NYHETSBLOGG - KATEGORI: sverige
Vad vet vi om Kingåret 2024?
Ett nytt år har börjat och det finns lite King i kalendern. Just nu dock inte så mycket som man skulle vilja, men året har ju bara börjat och nästan vad som helst kan hända. Men detta är det vi vet just nu.
Böcker
Den 21 maj kommer Stephen Kings nästa bok som den här gången blir en novellsamling. You want it Darker rymmer tolv noveller där vissa av dem är helt nya medan andra har gått att läsa i tidningar eller i andra sammanhang tidigare. Boken kommer också att komma på svenska dock först två månader senare. Den 23 juli släpper Bonnier Så du vill ha det mörkare i översättning av John-Henri Holmberg.
Där är det tyvärr stopp när det gäller nya böcker av King detta år. Det finns ju givetvis en chans till en överraskningsbok till hösten, en roman, men det borde bli känt inom kort i så fall. King har inte direkt nämnt någon ny roman utöver att han sagt att han skriver på ytterligare en berättelse om Holly Gibney som ska heta We Think Not. Om det är nästa bok eller inte återstår att se.
Däremot kan svenska Kingfans glädja sig åt Hans-Åke Liljas "Stephen King: Historier från fem decenniers författarskap" som kommer via Ekström & Garay i mars. Det är en bok som uppmärksammar faktumet att King i år firar 50 år som publicerad romanförfattare.
Film och tv
När det gäller film och tv ser det dystert ut. Det finns i dagsläget inget som vi med säkerhet vet kommer att komma under 2024. Närmast, även om ingenting pekar på att den kommer att komma (kanske inte ens över huvud taget) är Salem’s Lot som legat klar länge i väntan på distribution. Det blev lite surr under hösten då lösa rykten om att filmen ska hamna på Max i stället för biograferna dök upp. Det hela fick lite stöd från King som twittrade några tankar om filmen, men sedan dess har inget hänt. Förhoppningsvis kommer den under 2024.
Mike Flanagans filmatisering av The Life of Chuck ska enligt uppgift vara i post-produktion vilket i bästa fall kan innebära att den kan komma i höst eller i slutet av året. Filmen har Karen Gillan, Tom Hiddleston och Mark Hamill i huvudrollerna. Distributionskanal för filmen är okänt.
Filmatiseringen av The Monkey ska pågå just nu men ingen konkret information finns så det är nog högst osannolikt att den kommer i år, vilket även gäller andra filmatiseringar som nämnts. Det vi kan hoppas på under året är snarare spännande information snarare än färdiga filmer. It-spin-offen Welcome to Derry verkar enligt de senaste uppgifterna få premiär 2025 så på tv-sidan är det väldigt tunt.
Sammanfattning
Som det ser ut just nu blir 2024 eller mellanår eller kanske till och med ett svagt år för King, men det kan ju ändras. Att det är 50-årsjubileum för Carrie i vår och därmed King som romanförfattare borde ju rimligtvis uppmärksammas. Kanske kommer det en dokumentär om King bara så där? Vi får se och vi får uppdatera denna lägesrapport under året.
ANDERS JAKOBSONSå du vill ha det mörkare släpps 2024
Nu kan vi avslöja att You Like It Darker kommer att översättas och ges ut på svenska. Den svenska titeln blir Så du vill ha det mörkare. Boken släpps 23 juli i Sverige.
HANS-ÅKE LILJANy svensk Kingbok i dag!
I dag släpps en ny Kingbok i Sverige. Eller nygammal kanske man ska säga - det är den tio år gamla 22/11 1963 som kommer som svensk ljudbok för första gången. Och dagen är förstås inte slumpmässig på något vis. Det är i dag 60 år sedan John F Kennedy mördades i Dallas.
Boken finns att köpa för nedladdning eller att lyssna på hos tjänster som Storytel och Bookbeat. Den är 33 timmar och 44 sekunder lång - i normal hastighet - och inläst av Ludvig Josephson.
Vår recension från 2013 av boken hittar ni här.
Recension: Jurtjyrkogården: Blodslinjer
I dag har Jurtjyrkogården: Blodslinjer digital hyrpremiär på SF Anytime. Filmen är en uppföljande föregångare till nyversionen av Jurtjyrkogården från 2019. Vi är dessvärre inte jätteimponerade av filmen.
Här vår recension av Jurtjyrkogården: Blodslinjer och för kontextens skull kan ni läsa vår recension av Jurtjyrkogården.
Tidigare i oktober kom The Boogeyman på Disney+. Vår recension av filmen i samband med dess biopremiär finner ni här.
Pet Sematary: Bloodlines svenska premiär
I dag har Pet Sematary: Bloodlines premiär på Paramount+, men dock inte på den svenska varianten SkyShowtime. I stället får vi vänta i dryga två veckor innan det finns möjlighet att se filmen i Sverige, då som digital hyrfilm via SF Anytime. Som synes av bilden har filmen fått den svenska titeln Jurtjyrkogården: Blodslinjer.
Filmen är en uppföljare till Jurtjyrkogården (2019) men är tematiskt en prequel som baseras på en kortare återblicksdel i Kings roman.
Vår recension publiceras 23/10.
Recension: Holly
I dag släpps Stephen Kings senaste roman Holly både på engelska och i svensk översättning. Vi har givetvis redan läst boken och har uttryckt våra åsikter i denna recension.
Hur är Holly Gibneys första soloroman? Läs vår text och se vad vi tycker!
Summering av sommarens nyheter
Sommaren är mer eller mindre över och vi laddar för en höst där vi hittar Stephen Kings nya roman Holly både på engelska och svenska i september. I samband med att King börjat göra lite promotion för boken har det dykt upp information om vad som kommer härnäst.
Under 2024 kommer det minst en ny bok och det är en ny samling som heter You Want It Darker som ska innehålla "mestadels nytt" enligt källan som är ingen annan än King själv. Det var under en medverkan i Talking Scared Podcast som han släppte nyheten om den kommande samlingen. Boken ska vara över 600 sidor och innehålla till större delen längre berättelser. Det exakta innehållet är okänt just nu men en bekräftad berättelse är nyskrivna "The Dreamers". King sa:
"Jag brukar berätta historier för mig själv när jag gått till sängs. Det är så jag somnar. Jag hade en bild av en man som var drogad på något vis. Han öppnar sina ögon och de blir svarta och rankor kommer ut ur dem. Det skrämde skiten ur mig! Jag kunde inte tänka på det mer och la det åt sidan. Nästa dag mindes jag Lovecrafts roman "Bortom sömnens barriär" och funderade för mig själv: "Tänk om en man inte passade genom barriären eller över den utan under den? Tänk om det finns något bortom barriären, bortom drömmarna som vi faktiskt har, en verklighet som är enorm och apokalyptisk med ett gigantiskt medvetet mörker?" Jag tyckte att det passade med rankorna och ögonen och så kom den historien till. Men jag kunde inte tänka på den på nätterna för den var för otäck för mig."
Även om inga andra berättelser i boken är kända just nu spekuleras det i Kingkretsar om en som heter "Rattlesnakes" som King nämnde i en annan podcast förra året. Den ska vara "en andlig uppföljare till Cujo". Det känns ganska självskrivet att den är med i boken. Kanske kommer mer information fram under det fortsätta marknadsföringsarbetet för Holly.
Och apropå Holly så avslöjade King under Talking Scared Podcasten att han just nu skriver på en ny bok med Holly som ska heta We Think Not. Mer information om boken än att den också ska bli hyfsat lång kom inte fram denna gång. King berättade också att han fick ett långt brev från Peter Straub en tid innan dennes bortgång med en idé till den tredje The Talisman-boken och King har även en egen idé och i fall han bestämmer sig för att skriva boken själv så kommer även den att bli lång.
Vi lämnar boknyheterna med detta klipp när King läser ur Holly.
Den pågående manus- och skådespelarstrejken i USA påverkar kommande Kingfilmatiseringar i olika utsträckningar. Hittills har inget speciellt dramatiskt kommit fram, men Mike Flanagan som håller på med flera olika Kingfilmatiseringar har avlagt en liten statusrapport över sina projekt till The Kingcast. Angående The Dark Tower så säger Flanagan att de haft en givande utveckling av projektet under våren och trots att allting är fruset nu i samband med strejkerna känner han att de är på en bra plats och kan prioritera arbetet när strejken är över. I övrigt är han hemlighetsfull: "Vi har bra partners i projektet som jag inte kan prata om och vi har några riktigt spännande skådespelare på gång som jag heller inte kan prata om och vi har några potentiellt banbrytande tillvägagångssätt till filmmakandet som jag förstås inte kan prata om heller..."
Ett annat projekt från Flanagan är filmatiseringen The Life of Chuck som inte verkar påverkas av strejken då filmen är knuten till bolaget A24 som redan skrivit på avtal och därmed gör filmproduktion möjlig. Flanagan beskriver filmen som förhållandevis liten.
Den senaste biofilmen kopplad till King, The Boogeyman, kommer till hemmamarknaden i USA inom kort. Digitalt via Prime Video 29/8 och sen fysiskt 10/10. Inga datum för Sverige finns än men det kan vara något liknande.
