UTSKICK UR ARKIVET
FÖLJESLAGARNA #222 – 070201
Förord
Hallå vänner! Nu är det dags för ett nytt utskick och ett mycket fullmatat sådant. Vi har inte mindre än två intervjuer och två recensioner i detta utskick. Nyligen intervjuade Lilja Stephen King och Mikael Håfström av olika anledningar, och dessa intervjuer finner ni översatta till svenska i detta utskick. Ni finner även våra tankar om THE SECRETARY OF DREAMS – Volume one och THE DARK TOWER SKETCHBOOK. Och så en hel drös med nyheter också.
Lagom till när detta utskick sänds ut öppnar vi upp en ny del av forumet för den utlovade läsecirkeln. Boken som diskuteras är DE ÖDE LANDEN. Har du något att säga så kliv in i forumet och var med.
Trevlig läsning - Anders & Lilja
Medlemsantal: 931
Nyheter
* THE DARK TOWER COMIC kommer ut om några få dagar, och följdaktligen svämmar det över av nyheter just nu. Till exempel är det nu känt i detalj vad det första numret kommer att innehålla: 31 sidor tecknad historia, och sen extramaterial i form av en kort novell av Robin Furth på ämnet "Mid-World folktales", kartor över New Caanan med mera. Varje nummer kommer att ha en novell om Mid-World.
Det ser också ut som om serien kommer att översättas till andra språk, i alla fall enligt följande meddelande från Kings hemsida: "The foreign translated version deals are being worked through now and when we have more information we will let you know in which languages and territories they will available."
Om Sverige är med i matchen har vi ingen aning om.
King kommer att medverka vid Comic Con den 24:e februari och marknadsföra serien. Marvel fortsätter med sin marknadsföring genom att bland annat ge ut en skärmsläckare och visa upp serien i sin egen nyhetstidning Daily Bugle. Det kommer också ett album som heter "Dark Tower: Gunslinger's Guidebook" med lite fakta och annat.
Intervjuer och artiklar:
- Peter David om hur det är att skriva manusen till serien:
http://www.wizarduniverse.com/magazine/wizard/002909006.cfm
- Podcast med ett inspelat konferenssamatal med Robin Furth:
http://www.silverbulletcomics.com/news/story.php?a=3848
- Robin Furth om THE DARK TOWER COMIC:
http://forum.newsarama.com/showthread.php?t=98529
- Ytterligare en intervju med Peter David:
http://forum.newsarama.com/showthread.php?t=96883
- Intervju med Jae Lee:
http://forum.newsarama.com/showthread.php?t=97006
- Intervju med Richard Isanove:
http://forum.newsarama.com/showthread.php?t=97146
- Marvels DARK TOWER-blogg:
http://marvel.com/blogs/Nicole_Boose/entry/
- Skärmsläckare:
http://marvel.com/darktower/
Bilder:
- Exempel på karta:
http://www.liljas-library.com/img/other/extra_comic_2.jpg
- Exempel på artikel:
http://www.liljas-library.com/img/other/extra_comic_1.jpg
- Joe Quesadas omslag till #1:
http://www.liljas-library.com/img/other/gsb1q.jpg
- Skissomslaget till #1:
http://www.liljas-library.com/img/other/gsb1s.jpg
- Omslaget till #3:
http://www.liljas-library.com/img/other/gsb3.jpg
* Kings fondorganisation The Haven Foundation har öppnat upp en webbutik där halvrariteter från King dyker upp då och då, men när de väl dyker upp gäller det att vara på hugget för när en signerad upplaga av SECRETS WINDOWS lades upp nyligen tog de slut på nolltid.
http://www.thehavenfdn.org/store
* 1408 blir nästa biofilm baserad på verk av King. Trailern är nu ute och det ser mycket lovande ut:
http://movies.yahoo.com/feature/1408.html
En tidig recension finns också att läsa, trots att filmen ska ha premiär först i juli. Läs på egen risk, men det är en solklar hyllning till filmen:
http://www.aintitcool.com/node/31372
* Även om det står i Liljas långa intervju med King att han inte vet när DUMA KEY ska släppas, så blev det klart strax därefter att boken kommer i januari 2008. Med andra ord kommer det inte att bli någon ny "Stephen King"-bok i år (men väl en med Richard Bachman som författare, om inget händer...). De som gillar noveller kan dock se fram emot en ny från King som heter "Graduation afternoon" och kommer i det 10:e numret av Postscripts senare i vår. Även Kings äldsta son Joe Hill har en novell med i magasinboken.
