UTSKICK UR ARKIVET
FÖLJESLAGARNA #244 – 081103
Förord
Hej och välkomna till årets näst sista ordinarie utskick. I detta bjuder vi på tre recensioner och en intervju. Vi har tittat närmare på nya novellsamlingen JUST AFTER SUNSET som officiellt släpps om en vecka ungefär, samt de senaste numren av THE DARK TOWER: TREACHERY och THE STAND: CAPTAIN TRIPS. Vi har även ställt några frågor till den senares tecknare Mike Perkins som ger oss en bra inblick bakom kulisserna på denna nya succéserie.
Mer än så behövs inte sägas just nu.
Trevlig läsning - Anders & Lilja
Medlemsantal: 1094
Nyheter
* King är fortfarande en av världens mest säljande författare. Mellan 1/6 2007 till 1/6 2008 tjänade han 45 miljoner dollar och hamnade på tredje plats efter J.K. Rowling (300 miljoner dollar) och James Patterson (50 miljoner dollar).
* THE TALISMAN är i ropet igen, på fler än ett sätt.
Producenten Frank Marshall har uttalat sig om filmatiseringen:
- Nu ska det bli en film igen. Den ligger och väntar ju nu i och med att vi avvaktar utvecklingen av DreamWorks, Paramount och Amblin-grejen.
Sen är det också klart att THE TALISMAN blir nästa roman att adapteras som serie, men inte av Marvel. Det är Del Rey (etikett till Random House/Ballatine Books) som fått rättigheterna och ämnar göra en månadsmässig serie i minst 24 nummer med start nästa sommar/höst.
- Att illustrera THE TALISMAN så detaljerat som behövs kräver minst 24 nummer, förmodligen mer. Det är en oerhört visuell historia, fylld av bilder som bränner sig fast i ens minne långt efter att man lagt ihop boken, säger Del Rays chefredaktör Betsy Michell.
Vidare har Peter Straub uttalat sig om den tredje boken i serien, även om det inte är något direkt konkret han säger:
- Steve och jag bestämde oss för flera år sedan att det skulle bli en tredje bok, och så ska det bli för BLACK HOUSE lägger upp, men lovar inte en uppföljare. I så fall skulle vi ha en fantasyroman i tre volymer och det är perfekt. Det är förmodligen vad den ville bli från början.
* Nu i november filmas en dollarbaby baserad på "In the Deathroom". Det är filmstudenten Luke Cheney som gör den, efter att tjatat på King i två år.
* Här är ett par smakprov ur det tredje numret av THE STAND: CAPTAIN TRIPS:
http://www.liljas-library.com/img/other/stand3_preview1.jpg
http://www.liljas-library.com/img/other/stand3_preview2.jpg
http://www.liljas-library.com/img/other/stand3_preview3.jpg
* Och här är ett smakprov ur Kings uppläsning av "Harvey's Dream" från ljudboken JUST AFTER SUNSET:
http://www.liljas-library.com/img/audio/justaftersunset_excerpt.mp3
* Här finns två färska intervjuer med King återgivna. I den andra länken finns en länk till en ljudfil med intervjun:
http://larryfire.wordpress.com/2008/10/04/suspense-magazine-interviews-stephen-king/
http://larryfire.wordpress.com/2008/10/22/stephen-kings-god-trip/
* THE MIST har nu släppts på svensk DVD. Ni finner en detaljerad recension av 2-discutgåvan ”Collector’s Edition” här:
http://dvdkritik.se/recension.php?id=954
* En tävling startar idag på Lilja’s Library där det finns rätt mycket böcker att vinna. Ni hittar den här: http://www.liljas-library.com/contest.php
Recension av JUST AFTER SUNSET
Jag vet att det är många som gillar Kings novellsamlingar före romanerna, men jag är inte en av dem. Speciellt på senare tid tycker jag att King inte riktigt fått till novellerna, och likt EVERYTHING’S EVENTUAL är JUST AFTER SUNSET ganska ojämn.