Slutligen: Sveriges Radio har under sommaren lagt upp Senare som radioföljetong. Boken har delats upp i tre delar som var och en nästan är tre timmar långa. Boken läses av Joel Valois och det är inte samma inläsning eller produktion som funnts som ljudbok tidigare.
Holly behåller originalomslaget i Sverige
Som vi berättat tidigare släpps Stephen Kings nya roman Holly på samma dag i USA och i Sverige: 5 september. Nu är det också klart att det stämningsfulla omslaget även blir det samma i både USA och Sverige. Den enda skillnaden är förlagsinformationen som lite diskret placerats till höger om huset. Snyggt!
Den svenska katalogtexten är lite begränsad just nu, troligen på grund av pågående översättning av John-Henri Holmberg, men den lyder:
"Jorge Castro avbryter sin joggingtur för att hjälpa ett äldre par i nöd, men blir överraskad av ett nålstick i nacken. Castro är bara ett i en rad av offer vars liv fått samma mardrömslika slut. Privatdetektiven Holly Gibney blir kontaktad av mamman till en ung kvinna som försvunnit i samma kvarter, och kommer två människor på spåren, vars gärningar inte kan beskrivas som annat än monstruösa."
Klicka på bilden för att se omslaget i större format:
Recension: En saga
I början av september släpptes Kings nya roman både internationellt (Fairy Tale) och i Sverige (En saga). Den är kategoriserad som Episk fantasy/heroisk fantasy, Sagor och folksagor och det är är ungefär där vi hittar denna roman.
Vi har läst boken och är ganska eniga denna gång om vad som är bäst med boken. Här finns vår recension.
Tävla om En saga + rabattkod
Den 6 september släpps Stephen Kings nya roman En saga (översättning av Fairy Tale som kommer ungefär samtidigt) och från och med i dag fram till släppdagen kan ni tävla om inte mindre än tio ex av den inbundna svenska utgåvan, donerade av Albert Bonniers förlag.Tävlingen är enkel men kräver en liten insats. Ni hittar tävlingen här.
Albert Bonniers förlag har också försett Följeslagarna med en rabattkod som ger 15% rabatt på boken hos Bokus. Koden är giltig till och med 31 oktober och är ensaga.
Stort tack till Albert Bonniers förlag för tävlingsex och rabattkod!
Höstens svenska Kingbok: En saga
Nu är omslaget och titeln till översättningen av Fairy Tale här. Boken kommer att heta En saga och använder det amerikanska omslaget.
Boken ges ut 6 september och är på cirka 750 sidor. John-Henri Holmberg står för översättningen.
Så här lyder Albert Bonniers förlags katalogtext:
Sextonårige Charlie Reade kommer till undsättning när hans granne, den buttre och hemlighetsfulle mr Bowditch, fallit och skadat sig illa. De blir vänner, men Charlie måste lova att hålla sig borta från det mystiska skjulet i trädgården. Vad är det som väntar på andra sidan skjulets tillbommade dörrar? Med hunden Radar vid sin sida ger sig Charlie ut på ett lika hisnande som skrämmande äventyr.
I början av coronapandemin frågade sig Stephen King: "Vad kan jag skriva som skulle göra mig riktigt lycklig?" "En saga" är det magnifika svaret på den frågan.
Nyutgåva av Eldfödd
I samband med att "Eldfödd" går upp på bio den 13 maj ger Bonnier ut en nyutgåva i pocket och ljudbok. Utgivningsdag för pocketen är 5 maj, utgivningsdag för ljudboken är 14 juni.
Tävling: Vinn Senare!
Nu är det tävlingsdags igen! Vi har en ny Kingbok i Sverige att se fram emot den 30 april - Senare - och tacksamt nog har Albert Bonniers förlag sponsrat Följeslagarna med några ex.Vill du tävla om Senare gör du det på denna sida. Är du sugen på vår recension av den amerikanska utgåvan har du den länken här intill.
Moderna klassiker med retroomslag
Som om inte 2021 redan är ett bra Kingår - ytterligare tre svenska böcker kommer i år via det nya förlaget Gendela och de har en riktig överraskning i bakfickan till nästa år. Vi har ställt några frågor till förlagets ägare Bengt Rangel som givetvis är en Följeslagare sedan många år tillbaka.
Vad är det ni ska göra egentligen?- Vi har lyckats få till ett unikt avtal med Bonniers och Kings litterära agent om att ge ut en begränsad retro-upplaga av några moderna titlar. Vi vet att många fans har nostalgiska band till 80-talsutgivningens omslag och tanken är att formge moderna klassiker på samma vis.
Vad ska ni ge ut?
- Först ut är Mr Mercedes-trilogin som kommer att släppas med två månaders mellanrum med start i september. Den trilogin är riktig lämpad för retroomslagen och redan nu kan vi visa upp Mr Mercedes.
VHur begränsade är böckerna egentligen?
- Vårt avtal begränsar antalet böcker till 300 stycken per titel, men det tycker vi är bra. Vi är själva fans och samlar på udda titlar så på sätt och vis blir det här de första svenska "limited edition"-böckerna, även om vi inte kommer att marknadsföra dem på det viset.
På tal om det, hur köper man?
- Så här är det: Vi kommer att crowdfunda utgivningen till viss del. Vi har av olika anledningar inte råd att betala allting själv förutom licenskostnader, formgivning och marknadsföringen. Själva tryckkostnaden kommer vi behöva lösa med hjälp av en lämplig plattform, men vilket det blir är inte klart ännu. Är man intresserad kan man besöka vår hemsida för mer information: http://forlagetgendela.se.
Efter trilogin, vad ger ni ut då?
– Vi har inte riktigt bestämt det än. Det finns många planer. Men det är inte det enda vi har på gång. Jag vet inte om jag borde berätta det här än... men anledningen till att vi inte har råd att göra hela utgivningen själva är för att vi kommer sannolikt att släppa Mardrömsbasaren, alltså novellsamlingen Bazaar of Bad Dreams som inte finns på svenska än. Det är bara smådetaljer kvar. Men om allt går väl kommer den om exakt ett år, första april 2022.
Tack Bengt och så här ser omslaget ut. Formgivare: Ralf Eremo.
(Edit: ...ja, detta var ett aprilskämt)
Nytt omslag på Senare
Bonnier byter omslag på "Senare". Här är det nya omslaget.
Vilket omslag föredrar du?
Kings nästa bok kommer 14 maj
Vårens svenska Stephen King bok blir "Senare".Ibland betyder växa upp att du måste möta dina demoner. Jamie Conklin, son till en ensamstående, hårt arbetande mor, vill bara ha en vanlig och normal barndom. Men Jamie är inte ett vanligt barn - han ser vad ingen annan kan se och vet saker som ingen annan kan veta. Och priset att betala för att hjälpa polisen jaga en mördare från andra sidan graven är högre än han någonsin kunde föreställa sig.
Med ekon från Kings klassiska roman "Det" är "Senare" en skrämmande och rörande roman om förlorad oskuld och ett gastkramande utforskande om att stå upp mot ondska, i vilken skepnad den än antar.
Svensk titel: Senare
Originaltitel: Later
Format: Inbundet, ebok och ljudbok
Releasedatum: 14 maj 2021
Förhandskommentar till The Stand
På torsdag är det premiär för den nya, niodelade filmatiseringen av The Stand som i Sverige visas på HBO Nordic. Serien kommer sedan att visas på torsdagar (vilket innebär att avsnitt två och tre kommer på självaste jul- och nyårsafton!).
Vi har fått ta del av några avsnitt och har skrivit ihop en spoilerfri kommentar som ni kan läsa här.
Recension: Blod säljer
Den svenska King-katalogen har utökats med ännu en titel, denna gång Blod säljer (If it bleeds) som rymmer fyra längre noveller. Titelberättelsen är en sorts fortsättning på Outsidern och i sin helhet är alla fyra berättelserna helt nya.
Vi har förstås läst boken och här är vår recension.
Missa inte att tävla om boken i vår fototävling som löper ut den 10 juni.
Tävling: Vinn Blod säljer
Albert Bonniers förlag har givit oss fem exemplar av Blod säljer att lotta ut i en tävling. Den här gången tänkte göra det lite annorlunda. Vi vill att ni svarar genom att skicka en bild till oss. Bilden ska föreställa dig själv och din favorit-Kingbok ur din egen samling. Det behöver inte nödvändigtvis vara den bok du tycker bäst om utan den kan ha ett annat personligt värde. Kanske första boken som du köpte, kanske den med det snyggaste omslaget eller vad det nu kan vara. Vi ger även pluspoäng för kreativitet i bilden. Du väljer själv hur mycket av dig själv som ska visas i bilden.
Skicka bilden plus en liten motivering och dina fullständiga adressuppgifter till info@foljeslagarna.com senast den 10 juni. Genom att delta i tävlingen ger du oss rätten att publicera vinnarbilderna i våra olika kanaler.
Lycka till!
Svenska omslaget till Blod säljer
Så här ser det svenska omslaget till Blod säljer, sommarens nya Kingbok, ut. Det är formgivet av Nils Olsson som även gjort nyutgåvorna av Carrie och Den gröna milen.