* Kings engelska förlag Hodder & Stoughton har lanserat stephenking.co.uk, en "officiell" sida men minst sagt fattig just nu. Hodder har även producerat en reklamvideo för CELL som nyligen kommit ut i pocket i England. Ni ser filmen på YouTube.
http://www.stephenking.co.uk
http://www.youtube.com/watch?v=8sZhsLCuC7g
* THE MIST inleder sitt filmande den 20:e februari med en eventuell premiär satt till 21:a november. Thomas Jane gör huvudrollen, men nu har ytterligare två skådespelare tillkommit i de större rollerna - Andre Braugher (spelade Matt Burke i TNT:s remake av 'SALEM'S LOT) och Laurie Holden ("The X-files" med mera). Holden kommer att göra rollen som Amanda.
Filmen kommer att produceras av Dimension.
Intervju med Stephen King, av Lilja för Liljas-Library.com
Tidigare i januari intervjuade Lilja Stephen King till sin hemsida. Detta är en mycket förkortad och redigerad version av den kompletta intervjun som finns i tre delar på http://liljas-library.com. I den finns det passager om Kings musikalsamarbete med John Mellancamp, dollarbabies, alternativa publiceringskanaler, mer om The Haven Foundation och Kings negativa inställning till limited editions.
LL: Så hur mår du? Har du återhämtat dig från bilolyckan?
SK: Tja, jag tror att om det hade hänt när jag 40 istället för 50 så hade jag mått bättre. Jag har ont ibland och upplever en del smärta i höften och benet, men det är inget som hindrar mig i vardagen. Jag går ungefär fem kilometer varje dag och de har sagt ”Use it or you’re gonna lose it”, men för det mest mår jag strålande.
LL: Skönt att höra. Eftersom jag har en hemsida undrar jag vad du tycker om alla sidor som handlar om dig på nätet?
SK: Jag är inte på nätet så ofta. Jag besöker din dock för det är alltid intressant, alltid mycket att titta på.
LL: Tack!
SK: Och ibland tittar jag lite på THE DARK TOWER-sidorna för att se vad som händer där och då och då smyger jag runt på min egen hemsida som ett spöke. Det är faktiskt kul att kolla vad folk skriver, för som Amy Tan sa är det som att vara på party och smyglyssna på vad folk säger, och de säger rätt snälla saker.
LL: Vill du ibland kontakta de som driver sidorna och rätta dem om något är fel?
SK: Nej, fast… Jag läste en tråd om LISEY’S STORY på min sida och de var flera som skrev ”Men om nu Scott var så sjuk, varför gick han inte till den där bassängen för att bli bättre?” och jag pratade med Marsha och sa ”Kan du säga åt dessa människor att han inte kunde det eftersom ’the long boy’ låg över vägen?” När man ser sådant undrar man om folk verkligen läser eller inte? Hursomhelst, så lade hon in det men jag skulle kunna ägna resten av mitt liv att titta på webbsidor och se vad folk skriver, men det skulle göra mig slö och självmedveten, så för det mesta gör jag inte det.
LL: Jag läste någonstans att folk förväntade sig att du skulle svara på frågor på hemsidan. Känner du dig pressad till att kommunicera med fansen?
SK: Inte direkt. Jag skulle hellre se att de såg mig som jultomten, att jag tittar på deras små önskelistor men inte svarar personligen. Jag vill tro att de vet att jag vet vad som händer men att jag gör som jag tycker. Om jag skulle lägga tid på allt så skulle jag inte ha tid att skriva böcker och det är ju vad de flesta vill.
LL: Ja, det tror jag alla vill om de får välja. LISEY’S STORY är en mycket trevlig bok, en av dina bästa.
SK: Jag tycker att det är DEN bästa boken. När jag var klar med den sa jag till mig själv ”Du vill inte skriva någon mer bok för den kommer inte att bli lika bra”. Det är som när man läser en riktigt bra bok och ställer den i hyllan och känner sig lite ledsen för man vet att nästa bok man läser inte kommer att vara lika bra.
LL: Är det något du känner när du är klar eller medan du skriver boken?
