjärdedel in i boken - jag är till och med så försiktig för min egen skull att jag inte ens läst innehållsförteckningen med alla kapitelnamn. Jag vill inte veta någonting! Något kan jag väl säga och det är ryktet om att THE DARK TOWER är boken där alla bitar faller på plats än så länge verkar helt sant.
Det känns ändå helt konstigt. Lite overkligt faktiskt. Jag minns när jag och Lilja köpte WIZARD AND GLASS i tradepaperback för över sex år sedan. WIZARD AND GLASS hade tagit lång tid på sig att komma ut, Roland och hans gäng hade åkt på ett skenande tåg i sex år. King hade fått hur mycket brev som helst från fans, bland annat det klassiska polaroidfotot på en fastbunden teddybjörn och texten "Skriv klar nästa del annars dör björnen!".
Vi såg framför oss ytterligare femton år (baserat på Kings tidigare utgivning av THE DARK TOWER-böckerna) innan historien skulle bli komplett. Vi resonerade till och med att King kanske inte skulle leva tillräckligt länge för att skriva klart den. Det var med viss ovishet om framtiden vi läste den boken (trots att det i efterordet stod om de tre sista böckerna, redan då).
Sju år senare fick jag över 800 sidor final i min hand, i form av en ljusblå klump. Det kändes som sagt overkligt. För några år sedan hade det varit osannolikt. Dagen som jag inte trodde skulle komma, kom. Jag kan knappt förstå det än, trots att det nästan gått en vecka sedan THE DARK TOWER blev min.
[Anders]
Frågor & svar
I förra utskicket undrade Jonas Hollén vad Stephen King menar med att vara en låg man. Vi inväntade ett svar från översättaren John-Henri Holmberg som dessvärre inte hann komma i tid. Nu har vi fått en förklaring från John-Henri:
- "Low" har bland andra betydelser också innebörden (här citerar jag Norstedts engelsk-svenska ordbok) "simpel, låg, tarvlig, vulgär, gemen, nedrig", och det är den jag förutsätter att han avser när han i HJÄRTAN I ATLANTIS talar om "låga män". Som framgår redan av ordbokens listning har "låg" på svenska faktiskt ungefär samma bibetydelse: "nedrig, tarvlig, gemen, lumpen: att du kan vara så låg!" (Sten Malmström m fl: Bonniers svenska ordbok). Så jag hittar ingenting speciellt besynnerligt eller långsökt vare sig i originalromanens "low" eller i min översättnings "låg".
Så så var det med den saken.
Efterord
Sommaren lider mot sitt slut och det börjar bli dags för Följeslagarna att återgå till normal utgivningstakt igen. Vi riktar alltså in oss på ett nytt utskick om två veckor, men förhoppningsvis kommer det ett redan nästan vecka som talar om att hemsidan är på gång igen. Vi hoppas på det.
Till dess får ni som alltid skicka in frågor och idéer. Vi väntar på era mail.
Anders - http://www.secretwindows.tk
Lilja – http://www.liljas-library.com
Följeslagarna – http://www.foljeslagarna.com
Stephen King - http://www.stephenking.com
Jurtjyrkogården: Blodslinjer