Boken är alltså en samling med fyra noveller av olika längd. Enligt katalogtexten är boken 500 sidor lång, vilket låter som en grovt uppskattad siffra. John-Henri Holmberg står för översättningen och bokens beskrivning är enligt följande:
Blod säljer – och ett bombdåd på mellanstadieskolan Albert Macready Middle School kommer definitivt att toppa alla löpsedlar. Men det är något märkligt med tevereportern som är först på plats för att rapportera från tragedin. Skräckmästaren Stephen King har alltid briljerat som novellförfattare, och återvänder här till genren och till några av sina klassiska teman: ondska, galenskap och skrivkrampens plågor.
Det vi vet om boken just nu är att Ralph och Holly från The Outsider återkommer i titelnovellen. Originaltitlarna på de övriga novellerna är "Mr. Harrigan’s Phone", "The Life of Chuck" och "Rat" och i och med att John-Henri gillar att översätta ganska direkt lär de högst sannolikt heta "Mr Harrigans telefon", "Chucks liv" och "Råtta".
Utkomst i Sverige 5 juni.
Statistik: King på svenska biografer
I och med biopremiären av Doctor Sleep förra veckan kan vi nu göra en summering. Det är den sista King-filmatiseringen som har biopremiär i år och under 10-talet, i Sverige så väl som i världen. Faktum är att vi just nu inte vet vad som skulle kunna bli nästa film som kan komma på bio och när i så fall det skulle vara. Framtiden är ett oskrivet blad.
I över 40 år har det i Sverige gått att se King-filmer på bio. Alla har inte kommit till de svenska biograferna men i år har inte mindre än tre filmer haft premiär (Jurtjyrkogården, Det: Kapitel 2 och Doctor Sleep) och det känns ju som en riktigt bra siffra. Det visar sig att siffran bleknar när man tittar på utbudet från 1978 till i dag.
Vi har analyserat Kings digra lista över filmatiseringar och landat i att 34 titlar har haft premiär på svenska biografer. Då har vi räknat med en film som enbart gick upp på en filmfestival, men i och med att det ändå skedde på en biograf så får den vara med.
Det är ju kul med siffror och statistik. Så här ser det ut om man tittar på de fem årtionden som King-filmer gått upp på svenska biografer.
Det är alltså en fullständig dominans för 80-talet med hela 13 titlar. Det finns förstås en viss logik i det. Videon och hemmamarknaden hade inte riktigt slagit igenom ännu, vilket betydde att "direkt-till-video" inte var ett alternativ, som det blev under senare årtionden.
Bryter man ned 80-talet i individuella år hittar man det stora rekordåret enkelt:
1984 kom alltså fem titlar. Det ska poängteras att vissa av dessa hade sin amerikanska premiär redan 1983, men det var först 1984 de hittade hit. Tre av filmerna kom dessutom ut under fyra veckors tid mellan juli och augusti. Sommaren 1984 bjöd svensken på skräck!
Med det sagt kunde vi inte låta bli att sortera premiärerna efter månader (varför inte, liksom?) och då ser det ut så här:
Just det här säger väl inte så mycket - det är ganska jämt fördelat mellan årshalvorna med en lite smått oväntat topp för mars.
Vad mer finns att säga om biopremiärerna? Det längsta uppehållet var fem år mellan 2008 och 2013, i övrigt har det varit ganska regelbunden utgivning med pauser på en till tre år som mest.
Vilka är då filmerna? Jo dessa:
1970-79: 1978
13 februari: Carrie
1980-89:
1980
26 september: The Shining
1983
31 mars: Creepshow
1984
6 januari: The Dead Zone
6 april: Cujo
20 juli: Christine
3 augusti: Children of the Corn
24 augusti: Eldfödd
1986
14 februari: Cat's Eye
21 mars: Silver Bullet
1987
30 januari: Maximum Overdrive
27 mars: Stand by me
1988
15 juli: The Running Man
1989
16 juni: Jurtjyrkogården
1990-99:
1991
22 februari: Lida
1 november: Sometimes They Come Back
1992
10 juli: Gräsklipparmannen
28 augusti: Sömngångare
1993
? november: The Dark Half (Stockholm International Film Festival)
1995
3 mars: Nyckeln till frihet
13 oktober: Dolores Claiborne
199830 oktober: Sommardåd
2000-09:
2000
11 februari: Den gröna milen
2002
15 mars: Hjärtan i Atlantis
2003
16 april: Drömfångare
2004
8 april: Secret Windows
2007
26 oktober: 1408
2008
30 maj: The Mist
2010-19
2013
29 november: Carrie
2017
16 augusti: The Dark Tower
13 september: Det
2019
5 april Jurtjyrkogården
6 september: Det: Kapitel 2
1 november: Doctor Sleep
De länkade recensionerna är till biofilmerna först och främst, och hemmasläpp i andra hand.
Vet vi då verkligen ingenting om framtiden när det gäller biofilmer baserade på Kings romaner och noveller? Nej, faktiskt inte. Det som ligger närmast på lut är tv-produktioner, så som The Outsider, The Stand och Lisey's Story, men förr eller senare dyker det upp en långfilm från ingenstans som hamnar på bio. Utifrån den här genomgången borde 20-talet bjuda på cirka sex titlar.
Nya svenska ljudböcker i höst/vinter
Kategori/er: Sverige Ljudböcker
Carrie och Den gröna milen som precis kom i nya storpocketutgåvor kommer även att komma i helt nya ljudboksversion under hösten och vintern.
Först ut är Carrie som lästs in av Callin Öhrvall Delmar. Den kommer redan om några veckor, nämligen den 25 oktober. Sedan dröjer det ända till den 10 december innan Den gröna milen kommer och den har lästs in av Magnus Roosman. Båda inläsarna är nya i Stephen King-sammanhang.
Titlarna ges ut av Bonnier Audio som i och med det har släppt 15 King-titlar.
Recension: Institutet
För ungefär två veckor sedan släpptes Stephen Kings senaste roman Institutet. Den svenska översättningen kom dagen efter den amerikanska utgåvan The Institute.
Vi har läst boken och sammanfattat våra tankar i en recension. Åsikterna om den går lite isär: "Helt klart en bok jag kommer att läsa igen" balanseras av "Boken kommer att hamna i hyllan och inte bli någon av de titlar som jag längtar efter att läsa om" vilket är två gigantiska motsatser i en text som inte är riktigt lika splittrad.
Tävla om fem ex av Institutet!
I morgon onsdag släpps Institutet, Stephen Kings senaste roman. Vi har det stora nöjet att meddela att vi fått fem exemplar av boken direkt från förlaget som ni nu kan tävla om. Hur bra är inte det?
Här hittar ni tävlingen! Lycka till!
Det: Kapitel 2 - recension, biosuccé och podcast
I helgen hade Det: Kapitel 2 premiär över hela världen och den har givetvis blivit en jättesuccé. Den ligger etta på svenska biotoppen, där vi inte vet vad det faktiskt betyder i antal sålda biljetter och intjänade pengar, men internationellt sett har filmen håvat in 185 miljoner dollar under sin första helg. 91 av de miljonerna är i USA, vilket kan jämföras med första filmen som drog in 123 miljoner dollar premiärhelgen. Avsevärt mer då alltså, men det är fortfarande mycket pengar för uppföljaren.
PR-maskineriet har rullat runt också vilket inneburit att den svenska intervjupodcasten Värvet träffat Bill Skarsgård för andra gången. Samtalet handlar inte enbart om rollen som Pennywise, ska poängteras.
Slutligen: Vi såg filmen på första smygpremiärvisningen i torsdags och har sammanfattat tankarna i denna recension. Vi gillar Det: Kapitel 2 men har vissa problem med den också.
Carrie och Den gröna milen i storpocket
Den 25 september återsläpper Albert Bonniers Förlag två Stephen King-klassiker i storpocketformatet. Det handlar om Carrie och Den gröna milen i samma översättningar som tidigare.Böckerna har fått nya eleganta omslag formgivna av Nils Olsson. Klicka på bilden för att se dem lite större.
Stephen King 2019 (uppdatering #3)
Vi närmar oss september som är en extremt välfylld månad på Stephen King-året 2019. Det mesta som händer i höst sker inom månadens 30 dagar.
September:
5/9 - Det: Kapitel 2 har smygpremiär på utvalda svenska biografer6/9 - Det: Kapitel 2 har officiell premiär på svenska biografer
10/9 - Mr. Mercedes - Säsong 3 har amerikansk premiär - tredje omgången, delvis baserad på Finders Keepers.
10/9 - The Institute, ny roman, publiceras på engelska av Scribner och Hodder & Stroughton.
11/9 - Institutet, den svenska översättningen av The Institute publiceras av Albert Bonniers förlag.
16/9 - Mr. Mercedes - Säsong 3 har svensk premiär på CMORE.
25/9 - Carrie och Den gröna milen återpubliceras i storpocket av Albert Bonniers förlag.
26/9 - Creepshow - Säsong 1 har amerikansk premiär på Shudder. En antologiserie med olika skräckhistorier där Kings "Gray Matter" ingår. Än så länge är det inte känt om serien kommer att kunna ses i Sverige och i så fall var.