SK: Man bara känner det. Man känner det dag för dag att det är riktigt, riktigt bra och man vet inte varför, man bara skriver på och hoppas att det ska fortsätta vara lika bra tiden ut. Jag har aldrig gjort en bok som LISEY’S STORY och det var lite lustigt hur den kom till för när jag skrev det mesta av den var jag sjuk. Jag hade lunginflammation och drog på mig en sådan där sjukhusinfektion, så när jag kom ut från sjukhuset mådde jag illa hela tiden. Jag kunde inte behålla maten och mådde skit. Boken var som en ängel. Jag skrev den bokstavligen när jag inte sprang till badrummet och spydde upp vad jag hade ätit senast, tills jag slutligen blev av med vad det nu var jag hade dragit på mig. Boken tappade aldrig den där magin. Vanligtvis när man skriver en bok så känner man att den är bra, men sen kommer man till en punkt då man måste bearbeta den och då känns det plötsligt som en hög med skit och man vet inte vad man tänkte när man skrev den. Så var det aldrig med LISEY’S STORY – den kändes bra hela vägen.
LL: Jag har förstått att BLAZE kommer ut snart.
SK: Ja, jag hoppas det. Det var lite roligt för jag har tänkt på den av och till under en tid. Du vet att de tidiga böckerna släpptes som Richard Bachman-romaner och den här blir också en sådan för den kommer från samma period. Den skrevs strax innan CARRIE. Anledningen till att den aldrig kommit ut är för att jag alltid kommit ihåg den som en riktig snyftare, sentimental och så. Ibland tänker jag på vad Oscar Wilde sa om ”Den lilla tändsticksflickan”, att det var omöjligt att läsa om den lilla flickan utan att skratta och gråta samtidigt, då den är så tragisk att det blir kul. Jag kände samma sak om Philip Roths ”Every man” så jag tänkte ”Det är fånigt, det är så tragiskt att det faktiskt blir rätt kul”, men så har jag en svart humor också.
LL: Varför har du beslutat att ge ut den nu?
SK: Vi har startat The Haven Foundation för att hjälpa frilansskribenter om de får höga sjukhusräkningar eller liknande. Vi behöver lite pengar att starta med så jag kände att behövde en bok vars rättigheter jag kunde skänka till The Haven Foundation. Så BLAZE var den bok jag tänkte på och jag tänkte ”Den är säkert inte bra nog, men varför inte se efter?”. Så jag gjorde det och jag hade fel, det är faktiskt en bra bok. Det var ganska roligt för manuskriptet var skrivet på min frus gamla skrivmaskin. Tabby hävdar att jag gifte mig på grund av skrivmaskinen. Hon hade en fin liten Olivetti och jag skrev CARRIE, BLAZE och lite annat på den. Jag tror att jag skrev ”Rita Hayworth and The Shawshank Redemption” på den också vid köksbordet i Boulder. Så jag skrev om den lite och skickade den till Scribner och de gillade den så nu kommer den att komma ut, och pengarna går till The Haven Foundation.
LL: Du skrev också en novell som heter ”The Fifth Quarter” under namnet John Swiften.
SK: Det gjorde jag.
LL: Har du använt andra namn?
SK: Nej.
LL: Skulle du berätta det för mig om du hade det?
SK: Nu skulle jag ha gjort det, men det har jag inte. Swiften-grejen kom sig av att jag vid den tiden skrev historier för Cavalier och det var ingen skräckhistoria. Det var en hårdkokt kriminalnovell och jag hade haft en novell i numret innan, och det var som på 50-talet då en massa kioskförfattare skrev under en massa olika namn bara för att de öste fram historia efter historia. Det var min tur att ösa och jag använde namnet John Swithen, men aldrig igen för jag gillade det inte.
LL: Du har ytterligare en ny bok klar – DUMA KEY?
SK: DUMA KEY är klar i sitt första utkast och den är i en sorts härlig röra just nu och behöver bearbetas, men det är en bra historia. Det är den första historia jag skrivit som utspelar sig i Florida. Vi har varit här nere i åtta år nu och jag känner mig komfortabel att skriva om det. Jag sa till mig själv ”Nu har du skrivit alla dessa böcker om Maine för att det är enkelt och bekvämt för dig, men ibland så föds bra saker ur det obekväma”, så jag försökte att göra mitt bästa. Det är en otäck historia, men lite rar på sitt sätt.
LL: Kan du säga något om handlingen?