En annan faktor i sammanhanget är att förr i tiden gick jag in i novellsamlingarna med iver för det var en helt oläst bok jag hade framför mig. Numera har jag läst, och recenserat, de flesta novellerna innan boken kommer ut. De recensionerna finns i vårt arkiv (se länkar längst ned) och därför koncentrerar jag mig på de ”nya” novellerna i denna recension.
”Harvey’s Dream” är i och för sig ingen ny historia. Den kom redan 2003 och gick då att läsa på nätet, men vi recenserade aldrig den av någon anledning. Det är en väldigt effektiv otäck stämning i den här korta novellen om Harvey som berättar om en mycket verklig dröm för sin fru, som blir allt mer uppjagad ju längre in i sin historia Harvey kommer i och med att det han berättar är sant. En bra, kort och otäck sak.
”N.”, som man tidigare i höstas först kunde stifta bekantskap med som animerad serie, eller vad man ska kalla det, tycker jag faktiskt är sämre som novell än i det animerade utförandet som var lite kortare och tajtare. Det blir en ganska ryckig novell med en blandning av brev och journalanteckningar. I och för sig har formen vissa likheter med andra berättelser av King, som den oavslutade boken THE PLANT, och novellerna ”Jerusalems Lott” och ”Den typ som överlever”. Speciellt den sista finns det särskilda likheter med när den journalförfattande psykiatrikern börjar tappa förståndet efter att först lyssnat på patient ”N”:s historia och sen följa i hans fotspår..
”The Things They Left Behind” är en av bokens bättre noveller. Den utspelar sig i New York efter 911 och vår protagonist överlevde flygsplanskrascherna genom att helt enkelt inte gå till jobbet den dagen. Alla hans arbetskamrater dog och nu börjar några av deras personliga ägodelar dyka upp i hans hem. Det finns en klar skräckkänsla i novellen och avslutningen är mycket tillfredsställande.
”Graduation Afternoon” är en av de kortare texterna i boken och ger en liten annorlunda inblick i domedagen. King skriver i sina kommentarer sist i boken att novellen kom till efter en dröm han hade när han slutade med sin värkmedicin, och den är ganska flummigt skriven. Jag fick läsa den två gånger för att fatta vad som faktiskt hände.
”The New York Times at Special Bargain Rates” är en av många spökhistorier i boken. “Willa” är en annan, men novellen har även vissa likheter med “Sorry, Right Number” från NIGHTMARES & DREAMSCAPES. En nybliven änka får ett telefonsamtal som ingen annan hör från sin avlidne man. Han bär med sig svårtolkade varsel. En helt okej novell.
”The Cat From Hell” är en gammal arkivhistoria King grävt fram till samlingen, och det märks ganska tydligt. Novellen, om en hitman som får i uppdrag att ”ta hand om” en katt som verkar bära på en förbannelse, är ganska uppenbar redan från första sidan, men den blir på sätt och vis en intressant balans till resten av bokens mer eller mindre nyskrivna historier.
Bäst av allt är den avslutande ”A Very Tight Place” som förmodligen är den enda novell av King som jag verkligen inte hoppas filmas, för det skulle inte bli en trevlig film… Den handlar om två miljonärer som råkat i luven på varandra och den ena beslutar att ha ihjäl den andra genom att låsa in honom i en allt annat än fräsch bajamaja… Även här finns det vissa likheter med en tidigare novell, nämligen ”Dolan’s Cadillac” med den stora skillnaden att det är den goda killen som blir inlåst och inte den onda. En bra, lätt stinkande novell, som är aningens svag mot slutet, men klart en av de som sticker ut mest i boken.
Övriga noveller är de redan recenserade ”Ayana” (http://foljeslagarna.com/recension.php?id=120), ”Mute” (http://foljeslagarna.com/recension.php?id=119), ”Willa” (http://foljeslagarna.com/recension.php?id=103), ”Rest Stop” (http://foljeslagarna.com/recension.php?id=92), ”The Gingerbread Girl” (http://foljeslagarna.com/recension.php?id=112) och ”Stationary Bike” (http://foljeslagarna.com/recension.php?id=93).