Oktober:
4/10 - In the Tall Grass - originalfilm för Netflix efter Kings och Joe Hills novell.
November:
8/11 - Doktor Sömn har premiär på svenska biografer.
Under året:
Castle Rock - Säsong 2 - andra omgången. Bör ha premiär under hösten och visas på HBO Nordic.
Stephen King 2019 (uppdatering #2)
Precis som de senaste åren är 2019 ett fullpackat Stephen King-år. Vi kan förvänta oss nya böcker på både engelska och svenska, biofilmer samt en del på tv. Vi har skrapat ihop det som vi vet kommer att ske under året. Vissa saker har bestämda datum, andra inte, så högst sannolikt kommer denna lista att uppdateras efter hand. Men här är det vi vet exakt just nu:
Augusti:
19/8 - Jurtjyrkogården (nyinspelningen) släpps på DVD och blu-ray av Fox/Paramount.
September:
6/9 - Det: Kapitel 2 har premiär på svenska biografer
10/9 - Mr. Mercedes - Säsong 3 har amerikansk premiär - tredje omgången, delvis baserad på Finders Keepers. Bör ha svensk premiär på CMORE några veckor senare.
10/9 - The Institute, ny roman, publiceras på engelska av Scribner och Hodder & Stroughton.
11/9 - Institutet, den svenska översättningen av The Institute publiceras av Albert Bonniers förlag.
25/9 - Carrie och Den gröna milen återpubliceras i storpocket av Albert Bonniers förlag.
26/9 - Creepshow - Säsong 1 har amerikansk premiär på Shudder. En antologiserie med olika skräckhistorier där Kings "Gray Matter" ingår. Än så länge är det inte känt om serien kommer att kunna ses i Sverige och i så fall var.
November:
8/11 - Doktor Sömn har premiär på svenska biografer.
Under året:
In the Tall Grass - originalfilm för Netflix efter Kings och Joe Hills novell. Kommer i oktober enligt Joe Hill.
Castle Rock - Säsong 2 - andra omgången. Bör ha premiär under hösten och visas på HBO Nordic.
Återsläpp på blu-ray och i storpocket
I sommar och i höst sker några återsläpp på den svenska marknaden. Först ut är filmerna Eldfödd och The Dead Zone som för första gången släpps på blu-ray i Sverige. Detta sker 26/6 via Studio S Entertainment.
I september, nämligen bestämt den 25:e, återsläpper Albert Bonniers förlag King-klassikerna Carrie och Den gröna milen i storpocket. Omslagen är i dagsläget inte offentliggjorda, men en gissning är att de kommer att följa i det lite mer grafiska utförandet som de senaste storpocketutgåvorna haft.
Omslaget till Institutet
Bonniers har släppt omslaget till höstens Institutet som är i princip identiskt med det amerikanska. Boken är översatt av John-Henri Holmberg och på cirka 700 sidor. Utgivningsdag är 11 september. Så här lyder den svenska katalogtexten:
Luke Ellis har alltid vetat att han är speciell. Det är inte bara hans extrema begåvning, det är också den märkliga påverkan han har på sin omgivning varje gång han blir riktigt upprörd. Ett glas som spricker i tusen bitar utan att någon rört det, en tallrik som faller ner och krossas mot golvet. Det Luke inte vet är att någon haft ögonen på honom och hans svårförklarliga talang länge. En natt blir han kidnappad och flugen till en plats belägen djupt inne i skogarna i Maine: Institutet. Där utnyttjas tillfångatagna barn med ovanliga förmågor som brickor i ett farligt globalt spel. ”Institutet” har känslan av en klassisk King, och anspelar samtidigt på dagens nyhetsrubriker och våra ännu mörkare rädslor inför framtiden.
Svensk premiär för Jurtjyrkogården
12 april, det vill säga en vecka efter USA-premiären har Jurtjyrkogården premiär i Sverige. Ni hittar en svensktextad trailer här.
Recensioner: 2x svenska ljudböcker igen
I går (5/11) släpptes den fjärde och sista separata ljudboken av samlingen Årstider (Different Seasons). Tidigare i höst lyssnade vi på Vårbedrift och Sommardåd och nu kompletterar vi således med Höstgärning (det vill säga förlagan till Stand by me) och Vinterverk.
Novellerna finns nu att köpa som nedladdningsbara ljudböcker, eller att lyssna via StoryTel eller BookBeat.
Recensioner: 2x svenska ljudböcker
Från Sommardåd och Vinterverk till Årstider och till Vårbedrift, Sommardåd, Höstgärning och Vinterverk igen - samlingen Different Seasons har haft lite olika format i Sverige, men nu handlar det om att de fyra långa novellerna kommer som separata ljudböcker.
Lämpligt nog släpps dessa under de årstider som bär deras namn. Vi har lyssnat på Vårbedrift (släppt 12 april) och Sommardåd (släppt 18 juni) - två av Stephen Kings bästa långa noveller/korta romaner. Båda finns i butik just nu eller i Storytel för de som använder den tjänsten.
Höstgärning har precis släppts och Vinterverk kommer 5 november. Vi återkommer med recensioner på båda så småningom, och vi återkommer med fler nya recensioner inom kort.
3x nytt av King i bokhandeln
Just nu finns det inte mindre än tre nya böcker med King i bokhandeln. Lite krasslig, bara är det lite oväntade släppet, en liten, liten novellbok med den första översättningen av "Under the weather" som finns med i den hittills oöversatta novellsamlingen The Bazaar of Bad Dreams.
Vidare har Outsidern släppts precis i dagarna, en bok vi kallade "Kings bästa roman på länge" när vi recenserade den amerikanska boken i början av sommaren.
Sist ut är antologin Flight or Fright där King agerat redaktör tillsammans med Bev Vincent, men han har även bidragit med novellen "The Turbulence Expert". Temat för hela boken är skräck med flygtema och utöver King rymmer boken noveller av Joe Hill, Dan Simmons, Roald Dahl, Richard Matheson med flera.
Vi kommer inom kort att recensera både Lite krasslig, bara och "The Turbulence Expert", samt lite annat Kingrelaterat som ramlat in i våra händer.
Stöd Kickstartern för Varsel i Mörkret (Shining in the Dark)
När Lilja's Library fyllde 20 skapade jag en antologi som innehöll historier som jag ville läsa. Resultatet blev boken "Shining in the Dark" som jag berättat om tidigare. Givetvis medverkar King själv med en novell som inte finns med i några av hans novellsamlingar. Novellen "The Blue Air Compressor" har tidigare enbart publicerats i tidningarna "Onan Magazine" (1971) och "Heavy Meta"” (1981). Boken innehåller sammanlagt tolv noveller, varav några specialskrivna. Till exempel medverkar John Ajvide Lindqvist med "The Keeper's Companion" som skrivits direkt för "Shining in the Dark". Vidare finns historier av bland andra Brian Keene, Clive Barker, Ramsey Campbell och nyligen avlidne Jack Ketchum.
Boken kommer under 2018 publiceras i flera länder jorden runt; Bulgarien, England, Italien, Tjeckien, Tyskland och USA. Nu är det dags för Sverige. Här kommer den få titeln "Varsel i mörkret"!
Planen är att trycka en exklusiv utgåva på 666 numrerade exemplar och novellerna kommer att översättas av svenska författare som Cia Sigesgård ("Inga kelgrisar, inga styvbarn"), Helena Dahlgren ("100 hemskaste"), Johannes Pinter ("De mörkermärkta") och Madeleine Bäck ("Vattnet drar").
Pengarna som kommer in via den Kickstarter som kommer vara aktiv under april ska användas till att göra en riktigt fin och exklusiv utgåva, en exklusiv bok som hör hemma i bokhyllan hos varje King-fan och skräckälskare.
Stöd Kickstartern för Varsel i Mörkret här
// Lilja
Nya svenska böcker 2018-2019
Vi har precis fått uppgifter från Bonniers om att 2018 års nya svenska Kingbok blir Outsidern, en översättning av The Outsider som släpps i maj. Den svenska boken ska enligt våra uppgifter släppas till hösten.Sedan får vi vänta till tidigt 2019 då Stephen King/Owen King-samarbetet Sleeping Beauties beräknas komma. Titeln blir Törnrosor.
Mer information, omslag och så vidare kommer så fort vi har något att dela med oss av.
Nostalgiskt farväl till forumet #tbt
I veckan stängdes forumavdelningen på foljeslagarna.com ned. Vi har gjort lite tekniskt underhåll bakom kulisserna och tog i samband med det beslutet om att stänga ned forumet då det inte varit någon aktivitet i det på 18 månader. Trist, men ett resultat av communitytänket flyttats över till sociala medier.Innan jag tog bort det tittade jag igenom visa av de trådar som fanns i den sista versionen och beslöt mig om att spara en ambitiös post jag gjorde för flera år sedan med diverse tidningsurklipp jag har sparat i mina samlingar. De kan fungera som en #tbt en dag som denna och ett litet farväl till forumet.