SK: Visst, den handlar om en byggarbetare som är inblandad i en förskräcklig olycka. Han lever i norra USA, i Minnesota, och han skadas mycket svårt, förlorar en arm, får skador på huvudet och förväntas inte överleva men det gör han och kommer ut ur koman och har okontrollerbara raseriutbrott och minnesluckor på grund av huvudskadorna. Han har det väldigt svårt och hans fru lämnar honom, så han beslutar sig för att flytta till Florida men funderar samtidigt på självmord på grund av smärtan och att han inte gillar att vara arg hela tiden. En psykiatriker övertalar honom att inte göra det och frågar honom ”Finns något du kan använda som skydd mot depressionen, finns det något sorts nytt liv för dig förutom att bygga hus?” och killen säger ”Jag brukade rita och måla lite grann” och psykiatrikern säger ”Prova det då”, och han upptäcker att efter skadan så är han en riktigt talangfull konstnär. Han flyttar till Florida och börjar måla tavlor och sen börjar märkliga saker att hända i tavlorna. Ibland när han målar in saker i den dyker de upp i världen, och målar han över dem försvinner de – även människor. Något pågår på ön – Duma Key – som faktiskt förstärker hans talang för något är galet där. Det är själva grunden till historien.
LL: Kommer den ut i år?
SK: Nej, jag tror inte det. Jag måste jobba mer på den. Jag säger till mig själv ”Jag måste skriva om den och det är ett stort jobb för den är så lång, men jag vill inte göra det, jag skriver hellre något nytt”. Så det är vad jag gör just nu – jag skriver på något nytt.
LL: Kan du säga något om det?
SK: Det är en historia som heter ”The Gingerbread Girl” och den kommer att bli lång, tror jag. Det blir nog ingen roman, men mycket lång, kanske inte lika lång som ”Rita Hayworth and The Shawshank Redemption” och ”The Body” och de. Det är en sådan där historia som hamnar i ingenmansland – för lång för att bli en novell och publicerad i en tidning, men för kort för att bli en roman.
LL: Apropå det, planerar du att ge ut någon ny samling snart där den kan vara med?
SK: Någon frågade mig om det nyss och jag vet inte riktigt vad jag har som inte tryckts, så jag måste fundera på det. Om jag frågade Marsha om hur många kortare verk som inte samlats så skulle hon ta reda på det, men jag vet inte hur många det är.
LL: Det ska också bli en tredje bok om Jack Sawyer?
SK: Jag hoppas det. Jag måste försöka få lite utrymme för det, men det har varit planen hela tiden.
LL: Ni planerade att göra tre böcker hela tiden?
SK: Nja, vi planerade att göra en, men sen någon gång föreslog jag för Peter att vi skulle göra en till, en uppföljare. På många sätt var det en bra bok, jag gillade den verkligen och jag gillade skrivprocessen, mer än första gången för den framstod som en mycket rikare bok för mig. Det är samma sak för författarna som för läsarna när man går tillbaka och tar fram karaktärer man skrivit om tidigare, de blir verkliga i ens fantasi och det är som att träffa gamla vänner. Så vi gillade den boken, men vi hade otur för den skulle komma ut 13/9 2001 och två dagar innan dess attackerades World Trade Center och Peter och jag hade schemalagts för en stor marknadsföringsrunda med talkshows, signeringar och allt möjligt och allting ställdes in. Det var nästan som om boken inte kom ut på grund av tragedin. Jag pratade med Peter i telefon och sa ”Jag tror inte någon vill läsa om en övernaturlig kannibal efter vad som hände”. Men boken sålde till slut, inte då, ingenting sålde då.
LL: Var det svårare att skriva den andra boken än den första?
SK: Nej, det var ungefär likadant. Det var bara ett rent nöje, och att arbeta med någon annan lättar bördan. Om det är någon som man funkar ihop med. Peter är en fin människa och vi har alltid kommit överens, det är som han är min storebror på något sätt. Jag tror det var min idé att göra en uppföljare med BLACK HOUSE och sen en tredje bok. Så som BLACK HOUSE utvecklade sig så var det ingen frågan om att det skulle bli en till. Det handlar bara om att hitta tiden åt den.
LL: Har ni redan planerat handlingen till den tredje boken?
SK: Ah… [skratt] den finns där. Ibland så vet man bara, den är där och väntar på oss. Jack är skadad, och har gått över till Territorierna och vad som är kvar är att han är OK där men om han kommer tillbaka kommer han att insjunkna och dö ganska omgående, så vi måste självklart sätta honom i någon sorts situation där han måste komma tillbaka samtidigt som klockan tickar.
LL: Vad känner du inför att TNT ska gör THE TALISMAN som en miniserie?
SK: Jag är glad att någon gör det. Det känns som att göra den som en miniserie är rätt sätt att göra den, för ingen skulle kunna klara av att göra den som en film – det finns för mycket i historien.
