UTSKICK UR ARKIVET
FÖLJESLAGARNA #258 – 100104
Förord
Hej och mycket välkomna till ett nytt spännande King-år med Följeslagarna! Vi hoppas att jul och nyår varit trevliga för alla. Vi rivstartar med ett recensionsfyllt utskick där inte mindre än sex serietidningar recenseras. Serieadaptionerna av THE DARK TOWER, THE STAND och THE TALISMAN dominerar det mesta just nu, och även fler serier är på gång - vilket ni kan läsa om i nyheterna.
God fortsättning - Anders & Lilja
Medlemsantal: 1183
Nyheter
* Bra Böcker har inlett en storsatsning på att få ut några av Kings klassiska böcker i storpocket. Många av hans tidigaste böcker har sedan länge varit utgångna på den svenska marknaden, där den enda möjligheten att få tag på dem har varit i andra hand. Nu kommer äntligen några i nytryck, där översättningarna setts över och varje bok fått ett efterord av John-Henri Holmberg.
Den 13/1 2010 släpps CARRIE, VARSEL och DÖD ZONE, och 13/3 kommer LIDA, JURTJYRKOGÅRDEN och DET. Fler titlar ska vara på gång.
* Resultatet i Kings omröstning om vilken bok folk helst vill läsa, THE DARK TOWER-boken THE WIND THROUGH THE KEYHOLE eller THE SHINING-uppföljaren DOCTOR SLEEP blev oerhört jämt. I procent sett 50/50, men i faktiska röster 5574 för DOCTOR SLEEP och 5543 för THE DARK TOWER-boken.
* King har i vanlig ordning gjort sina topplistor för Entertainment Weekly:
- Böcker
1. "The Little Stranger", av Sarah Waters
2. "Revolutionary Road", av Richard Yates
3. "Hollywood Moon", av Joseph Wambaugh
4. "Midnight's Children", av Salman Rushdie
5. "2666", av Roberto Bolano
6. "Shatter", av Michael Robotham
7. "Drood", av Dan Simmons
8. "Gone Tomorrow", av Lee Child
9. "Ravens", av George Dawes Green
10. "Rough Country", av John Sandford
- Filmer
1. "The Hurt Locker"
2. "The Last House on the Left"
3. "The Road"
4. "Disgrace"
5. "The Reader"
6. "District 9"
7. "Law Abiding Citizen"
8. "The Taking of Pelham 123"
9. "Fantastic Mr. Fox"
10. "2012"
* Dave Kajganich, som fått i uppdrag att skriva manuset till remaken av IT förväntades lämna in ett utkast runt jul.
* Det var Kingexperten Bev Vincent som spökskrev Scarecrow Joes blogg som en del i marknadsföringen av UNDER THE DOME. Här finns en lång redogörelse om Bevs upplevelser: http://storytellersunplugged.com/blog/2009/12/17/alternate-reality/
* JUST AFTER SUNSET-novellen "N." publicerades ju först som animerad serie på nätet och redan då pratades det om en pappersvariant av adaptionen. Den kommer nu via Marvel med start i mars. Det blir fyra nummer totalt. Här finns en pressrelease: http://www.stephenking.com/promo/n_comic/
* Och här är omslaget till AMERICAN VAMPIRE som även det släpps i mars: http://www.liljas-library.com/img/other/americanvampire.jpg
* 2009 kom en limited edition av RIDING THE BULLET som kombinerade Kings novell med filmmanuset. Nu är samma grej på gång med novellen "Battleground" som ska kombineras ihop med Richard Christian Mathesons manus från NIGHTMARES & DREAMSCAPES-tv-serien. Boken planeras att komma till hösten via Gauntley Press.
* King ska publicera ännu en dikt i Playboy. I marsnumret kommer "Tommy", som beskrivs som "an eerie yet touching reminiscence of childhood friendships and the ways innocence and experience intertwine."