Så här är mitt favoritklipp följt av några olika teman. Håll till godo! (Klicka på bilderna för större versioner!)
King-special från Aftonbladet 9/5 1986: Aftonbladet hade haft en fredagsbilaga som hette "Ung" och nu blev den "Äntligen fredag!" (och senare "Puls"). Den här specialen levde jag länge på. Det var första gången jag hörde talas om några av de titlar som nämns i specialen, notera till exempel att The Dark Tower är med, då som en mycket obskyr bok...
Tema Stand By Me: En så kallad införartikel från Aftonbladet, Aftonbladets recension och en recension från min lokala tidning Nerikes Allehanda. IMDB säger att filmen hade svensk premiär 27/3 1987, vilket då får mig att dra slutsatsen att det första klippet är från den 26:e, det andra från den 27:e och det sista troligen från den 30:e.
Tema Lida: Det första klippet är en helsida (!) från Aftonbladets kulturdel 11/8 1988. Det är ingen mindre än Carl-Johan De Geer som klämt ur sig en rejäl text som enligt rubriken ska vara en recension av Lida, men som i ännu större del tar upp hela Kings produktion 1988 och mer. Kul text, och De Geer har gjort illustrationen i Photoshop 1.0 eller liknande.
Det andra klippet tror jag är från Filmtidningen, en grattisblaska man hämtade på bion. 70-talister minns nog denna med stor glädje, det gör i alla fall jag. Eftersom filmen kom 1991 antar jag att klippet är från då, och det sista klippet - en recension av filmen från DN - tar jag för givet publicerades på premiärdagen 22/2.
Tema annonser: Här är ett urval av olika sätt King marknadsfördes på av Legenda på 80/90-talet. Det är från Legendas egen katalog "Läsvärt" och den större katalog man kunde plocka upp i bokhandeln som jag tror gick under namnet "Svensk bokhandel".
Från vänster till höger:
1) Det, Maratonmarschen och Raseri marknadsförs i en av de viktigaste annonserna ur mitt Kingliv. Jag hade börjat brevväxla med Legenda och fick katalogen och således se omslagen till de tre kommande böckerna väldigt tidigt. Det var stort!
2) Variant på samma annons, fast i färg.
3) och 4) Det fantastiska Kingåret 1988 - elva titlar totalt i olika format. Fantastiskt!
5) Till 1990 började Legenda safta på rejält.
6) Köplust, fast med en tidig, oanvänd typografi.
1) Det, Maratonmarschen och Raseri marknadsförs i en av de viktigaste annonserna ur mitt Kingliv. Jag hade börjat brevväxla med Legenda och fick katalogen och således se omslagen till de tre kommande böckerna väldigt tidigt. Det var stort!
2) Variant på samma annons, fast i färg.
3) och 4) Det fantastiska Kingåret 1988 - elva titlar totalt i olika format. Fantastiskt!
5) Till 1990 började Legenda safta på rejält.
6) Köplust, fast med en tidig, oanvänd typografi.
Klicka på bilderna för större versioner!
Årskrönika 2017
2017 är över och vilket King-år det har varit! Vi fick två böcker. I våras kom Gwendy's Button Box som King skrev med Richard Chizmar och sen i september Sleeping Beauties som han skrev med sin son Owen. Båda böckerna är riktigt bra men ska jag välja en så blir det nog ändå Gwendy's Button Box som vinner. Vi fick även en ny korthistoria, "Thin Scenery" som gavs ut i sommarnumret av Ploughshares.
Men 2017 kommer framförallt bli ihågkommen som filmåret när det gäller King. Vi fick inte mindre än två TV-serier (Dimman och Mr Mercedes) och fyra filmer (The Dark Tower, Det, Geralds lek och 1922). Totalt sex filmatiseringar alltså. Jag minns inte när vi sist fick så många. Och det som gör det hela extra kul är att fyra av de sex filmatiseringarna är väldigt bra. De som inte riktigt orkar leva upp till den standard vi vill ha är The Dark Tower (som faktiskt var riktigt usel) och Dimman som lades ner efter bara en säsong. Bäst var Geralds lek. Boken som väldigt länge ansågs vara ofilmbar filmades och blev precis sådär obehaglig som den ska vara. Regissören Mike Flanagan lyckas dessutom omvandla handlingen från boken till film väldigt bra. Filmen följer boken och nu när den är filmad undrar jag varför man länge ansåg den ofilmbar. Mike gjorde allt rätt här.
Det jag personligen kommer att minnas bäst från 2017 är när jag åkte till New York för att lyssna på Stephen och Owen prata och läsa ur Sleeping Beauties och då även fick chansen att backstage träffa inte bara Stephen och Owen utan även Peter Straub. Vilken kväll!
Tack för i år och vi ses 2018. Förhoppningsvis kommer det bli ett ännu bättre King-år.
För min del går 2017 till historien som mitt stora The Dark Tower-år. Jag valde att läsa hela boksviten i ett svep, vilket tog ett halvår ungefär beroende på olika anledningar. Det var en härlig upplevelse att totalt gå in i boksviten och jag dokumenterade alla intryck här i bloggen. Det hela var en uppvärmning för det som skulle kröna året – filmatiseringen, men oj så besviken jag blev! In i det sista hoppades jag på att filmen skulle bli bra, att den – trots förhandsinformationen om att filmen var en sorts fortsättning på bokserien som plockade inslag från helheten – skulle vara värd all väntan, men när de stora sågarna började dåna i USA försvann hoppet. Det blev en smutsig flopp och det var verkligen tur att vi under året fick två RIKTIGT bra filmer i stället – Det och Geralds lek.
En dock större flopp för mig rent personligt är att jag ännu inte tagit mig igenom Sleeping Beauties. Trots en tidig start och varvande mellan ljud- och pappersbok har jag fastnat halvvägs och inte rört boken på flera månader. Jag måste nog börja om så att Följeslagarna kan få sin recension. Det är en märklig känsla att inte komma in i en ny Kingbok, men jag ger inte upp.
Som Lilja konstaterade ovan var 2017 ett starkt King-år - inte minst i Sverige där fem av de där sex filmatiseringarna gick att se (Mr. Mercedes - Säsong 1 var undantaget) och i bokhandlarna kunde man vältra sig i Det mörka tornet-sviten som återsläpptes i storpocket med Vinden genom nyckelhålet som tillägg, en nyöversättning av Att skriva samt en återpress av Det i storpocket - där svenska Pocket shops skyltning hyllades av King på Twitter.Dessutom fyllde King 70 detta år vilket vi hyllade på det här viset.
När vi ändå pratar om födelsedagar så är det 20-årsjubileum för Följeslagarna under 2018 så något kul måste vi hitta på. Vi ses då!
ÅRETS RECENSIONER:• Gwendy's Button Box
• The Dark Tower
• Dimman - Säsong 1 (på DVDKritik.se)
• Det
• Geralds lek
• Mr. Mercedes - Säsong 1
• 1922
Det slår rekord i Sverige
Det hade som bekant premiär i Sverige förra veckan, och det var många som gick och såg filmen. Det blev till och med rekord. Efter första helgen har Det setts av mer än 174 000 besökare på biograferna runt om i Sverige. Det innebär att filmen har haft den största öppningen för en biofilm i Sverige i år.I ett pressmeddelande säger distributören Twentieth Century Fox Sveriges VD Hansi Mandoki: "Vi är naturligtvis extremt glada över det fantastiska resultatet! Filmen har visat sig ha en mycket bredare målgrupp än den traditionella skräckfilmspubliken och spelar för fulla salonger över hela landet."
Här är vår recension av filmen.
Läsprojekt: 8x Det mörka tornet (9)
Resumé: Eftersom hela Det mörka tornet-sviten återutgavs i Sverige, inklusive den tidigare icke-översatta Vinden genom nyckelhålet, i början av året beslöt jag mig för att läsa om samtliga åtta romaner - ett läsprojekt som tog ett halvår att klara av. Nu är jag klar och detta är den sista posten.
Längst till vänster på bilden över mina utgåvor av den sjunde delen som ju bär samma namn som hela sviten ligger en så kallad ARC, vilket står för Advance Review Copy. En förhandskopia alltså, och den fick jag i min hand en tid innan boken gavs ut för allmänheten. Av alla ARC:s jag fått tag på under alla år (vilket inte är så överdrivet många) så är denna kanske den mest värdefulla ur läsningssynvinkeln, för om det var någon bok man ville läsa före alla andra var det avslutningen på The Dark Tower-sviten.
Jag minns att jag fick anstränga mig för att undvika att se vad som stod i innehållsförteckningen längst fram. Det var ju solklara spoilers och några sådana ville jag inte ha under läsningens gång. Jag minns inte överdrivet mycket av första gången jag läste boken och det finns heller inte något nedtecknat. Den fullpottsrecension jag och Lilja la ut lagom till bokens utkomst innehåller egentligen ingenting som en vanlig recension brukar innehålla, förutom en spoilerfri åsikt och ett betyg. Det var medvetet - vi ville inte förstöra eller påverka upplevelsen för någon annan läsare - och jag minns att i alla fall jag hade ambitionen att skriva en mer normal recension för senare publicering, men det skedde aldrig. Synd, för jag hade gärna tittat tillbaka på en sådan nu tretton år senare.