LL: Jag har förstått att många fans är oroliga för att det inte ska vara möjligt att göra en lyckad filmatisering av just den anledningen.
SK: Jag tror inte att det kommer att bli samma sak. Jag har sett några manuskript och de koncentrerar sig mycket på Jack Saywers relation med Varg och det finns ju mycket mer än det i boken, men det verkar som de fokuserar på det. Jag tror att den troligen kommer att se bra ut och att historien kommer att komma fram. Kommer den att tillfredsställa fansen? Mellan dig och mig och alla andra som läser denna intervju så har jag mina tvivel. Men vi får se.
LL: Är du oroad över hur filmerna baserade på dina böcker kommer att bli?
SK: Nej, inte alls. [skratt] Böckerna finns alltid kvar, precis som James M. Cane sa: böckerna förändras inte av filmen. 1408 är klar och trailern är jättebra, den ser ut som THE SHINING fast i varmt väder istället för kallt, så kanske blir det en höjdarfilm och alla tjänar pengar och alla blir nöjda. John Cusack är med i den och jag älskar han som skådespelare, jag respekterar han mycket. Samuel L Jackson är hotellägaren – han ser jättebra ut och hotellet ser jättebra ut och allt det, så kanske blir det en succé. Men ponera att den är skräp, då försvinner den efter två veckor och så är det slut. Men jag är alltid intresserad – jag ser fram emot dem som ett fan. Jag vet att det finns andra författare som är mer försiktiga för boken är deras lilla barn och ibland kan jag förstå hur de tänker. Men jag skriver så många böcker och är alltid intresserad av hur filmerna ska bli.
LL: Är du mer intresserad av vissa filmer än andra?
SK: Visst. Jag är spänd över THE MIST. Jag var alltid sugen på att se vad som hände med CUJO och MISERY så klart. Jag var mycket spänd över MISERY eftersom William Goldman skrev manuset och han har varit min idol nästan hela livet. Några filmer har blivit stora besvikelser, som NEEDFUL THINGS, men många är roliga att titta på och jag är ganska lätt att göra nöjd.
LL: I några filmer gör du cameos, är det något du gillar?
SK: Ja, det är OK om jag har tid att göra det. Jag är ju ingen bra skådespelare direkt, men det är kul att vara med. Frank Darabont ville faktiskt att jag skulle göra en ganska stor roll i THE MIST, men jag sa ”Jag kan inte göra det, du planerar att spela in filmen i Nya Zeeland och jag kan inte lämna min vardag för det.”
LL: Vad tror du folk kommer att tänka när de hör namnet Stephen King om 50 eller 100 år?
SK: Jag tror att det kommer ha något vagt minne av mina böcker, och några av de äldre kommer att ha läst dem. Kanske finns några av böckerna kvar, kanske THE SHINING, SALEM’S LOT och förhoppningsvis LISEY’S STORY. Men man kan aldrig veta vad som kommer att hända. Man har ingen aning. Folk skulle ha skrattat 1910 om någon hade sagt att Theodore Dreiser skulle bli en författare folk kom ihåg och läste. Men jag tror att mitt öde kommer att påminna om Somerset Maughams. Han var en författare som var välläst i sin tid, alla läste Somerset Maugham och han håller fortfarande rekordet för filmer baserade på hans verk, 48 filmer från olika böcker och nyfilmatiseringar och sådant. Men idag när man frågar folk vem Somerset Maugham är så säger det ”Jag antar att han var en författare… Namnet är mycket bekant…” så jag tror att det blir mitt öde.
LL: Är det ett sådant öde du skulle vilja ha?
SK: Nej, jag tror att alla författare vill bli en som blir ihågkommen och läst, någon vars verk står sig genom tiderna. Men å andra sidan; som person kommer jag att vara död och om det inte finns något liv efter detta så bryr jag mig inte ett dugg, jag är borta. Men finns det ett liv efter detta så antar jag att vad som pågår här är något man inte lägger speciellt mycket vikt på. Men, vet du, jag fungerar på ett visst sätt och det är att försöka underhålla människor. Det är det jag gör. Jag vill att folk ska läsa böckerna och bli knockade av dem och jag vill att det ska fortsätta att vara så även när jag slutat.
LL: Det var trevligt att prata med dig.
SK: Samma här, mycket trevligt. [Intervju av Lilja, översättning av Anders]
Intervju med Mikael Håfström
Med 1408 i antågande som nästa King-film på biograferna var det dags att stämma av läget med Mikael Håfström, den svenske regissören ("Ondskan" med mera) som gjort filmen där John Cusack och Samuel Jackson gör huvudrollerna. Intervjun publicerades först på Liljas-Library.com men kommer här i översatt form.