Boken innehåller även en introduktion av King och små kommentarer till historierna samlade sist i boken. Just nu är min allmänna uppfattning att JUST AFTER SUNSET är ojämn, men det är möjligt att novellerna ändrar karaktär när de fått ligga till sig lite. Men högre betyg än en svag 3:a av 5 möjliga Följeslagare kan jag inte ge just nu. [Anders]
JUST AFTER SUNSET är Kings nionde samling om man även räknar in de med lite färre historier i och jag får erkänna att jag faktiskt rankar den rätt högt. De flesta berättelserna håller riktigt hög standard och mina favoriter är ”A Very Tight Place” och ”Graduation Afternoon” men jag tycker även att ”Mute”, ”Rest Stop”, ”Harvey’s Dream” och ”The New York Times at Special Bargin Rates” är riktigt bra. Faktum är att ingen av dem är direkt dålig. Den enda som jag tycker känns lite seg är ”Ayana”. Den är inte dålig men segare än de övriga.
De flesta är relativt nyskrivna och det är egentligen bara ”The Cat From Hell” som har några år på nacken, drygt 30 för att vara exakt men att den är med beror enbart på att King i sista sekund fick veta att den inte fanns med i någon tidigare samling… och att antalet då blev 13 (vilket antagligen tilltalade King). Detta och mer finns att läsa i de korta kommentarer till varje berättelse King inkluderar sist i boken. Här får vi lite information om hur och när var och en av historierna blev till och personligen tycker jag att ett sådant kapitel skulle vara obligatoriskt i varje samling.
Det enda negativa jag hittar med samlingen är att jag personligen hade läst alla berättelser i någon form redan innan boken landade i mina händer. ”N.” som var den ”nya” historien för samlingen hade ju även den släppts även om det då var i animerad form. Nu gör ju inte detta faktum boken sämre men det tar bort lite av suget efter den. Den där väntan på att få något nytt…
Trots detta känns det skönt att kunna ställa in ytterligare en samling i bokhyllan. Betyget blir en sval 4 av 5 följeslagare. [Lilja]
Recension av THE DARK TOWER: TREACHERY #2
I den andra delen av “Treachery” får vi stifta bekantskap med en ny karaktär, nämligen Corts brorsdotter Aileen. Hon visar sig sitta inne på alla de egenskaper som en revolverman (revolverkvinna) behöver, men det är inte accepterat att en kvinna anammar detta totalt mansdominerade yrke. Aileen blir återigen medveten om detta när hon stöter på de nyblivna revolvermännen under en träningssekvens, men vi kan räkna ut att Aileen kommer att bli nyttig i kriget mot Farson.
I övrigt händer det inte så speciellt mycket i detta nummer. Roland är inte med alls och inte helt oväntat överlevde Steven attacken i det första numret och visar nu hur man stoppar blödning Gunslinger style…
I vanlig ordning ett vältecknat och välberättat nummer, men det står mest och stampar på samma ställe och blir en transportsträcka till nästa nummer. Av den enkla anledningen blir det bara 3 Följeslagare av 5 möjliga denna gång. [Anders]
Precis som Anders säger tar andra numret at ”Treachery” inte handlingen framåt direkt men å andra sidan gör inte det så himla mycket. Vi får lära känna en ny karaktär, Aileen, och vi får lära oss lite mer om de vi redan känner till och sådant är viktigt för seriens helhet.
Historiedelen denna gång handlar om Lady Oriza som de av er som läst VARGARNA I CALLA känner igen. Som vanligt är historien bra berättad och den passar bra ihop med själva seriedelen av numret.
När det gäller själva illustrationerna är de som vanligt välgjorda. Tyvärr har man vant sig med den höga standard serien har och det är därför inte lika lätt att imponeras, även om serien är precis lika bra som i början. Betyget blir dock 4 Följeslagare av 5. [Lilja]
Recension av THE STAND: CAPTAIN TRIPS #2
Serieadaptionen av THE STAND fortsätter att beta av stora sjok av den rejäla romanen i ytterligare ett fullmatat nummer. Det är smått fantastiskt hur mycket de får med i ett nummer utan att det blir för plottrigt eller obegripligt. Det är tydligt att manusförfattaren Roberto Aguirre-Sacasa hittat rätt tilltal för Kings roman i det här formatet.
