RECENSION

Drunken Fireworks

Format: Ljudbok  •  Inläst av Tim Sample, Simon & Schuster audio (2015)

Drunken Fireworks är vad man skulle kunna kalla en novell-ljudbok eftersom det är just det: En novell från Kings kommande samling som släpps som ljudbok ungefär ett halvår innan pappersboken. Man kan också säga att det inte är någon skräckhistoria på något vis, utan snarare en humoristisk sak där två familjer tävlar i att bräcka varandra med spektakulära fyrverkerier.
   Om man nödvändigtvis ska jämföra historien med Kings övriga verk skulle jag vilja säga att den pÃ¥minner om novellen "L.T.'s Theory of Pets" för dess humoristiska klang, och Dolores Claiborne för att större delen av novellen är en monolog som hÃ¥lls under ett polisförhör med huvudpersonen Alden McCausland.
   Alden och hans mamma har blivit rika "av misstag" och tillbringar somrarna vid sin sjötomt där de mest sitter och super. PÃ¥ andra sidan sjön har den riktigt rika familjen Massimo sitt lyxiga sommarboende. PÃ¥ grund av en trumpet - den är i alla fall högst delaktig - har ett annorlunda krig startat mellan familjerna där de försöker bräcka varandra med fyrverkerispel den fjärde juli. Detta uppmärksammas av andra i trakten som njuter av underhÃ¥llningen, som nästan uteslutande vinns av familjen Massimo och deras jävla trumpet.
   Detta är anledning nog för Alden att söka sig till försäljare av mindre legala fyrverkeripjäser och det gÃ¥r ju bra tills det spÃ¥rar ut totalt.
   Det gÃ¥r nog inte att recensera ljudboken utan att kommentera hur den faktiskt lÃ¥ter. Tim Sample är en humorist frÃ¥n New England som är speciellt känd för sin Maine-dialekt. Och dialekt fÃ¥r man sÃ¥ det räcker och blir över - Drunken Fireworks är nog den enda ljudbok jag lyssnat pÃ¥ där jag verkligen fÃ¥tt anstränga mig för att förstÃ¥ vad som faktiskt sägs. Tack och lov att historien blott är en dryg timme lÃ¥ng, för längre än sÃ¥ hade varit jobbigt.
   Av den anledningen har jag lite svÃ¥rt att rekommendera boken. Jag förstÃ¥r varför den släpps nu, strax innan USA:s nationaldag, i och med att historien utspelar sig dÃ¥, men i all ärlighet kan man vänta och i stället läsa novellen i The Bazaar of Bad Dreams. Hur som helst är storyn värd tre Följeslagare av fem möjliga. Annorlunda, ett kul upplägg och ganska rolig. Dessutom kan jag inte komma ifrÃ¥n att dialekten trots nästintill obegriplig adderar nÃ¥got positivt till helheten ocksÃ¥.
Ja, jag vet inte om det är för att jag inte är amerikan men jag har rätt svårt att njuta av Tim Samples dialekt. Visst, det är lite charmigt att han pratar bred Maine-dialekt men det låter i ärlighetens namn inte riktigt klokt och det gör att jag inte uppskattar själva historien lika mycket som jag troligen gjort om jag läst den själv i stället för att lyssna på den.
   Sen fÃ¥r jag lite obehagliga vibbar av att Alden bor hemma med sin mamma. Nu fÃ¥r vi visserligen inte veta hur gammal han är men jag fÃ¥r känslan av att han är över 50 och att dÃ¥ bo hemma med mamma och ha som främsta fritidssyssla att sitta och supa med samma mamma känns mest obehagligt.
   Sammanfattningsvis tycker jag själva historien är okej men inte sÃ¥ mycket mer. LÃ¥ngt ifrÃ¥n Kings bästa och lägger man pÃ¥ det själva uppläsningen sÃ¥ blir det inte mer än tvÃ¥ av fem Följeslagare tyvärr.
Publicerad 2015-06-30

LÄS EN SLUMPAD RECENSION UR ARKIVET

The Stand: Soul Survivors #3

Tidning, publicerad på foljeslagarna.com 2010-01-04

Det tredje numret centreras kring Frannie och berättas genom utdrag ur hennes dagbok, ett litet stilbrott som bara gör serien gott. Här följer vi hennes gäng pÃ¥ väg mot Mother Abigail efter ett stopp pÃ¥ CDC-kliniken i Stovington där Stu som bekant satt inspärrad under inledningen av serien. Där fanns ingenting att hämta förutom skräckinjagande bilder, sÃ¥ resan gÃ... [Läs hela recensionen]