LL: Så har ni filmat klart 1408 nu?
MH: Ja, vi är mitt inne i post-produktionen just nu.
LL: Hur gick det? Några problem?
MH: Tja, att filma är aldrig en rak resa. Den här filmen - som handlar om en kille som sitter fast i ett hotellrum - blev mer komplicerad än vad vi först trodde. Mycket specialeffekter. Jag lärde mig enormt mycket. Att jobba med John Cusack var extremt kreativt. Jag har aldrig gjort en film där en karaktär är helt ensam så mycket. Det var ett tufft jobb för John men jag tror att han gillade utmaningen, och jag är mycket imponerad av vad han gjorde.
LL: Vad är status på filmen just nu? Vad händer med den?
MH: Vi klipper ett par veckor till och det är fortfarande en del att göra med de visuella effekterna. Gabriel Yared skriver musiken och det jag har hört hittills är mycket bra.
LL: I en tidigare intervju (Följeslagarna #213) sa du: "I Kings novell får de flesta en bild av Olin som en vit kille med någon sorts Europeisk bakgrund. Sam Jackson kan ta den här rollen ett steg vidare." Tog han rollen ett steg vidare?
MH: Jag tror att han gjorde det. Sam är extremt karismatisk och kom helt förberedd till inspelningen. Han VAR Olin. Det är en lång scen i början av filmen mellan John och Sam som jag är väldigt stolt över. Vi övade den nästan som en kort pjäs och filmade under ett par dagar. Det var första gången de båda skådespelarna arbetade ihop och jag kunde se hur de sög åt sig varandras positiva energi. Det var ett av de största ögonblicken i mitt liv som regissör.
LL: Premiären har flyttats från 18:e maj till 13:e juli. Är det det datumet du jobbar mot också? Känner du dig stressad av att premiärdatumet har bestämts innan filmen är klar?
MH: Ja, det är 13:e juli som gäller nu, vilket betyder att vi har mer tid på oss. Men det är alltid bra att ha ett fast datum att jobba mot.
LL: Är du orolig över att en film med en så pass anonym titel kommer att förbises av biobesökarna eller till och med skrämma bort dem? 1408 säger inte så mycket om filmen.
MH: Det är sant, men jag hoppas att namn som Stephen King, John Cusack och Sam Jackson fångar folks intresse. Och jag har stor förtroende för The Weinsteins förmåga att marknadsföra filmer. Trailern är redan ute och det kommer mera.
LL: Funderade ni någonsin på att ändra titel och i så fall vad?
MH: Nej.
LL: Fick du alla dina förstaval till filmen eller fanns det några som du ville ha men inte fick?
MH: Vi erbjöd inte rollerna till några andra innan vi hade pratat med John och Sam och lyckligtvis accepterade de!
LL: Handlingen i filmen har utökats kraftigt från Kings novell. Är du orolig för hur King-fans kommer att regera på det?
MH: Sådant händer alltid när man gör film av en novell. Jag hoppas att King-fansen kommer att känna att vi varit ärliga och återskapat hjärtat och själen i novellen "1408". Och jag tycker definitivt att Cusacks Mike Enslin är precis som den karaktär Stephen King skrev.
LL: Hur involverad har King varit i filmen? Du berättade tidigare att han inte var det men gillade manuset. Har det ändrats under arbetets gång.
MH: Nej, men jag läste i din intervju med honom att han gillade trailern. Det är goda nyheter! [Intervju av Lilja, översättning av Anders]
Recension av THE SECRETARY OF DREAMS: Volume one
THE SECRETARY OF DREAMS är en av de största King-böckerna som gjorts. Till storleken är den kanske till och med lite för stor. På de sidor som bara består av text är texten rätt stor. Eller rättare sagt för stor. Det känns lite som om man tagit en vanlig sida och förstorat upp den både i format och i textstorlek. Det känns lite udda när man läser den, nästan som att läsa en sådan där lättläst sida som finns i vissa dagstidningar.
Det är också en stor bok vad gäller illustrationerna. Här är det Glenn Chadbourne som står för illustrerandet och han är nog en av de mest detaljerade konstnärerna jag sett. Ibland blir det till och med lite för detaljerat. Man fastnar lite i bilderna (för att inte missa något) och läsandet stannar upp lite.
