ARTIKEL
Apt Pupil - Historien om en förbannelse
Korthistorien "Apt Pupil" som publicerades i boken Different Seasons (Sommardåd) 1982 skulle först filmatiseras 1988. Producent var Richard Korbitz (som tidigare hade gjort 'Salem's Lot och Christine och huvudrollerna spelades av Ricky Schroder (Todd) och Nicol Williamson (Dussander). De filmade i 10 veckor men när det var endast 11 dagar kvar tog pengarna slut. Tidningen Cinefantastique försökte 1991 att få en intervju med Korbitz, som tyvärr avböjde. Dock fick tidningen en "intervju" med hans regissör, William Frye, så länge han bara behövde svara på skriftliga frågor och inte behövde diskutera omständigheterna som gjorde att det inte blev någon film. Vad detta beror på kan vi bara gissa…När de visade delar av filmen på testvisningar i Hollywood så hatade den judiska delen av publiken filmen. Filmen var väldigt mörk och grafisk och följde tydligen Kings novell väldigt bra, något som för övrigt är ganska så ovanligt.
När pengarna tog slut kämpade Korbitz förbrilt för att få nytt kapital och det var inte långt ifrån att han lyckades. Både 1988 och 1989 fanns det chanser att filmen skulle bli av, dessa sprack tyvärr. Varför det inte blev något vet jag inte och det verkar inte som om Korbitz tänker tala om det för oss heller. 1991 fanns det pengar, men alltför lång tid hade gått för att man skulle kunna klippa ihop gamla scener med nya utan att märka att skådespelarna hade blivit äldre. Denna version av filmen är för alltid död och begraven.
I börja av 1996 kom det så nya rykten om att "Apt Pupil" skulle bli film. Detta åtta år efter att det första hade misslyckats. Bryan Singer var mannen som skulle lyckas med det som Richard Korbitz misslyckades med. Rollen som Todd spelas av Brad Renfro (känd från filmen "Klienten") och Sir Ian McKellen spelar Dussander. Vi kommer även att få se David Schwimmer (Ross i "Vänner" på Kanal 5) i rollen som Ed French, Todds syokonsulent. Varför har inte denna film haft premiär då? Jo, det beror på den förbannelse som vilar över "Apt Pupil".
Filmbolaget (TriStar) stämdes - av föräldrarna till några av barnen som var statister i filmen - för att i en scen (en drömscen från gaskarmarna i koncentrationslägren) filmades barnen nakna. Några av föräldrarna till barnen påstod att filmteamet hade sagt att barnen skulle få sparken om de inte ställde upp, vilket de då skulle ha gjort. Detta skulle i sådant fall ha varit olagligt i USA eftersom pojkarna inte var myndiga. Detta resulterade i en utdragen juridisk kamp mellan filmbolaget och föräldrarna, som tydligen inte nöjde sig med att scenen med pojkarna klipptes bort. Efter flera månader beslutade tillslut så äntligen en domare i USA att åtal inte skulle väckas, det gick inte att bevisa att det gått till som föräldrarna sa. En pojke gick ut och berättade att de (pojkarna) hade blivit förvarnade av filmfolket om vad som skulle hända och fått erbjudande om att lämna setet innan scenen skulle spelas in. Vilket som är sanningen kan man naturligtvis bara spekulera i men nu skulle filmen äntligen få premiär…trodde man åtminstone.
Som motangrepp gick då, i slutet av 1997, föräldrarna ut och propagerade för att folk skulle bojkotta filmen, de vill även att biografer skulle vägra att ta emot filmen…de fick inte så värst stort gehör för sina krav och nu har det även meddelats att man filmat om scenen med äldre skådespelare, äntligen kunde filmen få ett premiärdatum…
Filmen skulle gå upp på amerikanska biografer den 1:a februari 1998. Februari kom och passerade men filmen syntes inte till. Filmbolaget hade bestämt sig, av någon anledning (troligen för att den inte skulle krocka med någon storfilm) för att senarelägga den, denna gång också så skulle den gå upp på amerikanska biografer den 1:a oktober 1998…
Senare meddelades det att den har flyttats fram till den 23:e oktober 1998…
HANS-ÅKE LILJAFörst publicerad i Följeslagarna #3 - 1998-05-06
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.
Stephen Kings egna historia är minst lika intressant som hans böcker. Vi har sammanfattat hans uppväxt fram till debutromanen Carrie (1974) i en kort men intressant biografi.