* Nu är det inte långt kvar till vi kan ta del av GHOST BROTHERS OF DARKLAND COUNTY. John Mellencamp är i det närmaste klar med inspelningarna. Musikalen har editerats ned från tre timmar till drygt två. Inspelningen ska släppas i en förpackning där all text ska gå att läsa, musikalen - med repliker och låtar kommer att ligga på två skivor och en tredje skiva med enbart låtarna rundar av det hela.
Rollerna är enligt följande:
Kris Kristofferson - Joe, fadern
Elvis Costello - den sataniska karktären The Shape
Rosanne Cash - Monique, modern
Will Daily - Frank, en av bröderna
Dave Alvin - Jack, en annan av bröderna
Phil Alvin - Andy
John - Drake
Sheryl Crow - Jenna
Neko Case - Anna
Joe Frazier - Dan Coker
Stephen King -Uncle Steve
Glenn Morshower - berättare
Utgåvan ska komma ut innan musikalen har premiär i september
* Några amatörmässiga foton från den belgiska scenadaptionen av THE EYES OF THE DRAGON har letat sig ut på nätet:
http://club.stephenking.free.fr/articles.php?lng=fr&pg=1050
* En lång radiointervju med King finns här: http://www.nhpr.org/node/28149
Stephen King 2009
Den årliga sammanfattningen av Kings år 2009 har publicerats direkt på hemsidan.
Gå till: http://foljeslagarna.com/artikel.php?id=18 för att läsa den.
Recension av THE DARK TOWER: THE FALL OF GILEAD #6
Nu har vi kommit till den dystra situation då Gilead faller för gott. Farsons trupper, utökade med mängder av kanonmat i form av trögmutanter, närmar sig och Roland i egenskap av ny Dihn får ta till alla tänkbara trick han kan ta för att stå emot. Speciellt har han intresserat sig för Arthur Elds urgamla försvarsmekanism som lurar här och där i borgen och dess omgivning, men kommer det att räcka? Så klart inte - vi vet sedan tidigare att riket faller och kan bara lida med våra hjältar under deras sista stunder som Gilead-bor.
Själva situationen känns väldigt inspirerad av slaget vid Helms klyfta i Tolkiens "Sagan om de två tornen" med den lilla truppen som står emot den stora, men tyvärr går det inte lika bra i Gileads fall, och när slaget är över vajar en ny flagga symboliskt från borgen...
Mycket action i detta sista nummer med stora helsidesteckningar som sätter slagstämningen fint. Det är ett bra flyt i både bild i text och även om Richard Isanove har sina brister så tycker jag att det här är ett av hans bättre nummer som både tecknare och färgläggare. Dessutom måste jag påpeka att Robin Furth tänkt ut riktigt bra och brutala försvarsvapen... Arthur Eld tänkte till ordentligt när han grundade riket!
Som avslutning på det här kapitlet är numret mycket bra, så fyra Följeslagare av fem möjliga är den värd. [Anders]
Sista numret är riktigt brutalt, från båda sidor. Dock är Gileads försvarare allt för få och riket står inte att rädda vilket knappast kommer som en överraskning med tanke på titeln av denna omgång. Jag får även hålla med Anders om att det finns otroliga likheter med slaget i "Sagan om de två tornen". Det var det första jag tänkte på när jag läste tidningen och det skulle förvåna mig mycket om det inte hämtats lite inspiration därifrån.
Manus och illustrationer är så bra som man kommit att förvänta sig men de känns samtidigt lite förutsägbara och faktiskt inte lika spännande som tidigare. Det är dock ett bra nummer och en bra avslutning på den här omgången. Betyget blir fyra Följeslagare av fem möjliga. [Lilja]
Recension av THE DARK TOWER: THE BATTLE OF JERICHO HILL #1
Ah, det är nästan lite löjligt hur mycket av den här serieadaptionens kvalitet ska väga på Jae Lees axlar, men nu när han är tillbaka efter uppehåll under hela THE FALL OF GILEAD så är det som en fräsch nystart. Med andra ord är teckningarna tillbaka i samma goda kvalitet som vi skämdes bort med under inledningen av adaptionen.