Den version av mig som läste boken för första gången för tretton år sedan var lite mer entusiastisk om att nå slutet på resan än vad jag var nu. Med andra ord skulle jag nog inte dela ut högsta betyget till boken i dag. Detta kanske för att jag fick läsupplevelsen lite kantstött av filmatiseringen som inte gav serien någon rättvisa. Den dåliga eftersmaken satt kvar och bromsade upp lästempot. Det har även fått mig att tänka mycket på hur den ultimata filmatiseringen skulle vara. Jag får återkomma till det.
Vad jag inte hade räknat med är hur mycket sorg det ger att läsa boken. Nu kommer jag strax gå in i spoilerterritorier så om du inte läst böckerna så sluta genast att läsa denna blogg... Till att börja med så kretsar en stor del av berättelsen kring den bilolycka som höll på att bli Kings död. I boken ska han dö, men räddas av Jake. Eller snarare: Jake är anledningen till att King inte dog. Under en period återgav King den här olyckan i alla möjliga sammanhang (Att skriva, Om en Buick 8, Kingdom Hospital till exempel) och terapin blev lite tjatig. I dag gör den lite mer ont, för jag minns de där veckorna i juni 1999 då olyckan skedde. Det var otäcka tider.Och sen är det ju det faktum att vår ka-tet splittras och decimeras med dödsfall som också känns i hjärtat. Karaktärerna i den här sviten, utom möjligen Roland själv, är sådana som vi läsare verkligen lärt oss att älska och då känns det tufft när de kliver in i gläntan vid stigens slut. Det mörka tornet är en sorglig bok, visserligen med en hoppfull epilog och en melankolisk coda. Fast samtidigt som vi tar adjö av några älskvärda karaktärer är det lite märkligt hur lätt jag tar in de nygamla karaktärer som gör entré i boken. Ted, Dinky, Patrick - det är inga problem att acceptera dem som en del av historien.
Den 9 mars inledde jag läsprojektet och den 3 september slog jag ihop pärmarna åtta böcker senare. Med undantag för att jag faktiskt klämde in Gwendy's Button Box mellan två böcker har jag läst sviten på nästan ett halvår. Det är inte speciellt snabbt, vilket beror på att bara ett par dagar in i projektet drabbades jag av en personlig tragedi av värsta slag som påverkat hela mitt liv sedan dess, inklusive bokläsandet. Rolands utdragna äventyr har i mångt och mycket gått hand i hand med den sorg jag har klivit runt med, vilket absolut gjort läsupplevelsen speciell.
Nu är den dock över, men som en vis man skrev: "There are always more tales." Det citatet kommer från novellen "The Breathing Method", i Sverige känd som "Vinterverk", och är en bra sammanfattning när det gäller King. Det finns alltid fler berättelser, och faktum är att jag skulle kunna bygga ut det här läsprojektet i all evighet. Det är ju många böcker och noveller som har kopplingar till Tornet på ett eller annat vis och här har vi sex böcker som jag utan problem skulle kunna läsa.
Drakens ögon är ju väldigt tydligt kopplad till Tornet. Sagoriket Garlan nämns i sviten och det är ju för sjutton Flagg som är historiens skurk, här som en klassisk konspirerande trollkarl. Den här boken har jag faktiskt läst flera gånger och har inget direkt sug efter att läsa om den. Däremot Sömnlös, Rasande Rose och Svarta huset hör till de böcker jag enbart läst en gång och har ytterst fragmentartade minnesbilder av. Den förstnämnda är ju väldigt viktig i just den sista delen av sviten eftersom en karaktär dyker upp och är minst sagt betydelsefull.
Det samma gäller novellerna "Låga män i gula rockar" från Hjärtan i Atlantis och "Allt kan hända" i samlingen med samma namn. Dessa två novellers huvudpersoner är också med i Det mörka tornet, och i den sistnämnda samlingen finns även "Elurias små systrar" som på senare år arbetats in i Revolvermannen (dock enbart i en specialutgåva).
Det finns alltså mycket mer att läsa, men jag hinner inte med det nu. Omläsningsprojektet har tagit mycket tid redan och jag måste prioritera annat. Men däremot kommer jag att läsa om de tecknade adaptionerna och gestaltningarna av Rolands äventyr. Det finns ett antal album jag inte läst eller köpt på mig, så där har jag lite att göra som känns överkomligt parallellt med annan läsning. Ett "Läsprojekt del 2"? Ja, kanske det.
Det var ju tack vare de första bilderna ur serieadaptionen som man fick en sorts visuell känsla av hur en filmatisering skulle kunna bli, vilket leder mig till min avslutande fundering: Hur skulle den ultimata filmatiseringen av Det mörka tornet vara? Ja, jag har tänkt en del kring det när jag läst böckerna. Jag tycker att teamet bakom den film som gjorts faktiskt var något på spåren när de valde att plocka delar från hela sviten till sin film, även om slutresultatet inte blev så bra. Det mörka tornet är ju ingen linjär historia. King, som karaktär i Sången om Susannah, säger själv att det han gillade med Revolvermannen var att historien gick bakåt med alla tillbakablickar. Och även om man skulle strukturera om allt som ryms inom sviten till en linjär historia skulle det ta evigheter innan vi träffade Jake, Eddie och Susannah och det är ju först då historien blir intressant.
Sen stör det mig att King skrev in sig själv som karaktär. Emellanåt gillar jag det, men när det väl kommer till kritan önskar jag att han inte hade gjort det. Det är ju till att börja med ett sätt att göra en trogen filmatisering omöjlig. Och om den detaljen skulle strykas på något vis måste funktionen av King som karaktär lösas på något annat sätt. Det blir komplicerat.
Det är komplicerat. Kanske är Det mörka tornet-sviten en berättelse som gör sig bäst i skriven form. Att jämföra med linjära historier som "Lord of the Rings" eller "A Song of Ice and Fire" som blivit lyckade filmer och tv-serier fungerar inte. Hur komplexa de historierna än är i sig själv är de ändå linjära på ett sätt som Det mörka tornet inte är. Kanske var det detta Damon Lindelof och J.J. Abrams och det gänget kom underfund med när de för ett ögonblick hade rättigheterna till sviten och gjorde ett försök att knäcka koden för hur den skulle berättas visuellt? Samtidigt hade Ron Howard och hans gäng en idé när de såg tre filmer och två tv-serier, eller vad det nu var, framför sig. Jag önskar att jag kunde ta del av deras idé. Men just nu anser jag att Det mörka tornet inte bör filmas alls, och då är det synd att det finns en misslyckad film som i många fall kommer att vara det som introducerar (och möjligen skrämmer bort) potentiella läsare från serien. Och med det är mitt läsprojekt över. Jag har letat efter Det mörka tornet och funnit det och nu börjar nästa varv. Om det landar i seriealbum eller relaterade böcker återstår att se. Mantackar-sai, för att ni läst.
Läsprojekt: 8x Det mörka tornet (8)
Resumé: För att uppmärksamma att den kompletta sviten av Det mörka tornet släppts på svenska har jag beslutat att läsa om rubbet och skriva om upplevelsen. Projektet dokumenteras med taggen "Läsprojekt" som man kan klicka på om man vill snabbt hitta alla delar. En ambition var att jag skulle hinna klart innan filmen har premiär på bio, men med bara några dagar kvar har jag "bara" hunnit med sju av de åtta böckerna. Nåja...
Här har vi då del 6, Sången om Susannah, bredvid sina kompisar i min samling. Det som slog mig vid denna omläsning, och som jag faktiskt tänkt på nästan jämt, är att ingen bok i sviten är den andra lik när det gäller till hur King valt att presentera sin text. Kanske allra mest uppenbart är det i denna bok där kapitlen kallas för strofer och varje strof avslutas med en vers och en respons i den "Kommala"-form som etablerades i föregående del. Att boken heter som den heter är därför ingen slump, varken "sången" eller "Susannah".
Innan jag läste om boken, som jag tror jag enbart läst i sin helhet när den kom på engelska, inbillade jag mig att den i klassisk "nästsist-anda" bara skulle vara en transportsträcka inför finalen. Det är den verkligen inte. Här händer det en massa grejer och hela mytologin i berättelsen kompliceras. Det gäller att hänga med när Mia tar med Susannah till slottet Discordia och Fedic.
Vår ka-tet är splittrad i tre grupperingar i den här historien och fel gruppering hamnar på rätt plats, eller vad man ska säga, då Jake och Callahan precis som Susannah-Mia hamnar i New York 1999, medan Eddie och Roland bokstavligt talat ramlar in i stridens hetta 1977 och så småningom träffar King. Jag kan inte påstå att det är mitt favoritparti i sviten. Jag skrev redan sist att jag tyckte att det förtog en del av mystiken och faktiskt är det så fortfarande. Jag hade inte haft några problem om King hade skrivit det här mötet som en separat rolig grej, men så är det ju inte här. Dagboksanteckningarna som kommer sist är givetvis en fiktiv efterhandskonstruktion även om jag misstänker att det ligger en viss uns av sanning i dem, men sen avslutas allt på ett ganska obehagligt vis som väcker jobbiga minnen från sommaren 1999. Vi som var med då minns det mycket väl.