Läckrast i detta nummer är det uppslag där vi får se hur smittan sprider sig från person till person, vilket slutligen leder fram till den 99,4 procents dödlighet Captain Trips ska visa sig ha enligt introduktionen av General Bill Starkey i numrets första sidor.
Annars får vi fortsätta att följa Larry, Frannie och speciellt Stu i detta nummer. Stu har tagits in på Center for Disease Control i Atlanta där han undersökts efter konstens alla regler i och med att han inte smittats när alla andra gjort det. Stu är inte helt nöjd med att vara försökskanin och ställer på de ansvariga efter svar.
Numrets nya karaktär är den dövstumme Nick Andros som gör en annorlunda entré i den här historien, men vi får också en första skymt av Randall Flagg i en mycket levande dröm Stu har.
THE STAND: CAPTAIN TRIPS håller så klart stilen i detta nummer, och jag ser genast fram mot nästa nummer där ännu fler karaktärer kommer att introduceras. 4 Följeslagare av 5 blir betyget för detta nummer. [Anders]
Andra numret av CAPTAIN TRIPS är ännu starkare än första numret och jag imponeras av allt ifrån manus till illustrationerna, från färgläggningen till uppdelningen av introduktionen av huvudpersonerna. Förvandlingen från bok till serietidning har gått långt över mina förväntningar och jag är mer än nöjd.
Mike Perkins har lyckats få till karaktärerna precis som jag förväntat mig och den lilla glimt vi får av Flagg här i nummer två får mig verkligen att längta efter nästa nummer. Är han bara hälften så grym som han verkar här har Mike lyckats.
Vi får även en första titt på Nick Andros och även han ser riktigt bra ut. Historien följer boken rätt bra och jag kan inte vänta tills vi får träffa resten av huvudrollsinnehavarna. Betyget blir bra, 5 Följeslagare av 5 möjliga. [Lilja]
Intervju med Mike Perkins
Mike Perkins är tecknaren som just nu ger liv åt THE STAND. Här är en intervju med honom.
Hur fick du jobbet att illustrera THE STAND?
- Jag hade illustrerat ”Captain America” under de senaste två och ett halvt åren och meddelade Marvel att jag var redo att gå vidare och sätta upp en egen serie, om möjligheten skulle komma, och de frågade om jag ville illustrera THE STAND. Jag satte ihop fem provsidor och dessa visades för King som godkände mig för projektet. Jag var mer än nöjd med det!
Var du ett fan av Kings böcker innan du fick jobbet?
- Jag hade läst några romaner tidigare och var fullt medveten om – och djupt imponerad av – hans ställning i underhållningsmediet. THE STAND var dock inte en av de böcker jag hade läst, vilket jag tror var till min fördel då jag kunde gå in i storyn med fräscha ögon. Sedan jag inledde adaptionen har jag lyssnat till ett helt gäng av Kings ljudböcker och de är helt enkelt fantastiska att uppleva på det viset. Många ljudböcker är omöjliga att lyssna på när man koncentrerar sig på att illustrera, men Kings romaner är så fullmatade med intressanta karaktärer och situationer – så väl som underbar dialog – att jag kan koncentrera mig på båda sakerna samtidigt.
Vad tycker du det är i Kings historia som gör den lätt att föra över till serie?
- Det är definitivt hans fantasi och hans välutvecklade karaktärer. Jag tror att många allmänna läsare ser honom som en renodlad skräckförfattare, men så är det inte. Han har ett bra öra för dialog som särskiljer hans karaktärer, och det finns alltid utrymme för dem att växa inom romanerna. Hans visuella beskrivningar av karaktärerna är mycket tilltalande och det är en ren glädje för mig att visualisera dessa beskrivningar på seriesidorna.
Sökte du inspiration till karaktärerna någon annanstans än i boken, till exempel i tv-adaptionen?