Gilead har fallit och i och med det har en av de sex strålarna som håller uppe Det Mörka Tornet gått av och orsakat en rejäl "strålbävning". Roland försöker samla ihop resterna av sitt folk för att komma underfund med vad de ska göra nu. Lösningen blir att ta sig till Det Mörka Tornet och ställa allting till rätta, ett beslut som möts av delade åsikter. Några anser att Roland förlitar sig på en legend, en saga, men Roland har en aldrig sinande övertygelse.
Det här numret är en liten mjukstart med egentligen bara en liten actionsekvens, men å andra sidan får vi väldigt mycket information. Det är kul att se ögonblicket när Roland beslutar sig om att ta sig till Det Mörka Tornet, och det finns även en bra genomgång av vad Tornet är, hur strålarna fungerar och så vidare - perfekt för de som inte är väl bevandrade i böckerna och mytologin. Dessutom har det klämts in ett litet skämt i den absolut sista rutan, mitt när Roland på bästa brandtalsvis peppar upp sitt folk...
Jag gillar den här inledningen, både innehållet och utseendet och saftar på med högsta betyg: fem Följeslagare av fem möjliga! [Anders]
Tycker detta nummer är ett av de svagaste hittills. Visst, det är en massa prat om tornet och det är inte helt ointressant att få vara med om det historiska ögonblicket när Roland bestämmer sig för att finna detsamma men det händer ju nästan inget annat. Hela numret känns segt och faktiskt lite tråkigt. Sen håller jag helt och hållet med Anders om att det märks att Jae Lee är tillbaka. Det är bara synd att detta är hans sista omgång med THE DARK TOWER.
I textdelen av numret pratar Robin Furth om det som varit när det gäller serien och man får lite känslan av att detta skrevs innan det bestämts att det skulle bli mer. Det känns lite som en avslutning av det hela. Betyget blir lite svagare denna gången och blir inte mer än tre Följeslagare av 5 möjliga. [Lilja]
Recension av THE DARK TOWER: THE BATTLE OF JERICHO HILL #2
I det andra numret så tar vi inledningsvis ett rejält steg framåt i tiden, närmare bestämt nio år. Med bara ett uppslag till hjälp gestaltas hur Roland åldrar och samtidigt får lära sig mycket om vad som egentligen pågår, men kanske framför allt att det är The Crimson King som ligger bakom den pågående attacken mot Det Mörka Tornet. Åren har svetsat samman de kvarstående revolvermännen och övriga före detta Gilead-bor, och det är fast beslutna om att slåss för sitt rike. Främst är det Farson som ska motas bort, men Farsons arméer har fått tillskott och i det här numret får vi se hur en gigantisk laserkanon testas med bra resultat, men som vissa i Rolands följe ska bli varse är lasern inte det enda "vapen" Farson skaffat sen sist...
Intressant utveckling med det stora tidshoppet och skickligt konstruerat i text och bild så att hoppet blir fullt naturligt samtidigt som massvis av viktig information kommer fram. Hittills övertygar denna sjätte och ursprungligen sista omgång verkligen och det ska bli spännande att se var det tar vägen. Känns spontant som en betydligt mörkare omgång en de vi sett tidigare, och det känns lovande inför det ödesdigra slutet.
Som vanligt snyggt tecknat med stora maffiga bilder. Betyget blir fyra Följeslagare av fem möjliga. [Anders]
Det är med glädje jag konstaterar att förra numrets seghet är som bortblåst här. Nu är det full fart och Farson och hans män är grymmare än någonsin. Roland och hans gäng har å andra sidan blivit mer sammansvetsade och nu är de fullständigt övertygade om att de ska kunna komma åt Farson och hans mannar. Roland inleder även en skrämseltaktik som är briljant. Han och de andra revolvermännen ska få Farsons män så rädda för dem så att de innan de ens möts är övertygade om att de inte har en chans.