Några av Darren Andersons illustrationer till boken.
För lite mer än tretton år sedan skrev jag min första recension av boken och när jag läser om den ler jag lite åt att jag avslutar med att påstå att boken är "en enda stor transportsträcka till finalen, men en transportsträcka som bjuder på oerhört mycket information och som vi inte kan vara utan." Det sista är visserligen sant, men på tretton år har jag omvärderat bokens transsportsträckestatus ganska rejält. Kul!
Jag ser fram emot att suga tag i den sista delen och avsluta det här projektet. Lustigt nog minns jag inte så speciellt mycket av boken. Bara små spridda minnen, och jag har ingen detaljerad gammal recension att titta tillbaka på då vi aldrig skrev en sådan när det begav sig. På sätt och vis gör det att jag nästan är i samma sits som för tretton år sedan - ivrig på att se hur det hela slutar.
Till sist: En detalj som jag reagerade på redan första gången jag läste boken är den svensk som dyker upp på Dag Hammarskjöld Plaza 2 och bär det obegripliga namnet Mathiessen van Wyck. Visserligen ber han att bli kallad Mats men vad är det för konstigt namn King hittat på? Det är ju snarare ett holländskt namn än ett svenskt! Här borde researchassistenten Robin Furth lagt fem minuter på att kolla av med någon svensk om Mathiessen van Wyck är ett lämpligt namn på en svensk…
Läsprojekt: 8x Det mörka tornet (7)
Resumé: För att uppmärksamma att den kompletta sviten av Det mörka tornet släppts på svenska har jag beslutat att läsa om rubbet och skriva om upplevelsen. Projektet dokumenteras med taggen "Läsprojekt" som man kan klicka på om man vill snabbt hitta alla delar. Med sex av åtta böcker bakom mig börjar jag närma mig gläntan i slutet av boksvitens stig, men det är många kliv kvar innan jag är framme...
Här har vi då min hög med Wolves of the Calla eller Vargarna i Calla som den ju heter på svenska. Blott tre böcker och en ljudbok. Lite blygsamt i jämförelse med de fyra första titlarna, men alltid något.
Jag minns ganska väl när nyheten kom om att King skulle slutföra The Dark Tower-sviten genom att skriva de tre sista delarna back-to-back. Tidigare hade det gått många år mellan respektive titel och till följd av bilolyckan 1999 (en minst sagt viktig sifferkombination) som höll på att ta Kings liv, tror jag att han fick lite dödsångest och oroade sig ifall att han inte skulle kunna slutföra serien om han skrev i samma takt som tidigare. (Med ett snitt på fem-sex år mellan varje bok hade serien gått i mål först ca 2015 om King inte hade raskat på.) De flesta av fansen av serien hade nog tänkt samma tanke och jublade förstås åt beslutet, och bok 5 kom sex år efter bok 4 och de avslutande två året där på. Det var fina år (2003-2004) för Tower junkies.
Strax innan jul 2003 recenserade vi boken och när jag läser om min del av texten delar jag mitt yngre jags kärlek till historien. Efter den flashbackstyngda Magiker och glas är Vargarna i Calla Det mörka tornet när det är som bäst: Vi är nära vår älskade ka-tet och vi färdas mellan världarna (bland annat genom det nya påhittet Todash) och vi gottar oss åt både mytologi och fördjupningar i Tornets-värld/ar. Denna femte del är i sanningen en av de bästa i sviten.
King hymlar inte med sina inspirationskällor till boken. Upplägget där Rolands ka-tet kommer till en liten stad som behöver deras experthjälp är plockat från Akira Kurosawas film "De sju samurajerna" (1954) eller John Sturges cowboyremake "7 vågade livet" (1960) och de Vargar de ställs emot är inspirerade av "Spider-Man", "Star Wars" och "Harry Potter" när det gäller till utseende och vapenarsenal. En popkulturell Gott och blandat-påse.
Några av Bernie Wrightsons illustrationer till boken.
Vargarna i Calla är en av de tjockaste böckerna i sviten men det är en fröjd att läsa den. En detalj som jag gillar är hur nära folket i Calla Bryn Sturgis (en referens till ortsnamnet hittar ni i ovan nämnda regissör till "7 vågade livet"…) vi kommer. King bygger effektivt upp traditioner och en dialekt som blir naturlig och självklar på en gång. Här måste jag även göra en stor-stor tummen upp till John-Henri Holmberg som gjort ett riktigt kanonjobb med sin översättning och fått till uttryck som känns mer kraftfulla än originalet. "Rövamej!" är roligare än "Yer-bugger!"
Det enda jag är lite tveksam till är varför King såg sig tvungen att skriva in sig själv i historien. I denna bok är det bara en föraning, i kommande lite mer ingående, och det är dumt grepp som på något vis förminskar historiens kraft som något helt eget.
Innan jag avslutar för den här gången tänkte jag delge en liten anekdot. I maj förra året semestrade jag under tio härliga dagar i städernas stad, New York - en plats som inte är helt oviktig för Det mörka tornet. Innan avresan gjorde jag en lista över adresser jag ville ta mig till, de allra flesta med musikalisk betydelse (Kiss första replokal, Dakota-huset där John Lennon bodde (och dog) med mera), och i samband med det noterade jag även adressen 46th Street 2nd Avenue som figurerar i flera av böckerna men som är extra viktig i Vargarna i Calla. Det är här ödetomten där Rosen växer, tomten som Sombra Corporation vill köpa men som Calvin Torn inte säljer.
Lite naiv som man är hade jag hoppats att det fortfarande skulle vara en ödetomt, bakom ett plank med texten "BANGO SKANK" och versen "Å min tudelta tjej, du SUSANNAH-MIO, otroligt ligg, gick på DIXIE PIG redan år ’99" klottrat på det. Men så var det förstås inte, däremot fanns det ingen byggnad på adressen utan det var en öppen oas mitt i myllret där man kunde sätta sig en stund. Vilket jag gjorde och bilden ovan knäpptes.
Snett emot ligger Dag Hammarskjold Plaza, som är viktig i Sången of Susannah men hela det här området bär en viss prägel av vår svenska generalsekreterare i FN (eftersom FN bara ligger ett stenkast bort) och faktum är att även platsen där ödetomten borde varit bär hans namn - och tornets - för skylten här till höger satt uppsatt. Ka, eller vad ska man säga?
Igen: Jag var lite naiv i min tro att jag skulle se något spår av Tornet på denna plats, så tyvärr var det lite av ett antiklimax att ta sig dit enbart för egentligen ingenting, men man kan ju inte veta förrän man är på plats…
Jag är redan en bit in i Sången om Susannah och även om jag hade ett mål om att bli klar med hela sviten innan filmen, så tror jag att sluttampen kommer att gå i hyfsat rask takt ändå. Men vi får väl se...
Läsprojekt: 8x Det mörka tornet (6)
Resumé: För att uppmärksamma att den kompletta sviten av Det mörka tornet släppts på svenska har jag beslutat att läsa om rubbet och skriva om upplevelsen. Projektet dokumenteras med taggen "Läsprojekt" som man kan klicka på om man vill snabbt hitta alla delar. I och med att samtliga åtta böcker nu kommit på svenska, valde jag att läsa nykomlingen Vinden genom nyckelhålet där den kronologiskt är tänkt att vara, nämligen mellan bok 4 och 5.
Tidigare delar i detta projekt har bildsatts med ett myller av utgåvor av varje titel men när det gäller Vinden genom nyckelhålet finns det bara två. Dock kom jag på att jag faktiskt hade några ljudböcker i gömmorna så en fick följa med (vilket - tyvärr - även innebär att min bild av mina The Gunslinger/Revolvermannen-utgåvor faktiskt inte är komplett då jag har en svensk ljudbok också… Ajajaj, min OCD-nerv gillar INTE det!). Tre utgåvor har jag alltså och det är ju fullt tillräckligt. Ljudboken är ju inläst av King själv, men det är en annan historia.
Den här boken var ju något av en överraskning när King annonserade att han jobbade på två böcker, The Dark Tower-avkomman The Wind Through the Keyhole och The Shining-uppföljaren Doctor Sleep och lät läsarna bestämma vilken bok han skulle färdigställa. Omröstningen slutade oavgjort och båda böckerna skrevs, även om jag tror att det hade blivit så hur som helst.
Jag hade enorma problem att ta mig igenom boken när jag läste den första gången. Jag kom inte in i den och provade att växla mellan pappers- och ljudbok. Problemet var att boken var ännu en historia-inuti-en historia, likt Magiker och glas och till och med en historia-inuti-en historia-inuti-en historia där mittenhistorien är en saga eller legend som inte har något med Roland att göra. (Eller?) Jag fann det svårt att fokusera för när jag väl hade kommit in i den ena historien byttes narrativet till nästa och så vidare.