Tre av berättelserna är omgjorda till serieversioner. Dessa är ”The Road Virus Heads North”, ”Rainy Seasons” och ”Uncle Otto’s Truck”. Här är det värt att notera att Richard Kinnell i ”The Road Virus Heads North” är väldigt lik King (Glenn sa i en intervju att det faktiskt var meningen). Jag tycker även att paddorna i ”Rainy Season” är mycket läckert gjorda.
Det enda problemet med dessa tre berättelser är att Cemetery Dance faktiskt sett till att alla, och jag menar alla, ord från Kings historia är med. Detta känns lite onödigt eftersom en hel del faktiskt syns i illustrationerna och inte behöver förklaras. Det hade i dessa fall varit bättre att låta Glenns illustrationer tala. Det hade givit historien bättre flyt. Men å andra sidan marknadsförde Cemetery Dance boken med att alla ord fanns kvar, så...
De övriga tre historierna i boken är ”The Reach”, ”Jerusalem’s Lot” och ”Home Delivery” och dessa har ”bara” illustrerats och alltså inte gjorts om till serieformatet. Till en början var jag lite besviken på detta men såhär efter att det sjunkit in lite var det nog en bra ide. Det känns som om det balanserar boken.
Trots några reservationer är THE SECRETARY OF DREAMS en mycket intressant bok. Faktum är att det nog är en av de mest intressanta på senare tid. Den är lite nyskapande och det är bra. Det jag önskar inför volym 2 är att man färglägger en del av illustrationerna. Jag tror att det skulle göra dem ännu bättre.
THE SECRETARY OF DREAMS är dock en rätt dyr bok. Den gavs ut i tre versioner. Den vanligaste är en gift edition som går på 75 dollar, den andra är en signerad och numrerad utgåva som går på 300 dollar och sen sista är en signerad utgåva, numrerad med A-Z istället för siffror som gick lös på inte mindre än 1 500 dollar. De två dyrare sålde dock slut inom tre timmar efter att den släppts så vill ni ha den får ni antagligen betala ännu mer på andrahandsmarknaden.
Men även om 75 dollar är rätt mycket tycker jag nog att ni ska inhandla ett ex OM ni har pengarna. Jag tror att detta är en bok man kan komma att ångra att man inte köpte när den väl är slutsåld. Betyget blir tre starka Följeslagare. Det som drar ner det lite är framför allt priset… [Lilja]
Jag kan ansluta till det Lilja skrev sist i recensionen, att det här är en bok man kan komma att ångra om man inte köpte när den inte längre finns att handla. Exakt så var det för mig. När THE SECRETARY OF DREAMS annonserades verkade den spännande, men blev snabbt mindre spännande när den enbart innehöll noveller man har sedan tidigare. Men sen så tänkte jag om och köpte den i alla fall, det kändes värt på något sätt, åtminstone för samlandets skull.
Dessvärre är THE SECRETARY OF DREAMS en bok jag aldrig kommer att läsa från pärm till pärm. Det är ungefär samma situation som med popupversionen av THE GIRL WHO LOVED TOM GORDON – rolig att bläddra i, men hopplös att läsa. Jag hade faktiskt tänkt passa på att läsa om några av de noveller jag inte läst på ett tag, men efter ett par sidor med Cemetary Dance goda gärning för synskadade tröttnade jag. Det går oerhört mycket lättare att bara ta fram någon av novellsamlingarna och läsa dem där i istället.
Mina invändningar mot boken är ungefär samma som Lilja har. Märkligt att enbart hälften är serieadaptioner och resten rikt illustrerade noveller, men jag fattar samtidigt varför. Vissa noveller går helt enkelt inte att rita av utan att ändra lite i handlingen, och det är väl i och för sig vad Cemetary Dance borde ha gjort med resten av novellerna. Principen att ”alla Kings ord ska vara med” är ju fin, men inte speciellt praktisk. Det blir liksom inte riktigt några smidiga serieadaptioner när det är så mycket text och få pratbubblor.
Glenn Chadbournes stil har jag alltid upplevt som lite grötig och smått jobbig. Fungerar i enskilda teckningar men på en hel seriesida blir det nästan för detaljerat. Men man vänjer sig snabbt, men jag skulle önska att han luftade upp sina bilder med heltäckande vita eller svarta fält – nu är tamejsjutton varenda kvadratcentimeter fyllt med en massa streck! Bilderna är dock bra. Den febriga hetsen i ”The Road Virus Heads North” driver storyn framåt fint och grodorna i ”Rainy Season” är genialt bra, och krossar de pinsamma CGI-grodorna från dollarbabyn för ett par år sedan.