Jag gillar också det faktum att Rolands gäng nu är rätt många men som vi alla vet kommer inte alla vara kvar när historien slutar. Hur försvinner de? Vem är det som dödar dem och hur? Frågorna är många och det ska bli mycket intressant att se hur det hela slutar. Att vi sen i just detta nummer får ett slut som får en att törsta efter mer gör ju inte det hela sämre.
Lite tråkigt börjar det dock bli med alla skissexempel som skickas med. Det var kul de första gångerna men nu börjar det mest bli samma sak hela tiden. Betyget blir trots det rätt bra. Fyra starka Följslagare av fem möjliga. [Lilja]
Recension av THE STAND: SOUL SURVIVORS #2
När vi senast träffade Larry Underwood så var det i samband med de hemska upplevelserna i Lincoln-tunneln och när hans följeslagare Rita dog. Nu vandrar han helt själv, trött och sliten, för han vågar inte sätta sig på en motorcykel igen. Han jagas av obehagliga drömmar om Flagg och får ingen ro. Efter att vilat upp sig lite i ett hus börjar han cykla längs med vägarna och när han kommer fram till havet korsas hans vägar med Nadine Cross och den vildsinta pojken Joe. Dessa blir Larrys nya följeslagare och de hamnar slutligen i Harold och Frannies fotspår.
Men drömmarna fortsätter. Som så många andra drömmer han om Mother Abigail, men drömmarna om Flagg fortsätter och nu är den otäcka mannen inte ensam i drömmarna längre...
Precis som det första avsnittet i den här omgången så fokuserar avsnittet på en person och det gör att det känns som vi faktiskt kommer en bra bit på vägen trots att vi inte vet vad de andra har för sig. Det låter kanske som en motsägelse, men som berättarteknik fungerar det ypperligt, och går ju i originalbokens anda där vi fick långa, långa partier med bara en person innan vi gick över till nästa.
Kvalitén är fortfarande lika god som den varit från första början och detta andra nummer av SOUL SURVIVORS är väl värt fyra starka Följeslagare av fem möjliga. [Anders]
THE STAND går från klarhet till klarhet och blir bara bättre och bättre. Jag gillar berättartekniken där man koncentrerar sig på några få karaktärer åt gången och då låter de få ta ordentligt med plats. Den här gången är det som sagt Larry som har huvudrollen och precis som i boken så gillar jag Larry.
Sen får vi även se mer av Mother Abigail här och även där tycker jag man lyckats riktigt bra med transformeringen från bok till serie. Jag gillar hur hon ser ut och hur hon agerar. Det stämmer bra överens med hur jag minns henne från boken. Just nu är det helt klart THE STAND som ligger i topp när det gäller Stephen King-serierna och betyget blir riktigt bra. En svag femma av fem möjliga. [Lilja]
Recension av THE STAND: SOUL SURVIVORS #3
Det tredje numret centreras kring Frannie och berättas genom utdrag ur hennes dagbok, ett litet stilbrott som bara gör serien gott. Här följer vi hennes gäng på väg mot Mother Abigail efter ett stopp på CDC-kliniken i Stovington där Stu som bekant satt inspärrad under inledningen av serien. Där fanns ingenting att hämta förutom skräckinjagande bilder, så resan går vidare. Alla i följet drabbas av både positiva och negativa drömmar. Under resans gång börjar Frannie att falla för Stu, vilket så klart irriterar Harold något enormt och mot slutet av numret börjar Harold att förvandlas för att så småningom välja sin egen väg. Då har följet utökats med ett antal kvinnor gänget fritagit under en sällsynt brutal actionsekvens som jag inte riktigt kommer ihåg från boken... Jisses, nästan så att man måste utfärda en varning...