- Nej, inte direkt. Jag har tagit alla beskrivningar direkt från romanen. När jag läste THE STAND för första gången strök jag under alla beskrivande meningar och introduktioner till karaktärerna och skrev ned sidnumret och skapade ett karaktärsindex längst bak i boken. På det viset kunde jag illustrera scenerna så att de matchade boken. Jag har ännu inte sett tv-adaptionen, men jag känner till den.
Finns det några delar av boken som du ser fram emot, eller inte ser fram emot att illustrera?
- Jag kan inte säga att det finns några delar som jag inte ser fram emot att illustrera. Jag har kommit fram till den punkt i adaptionen där karaktärerna går vidare från sina ursprungliga platser, så det gör det hela mer visuellt intressant i och med att det öppnar upp för nya miljöer i stället för att stampa på samma ställe. När det gäller det jag mest ser fram emot… tja, det är hela boken! Lincolntunneln, Las Vegas, Trashcan Mans galna nedbrytning, Randall Flaggs övernaturliga intensitet, tornadon… det finns så mycket i boken som är visuellt intressant!
Hur långt har du kommit i processen? Hur många nummer har du illustrerat än så länge?
- Just nu håller jag på med nummer fyra. Viruset och den militära responsen på detta har eskalerat, våra karaktärer börjar känna den emotionella förödelsen av Captain Trips och Mörkret närmar sig…
Har du pratat med King eller fått några kommentarer från honom?
- Det redaktionella kontoret har direktkontakt med King, så jag låter de sköta det. Han godkänner hela processen så om det var några tveksamheter så är jag säker på att jag hade fått reda på det! Jag fick veta att min karaktärsstudie av Frannie var precis som han såg henne när han skrev boken – vilket var en otrolig komplimang!
Hur går processen till? Får du manus från Roberto som du jobbar ifrån?
- Det är ungefär så. Roberto skriver manuset och skickar det redaktionen. De går igenom det och skickar det till King för godkännande, och sen kommer det till mig. Jag läser igenom det och gör grova skisser till sidornas layout. Om det är några specifika referenser, till exempel Center of Disease Control i Atlanta (1990-versionen, inte den nya) eller speciella bilmärken, så letar jag rätt på en fotoreferens för det. Den oavkortade boken är satt i 1990 så det är den känslan jag eftersträvar att porträttera på sidorna. Sedan tecknar jag sidorna, skickar dem för godkännande, och tuschar dem sen. Sedan skannas de och skickas till Laura Martin så hon kan lägga till sina underbara färger.
Fanns det något som ni behövde förändra från Kings bok för att få det att passa bättre i serien?
- Inte så vitt jag vet. Roberto vet säkert mer om det, men i jämförelse med romanen så verkar allt vara på plats. Vi har flyttat runt en del karaktärsscener så att de överlappade varandra mer, men det är för att göra det hela mer visuellt intressant för läsaren och – tveklöst – för illustratören!
Var du nervös inför de höga förväntningarna på THE STAND eftersom THE DARK TOWER blev en sådan succé?
- THE DARK TOWER är en underbar serie. Det som Jae Lee och Richard Isanove lyckats med till serien är fenomentalt. Men: den utspelar sig i en fantasivärld i jämförelse med den realistiska miljön i THE STAND så jämförelserna mellan serierna – om än förväntade – spelar inte så stor roll när det kommer till kritan.
Hur lång tid kommer det att ta att göra de trettio nummer Marvel har planerat än så länge?
- Jag skulle uppskatta att kommer att ta tre år. Att lägga tre år av mitt liv på en av historiens mest karaktärsdrivna och visuellt storslagna romaner kommer att bli en glädje, en tillfredsställelse och ett privilegium! [Lilja, översättning Anders]
Efterord
Då var det slut för denna gång. Nästa månad, i årets sista utskick, kommer vi fortsätta att titta på THE DARK TOWER: TREACHERY och THE STAND: CAPTAIN TRIPS när båda går in i sina tredje nummer. Till dess: ha det så bra!
http://www.foljeslagarna.com
http://www.liljas-library.com
http://www.stephenking.com
http://www.dvdkritik.se
Salem's Lot