Jag tycker så här: Samlar du på King så skaffa THE SECRETARY OF DREAMS (men var beredd på att den kanske inte får plats i bokhyllan…) och läser du bara King för nöjes skull så strunta i den, eller vänta tills det kommer någon lågprisupplaga av boken. Det skulle inte förvåna mig om det skedde.
Det blir tre Följeslagare även här, för hantverket och själva idén. [Anders]
Recension av THE DARK TOWER SKETCHBOOK
När omslaget till THE DARK TOWER SKETCHBOOK dök upp på nätet såg jag framför mig en liten exklusiv sak i fint papper och allt sådant, men när den väl hamnade framför mig blev jag smått chockad. Det är en extremt tunn serietidning och inte alls någon ”sketchbook” enligt min definiering.
Men tidningen var ju gratis (för alla) så man ska inte klaga…
Det här är verkligen en teaser för egentligen så innehåller inte tidningen något märkvärdig, inte något som kunde stoppats in i tidningarna som kommer eller kanske ännu mer lämpligt i den samlade volymen i höst, vilket jag faktiskt tror kommer att bli tidningens öde i slutändan.
Vad får man då i tidningen? Jo, först kommer ett antal av de sidor som ingår i första tidningen i form av Jae Lees originalteckningar som är ganska spartanska blyertsbilder. Sen några karaktärsskisser och sist en liten koloreringsskola med Richard Isanove där vi får se steg för steg hur han färglade bilden där den vuxne Roland står på en klippa med en örn i bakgrunden. Det vi får se är egentligen endast ett par steg av de många som krävs för att få till bilden i slutändan, men vilket hantverk! Jag håller själv på och illustrerar lite och färglägger med Photoshop och jag inser mängden arbete PER BILD som Isanove lägger ned.
Detta leder mig in på en diskussion man kan ha någon annanstans, nämligen vem gör THE DARK TOWER COMIC egentligen, Lee eller Isanove? De som sett filmen ”Chasing Amy” vet hur jobbigt det är att vara ”the tracer”, killen som tuschar någon annans teckningar. Lite samma sak är det här, men när det väl kommer till kritans så har båda konstnärerna lika stor påverkan på slutresultatet (även om Isanove är min stora idol just nu!).
Svårt att sätta betyg… THE DARK TOWER SKETCHBOOK är inte vad jag hade förväntat mig, men den är bra också, så betyget stannar på tre Följeslagare av fem möjliga. [Anders]
Vad kan man säga om den sketchbok med tidiga bilder från THE DARK TOWER-serien som släptes i slutet av året? Man kan säga att det ser lovande ut. Man kan säga att det ser seriöst ut. Man kan säga att bilderna förmodligen kommer att vara suveränt gjorda. Man kan säga att man nu är ännu mer sugen på att läsa tidningen om det nu är möjligt…och man kan samtidigt konstatera att det var tur att den var gratis.
Visst den är lite läcker att titta på men knappast något som skulle vara värt att betala för…vilket Marvel också varit smarta nog fattat! Tack för det Marvel.
Betyget blir tre svaga Följeslagare. Inte så mycket för innehållet. Jag har höga förhoppningar på tidningen men mer för att det är så lite i den. [Lilja]
Frågor och svar
Fråga från Åsa:
Hej! Vet ni vem som har gjort filmmusiken till PESTENS TID? Finns den att köpa på cd?
- Enligt IMDB så är det någon som heter W.G. Snuffy Walden som gjort originalmusiken och soundtracket finns bland annat att köpa från Amazon:
http://www.amazon.com/exec/obidos/ASIN/B0000014UI/internetmoviedat/
Det ska väl poängteras att de rena låtar som är med i serien inte är med på soundtracket. Den låt som i princip räknas som ledmotiv – ”(Don’t fear) The Reaper” – är gjord av bandet Blue Öyster Cult och finns bland annat med på skivan ”Singles collection 1973-88” som finns för 79 kr på Ginza:
http://ginza.se/Product/Product.aspx?ItemId=145452 [Anders]
Efterord
Slutet gott, allting gott. I nästa utskick hoppas vi kunna recensera det första numret av THE DARK TOWER COMIC, sen får vi se om det blir något mer också… Och det får ni göra också, om en månad. Vi ses då!
http://www.foljeslagarna.com
http://www.liljas-library.com
http://www.stephenking.com
http://www.dvdkritik.se
Jurtjyrkogården: Blodslinjer