Det börjar bli allt tydligare att THE STAND är den serieadaption av de pågående som är bäst. Den har ett bra flyt i berättandet och de bästa karaktärsteckningarna, vilket gör att det blir en ren fröjd att slå upp ett nytt nummer. Även detta nummer får fyra starka Följeslagare av fem möjliga. [Anders]
THE STAND är helt klart den Stephen King-serie som jag helst tillbringar tid med. Flytet är perfekt och svängningarna mellan numret då fokus flyttas från en grupp överlevare till en annan är underbara. Att sen låta i stort sett ett helt nummer berättas via Frannies dagbok känns fräscht och nytänkande och det gillar jag. Det blir ett helt annat flyt i numret och dessutom läggs fokus på Frannie och allt ses ur hennes synvinkel. Detta i kombination med Mike Perkins illustrationer gör det hela till en fröjd att läsa.
Det finns egentligen inget jag inte gillar med THE STAND och jag kan därför inte de något annat betyg än fem Följeslagare av fem möjliga.[Lilja]
Recension av THE TALISMAN: THE ROAD OF TRIALS #2
THE ROAD OF TRIALS fortsätter där förra numret slutar och nu ger sig Jack över till Territorierna för att se drottningen med egna ögon och dessutom får instruktioner om hur han går vidare. Speedy berättar vad han måste göra och Jack ger sig av. Så långt går allt vägen men allt är kanske inte så lätt som det ser ut...
Det som slår mig när jag läster THE ROAD OF TRIALS är att det händer väldigt lite i varje nummer. Det känns visserligen som om man går grundligt fram och om jag minns boken rätt stämmer den väldigt bra överens med boken men jag frågar mig hela tiden hur man ska hinna få med allt i den här takten. Det känns som om det finns en risk att man kommer att stå där med väldigt mycket handling kvar när det är dags för sista numret...
Hur som helst, serien är helt annorlunda mot THE STAND och THE DARK TOWER. Illustrationerna är i en helt annan stil och även om de känns lite ovana så gillar jag dem ändå. Jag gillar hur vår värld är färgglad och Territorierna illustreras med dassigare färger. Sen gillar jag Morgan. Han är verkligen ond och det vet ju alla att är det något King kan så är det att skapa onda karaktärer. Betyget blir fyra av fem Följeslagare. [Lilja]
Det är med lite blandade känslor jag läser igenom detta andra nummer av THE TALISMAN (tredje om man räknar med nummer 0). Nu har man sett tillräckligt mycket av serien för att få någon sorts helhetsuppfattning, och den börjar dessvärre bli allt mer negativ. Det som är så fruktansvärt irriterande är att 99% av alla ansikten i tidningen har stängda munnar när de har repliker. Det har varit liknande scenarion i THE DARK TOWER-adaptionen och jag fattar inte varför man tecknar på det viset. Börjar man tänka på det blir det snabbt absurt, som Captain Farren som gör entré en bit in i tidningen och sedan är med i nästan varenda ruta efter det med exakt samma ansiktsuttryck i varje ruta! Det ser inte klokt ut.
Vidare tycker jag att serien känns lite för glassig och ren. När Jack tar sig över till Territorierna denna gång får vi en översiktsbild över en stad och det ser ut som en byggfirma byggt husen. Raka, rena byggen helt utan karaktär och känsla. Trist. Däremot känns adaptionen i sin helhet bra, men det krävs en rejäl skärpning om det ska ta sig. Blott två Följeslagare av fem möjliga blir det denna gång. [Anders]
Efterord
I nästa utskick tittar vi närmare på den mäktiga "Knowing Darkness: Artists Inspired by Stephen King" - ett riktigt praktverk! Det blir säkert något mer, men det tar vi då. Fortsatt trevlig vinter!
http://foljeslagarna.com
http://dvdkritik.se
http://liljas-library.com
http://stephenking.com