Jag är inte på det klara vad King egentligen ville berätta. Det känns som han hade två idéer och ingen var tillräckligt kraftig för att bära upp boken så det blev båda. Fast mittenhistorien, legenden om Tim Ståndaktig hade förstås fungerat utan den omringande historien där Roland jagar en ömsare. Men när det väl kommer till kritan så inser jag i alla fall att de tre olika historierna knyts ihop snyggt och på något vis blir det en poäng av att nutida Roland berättar en historia om unga Roland som berättar en saga, för sagan verkar ha mer kopplingar till Roland än vad han själv kanske tror. Det är ju ingen tvekan om att en mycket välbekant figur sveper förbi i den likt en mörk skugga.
Min gamla recension från 2014 när boken gavs ut på engelska är lika förvirrat trevande som denna text är, men precis då som nu gillar jag boken när jag väl kommer till freds med de olika beståndsdelarna. Den här gången valde jag att läsa boken mellan del 4 och 5 och inte som del 8 och det kändes helt rätt. Den blir som en förlängning av Magiker och glas eftersom nutids-Roland och hans följe inte kommit så överdrivet mycket längre på sin resa och tvingas ta en paus där det lämpar sig att Roland berättar en historia från sin ungdom, som delvis ger en konklusion till det han berättade om i föregående del.
Det fungerar mycket fint att läsa boken kronologiskt korrekt historiemässigt, men nu är jag ivrig om att komma vidare i historiens nutid. Mot Tornet, via vargar...
Läsprojekt: 8x Det mörka tornet (5)
Resumé: För att uppmärksamma att den kompletta sviten av Det mörka tornet släppts på svenska har jag beslutat att läsa om rubbet och skriva om upplevelsen. Projektet dokumenteras med taggen "Läsprojekt" som man kan klicka på om man vill snabbt hitta alla delar. Min grafiska tidslinje visar nu att jag läst fyra av åtta böcker och bokmässigt kommit halvvägs, men sidmässigt är det en bit kvar...
1982, 1987, 1991 och 1997. Det var de ursprungliga släppåren för de fyra första delarna av The Dark Tower på engelska. Som synes var det längst tid hittills mellan del tre och del fyra. Trycket på King var högt, och det var en stor grej när Wizard and Glass släpptes i slutet av 1997. Mitt minne sviker mig, men när jag gör lite research verkar det som om Grants inbundna upplaga och Plumes storpocket släpptes samtidigt. När de gällde de tidigare böckerna var det minst ett halvår mellan släppen vilket gjorde att de flesta fick vänta lite extra på böckerna.
Ett utdrag släpptes på nätet med de två första kapitlen och av någon anledning omvandlade jag denna textmassa till ett hemmagjort häfte. Uppenbarligen hade jag tid till över och kunde läsa de 22 sidorna i ett tjusigt A5-häfte. Så här såg det ut - ett uppslag och framsidan.
När jag letade i mina gömmor efter häftet hittade jag ett par tidningar från bokhandelskejdan Waldenbooks som någon av mina amerikanska kompisar skickade till mig. Här kan man se hur efterlängtad boken var då Waldenbooks skanderade "The Wait is Over…" på framsidan till sin novemberutgåva och utlovade en intervju med King i två delar. Jag läste igenom intervjun nu lite snabbt och fann den ganska trist och standardmässig, men det fanns en fråga om The Dark Tower som jag tyckte var värd att lyfta fram.
Även för mig var det en stor grej när Wizard and Glass kom. Det var den första delen i sviten som jag kunde se fram emot på samma sätt som alla andra som läste serien. Del 1 och 2 läste jag på svenska, del 3 hamnade lite skymundan eftersom den inte översattes, men till denna del hade jag börjat läsa King på engelska (och dessutom läst om de tre första på nytt) och var precis lika peppad som alla andra. Jag och Lilja var hyfsat nyblivna kompisar och vi beställde Plumes utgåva tillsammans via den bokhandel Lilja jobbade i vid tillfället.
Vad jag tyckte för 20 år sedan minns jag inte, men jag antar att jag var exalterad över att få ytterligare en dos av The Dark Tower och dessutom ta del av det rejäla flashbackavsnittet. Numera tycker jag att bok nummer fyra är en rejäl bromskloss då den inte tar vår ka-tet speciellt långt på sin resa mot Tornet. Det är en tjock bok men det som rör historiens nutid är en ganska liten del av boken. På det viset har jag inte sett fram emot att läsa om boken nu och stundtals under min utdragna läsning gör Rolands ungdomsberättelse mig lite uttråkad. Emellanåt funderar jag på vad den ger till helheten förutom att introducera någon enstaka karaktär som får betydelse senare och någon annan värdefull information, men mot slutet kommer ju faktiskt den huvudsakliga motivationen till att Roland börjar söka efter Tornet fram och det är ju rätt så viktigt måste jag ändå säga. Och sammantaget är ju boken mycket bra.
Senast jag läste boken var för tio år sedan och när jag läser min gamla recension blir jag lite förvånad över att jag är så pass positiv som jag är. Med andra ord måste den här bromskloss-känslan vara ny på något vis. Kanske grundar det sig i min egen iver om att komma fram till slutmålet snabbare under denna omläsning. Jag har ju en bit kvar och tanken om att hinna klart med läsprojektet innan filmen kommer är nog tyvärr omöjlig att uppfylla. Men jag kämpar vidare, och nästa blogginlägg - om Vinden genom nyckelhålet - kommer garanterat inom kort!
Det i storpocket i augusti
En nyutgåva av Det släpps runt den 15 augusti i storpocket. Det är vad som på engelska heter "movie tie-in" där omslaget utgörs av filmaffischen.
Den senaste utgåvan av boken i Sverige var även det en storpocket och det handlar inte om någon nyöversättning utan boken kommer bara ut på nytt i handeln. Perfekt för de som inte lyckats få tag i den tidigare!
Klicka på bilden för att se den i större format.
Läsprojekt: 8x Det mörka tornet (4)
Resumé: För att uppmärksamma att den kompletta sviten av Det mörka tornet släppts på svenska har jag beslutat att läsa om rubbet och skriva om upplevelsen. Projektet dokumenteras med taggen "Läsprojekt" som man kan klicka på om man vill snabbt hitta alla delar. Min grafiska tidslinje visar nu att jag läst tre av åtta böcker men är än så länge inte mer än en tredjedel in i projektet.
Här har vi min samling av bok tre, The Waste Lands eller De öde landen som blev den svenska titeln när boken äntligen kom på svenska. Jag återkommer till det. På bilden ser ni Plumes storpocket, Grants första utgåva, Scribners återutgåva, Bra Böckers svenska översättning, Bonniers nyutgivna storpocket och så den relaterade Charlie the Choo-Choo som jag tyckte passade bra i den här bilddokumentationen.
Ja, jag skrev "äntligen" nyss. The Waste Lands var länge en snudd på mytisk bok för mig eftersom den var en av de få romaner av King som inte översattes. Legenden säger att Legendas översättningar av de två första delarna i bokserien sålde mycket sämre än de övriga King-böckerna att de valde att inte översätta boken när den kom 1991. 1995 tog Bra Böcker över King på heltid och de hade fullt upp de nya böckerna och boken förblev oöversatt ända till 2007 när hela serien översattes på nytt i sin helhet.
Själv tror jag att jag först läste boken 1997. Jag hade fått Kingvänner i USA via Internet och gjorde en del lyckade bokbyten. En generös typ skickade mig de inbundna tvillingromanerna Desperation och The Regulators samt de tre första The Dark Tower-böckerna i Plumes utgåvor. Jag vet inte vad jag skickade tillbaka men det var garanterat jag som gick vinnande ur bytet. Hur som helst minns jag det som en nästan overklig upplevelse att ta upp Roland, Eddies och Susannahs äventyr när de lämnar stranden för att hitta både Strålens väg mot Tornet och fiska upp Jake och Oy på vägen.
Om De tre följeslagarna etablerar kopplingen mellan Rolands och vår värld tätnar mystiken i De öde landen när robotar, maskiner och datorer finns här och hör till den gamla världen. Det är så skumt. Jag funderade lite på hur man ska beskriva världen i Det mörka tornet för invigda och landade i att det är som man är i 1800-talet men redan har upplevt framtiden.
Jag var inne på ungefär samma tankar när jag recenserade boken 2007, och min uppfattning om boken vid denna omläsning kvarstår: Det är en av de bästa delarna i serien. Spännande under de femhundra sidorna. Dock är jag för tillfället lite opepp på fortsättningen då jag inte direkt ser fram emot 700 sidor Magiker och glas som jag känner är en paus och en transportsträcka till resten av resan. Nåja, jag hoppas att upplevelsen blir bättre än jag föreställer mig just nu.
2017: Kings år
Ser man på den amerikanska marknaden händer det otroligt mycket under 2017 men som tur är för oss svenskar så hakar Bonnier på och gör 2017 till ett bra Stephen King-år även för oss här i Sverige.Redan i januari kom det storpocket utgåvor av alla Det Mörka Tornet-böckerna, inklusive den tidigare outgivna Vinden genom nyckelhålet. Bonnier har också givit ut en nyutgåva av Att skriva och den 1 augusti kommer Det i en ny storpocketutgåva.
Dessutom kommer Crime Time Gotland att ha en punkt i programmet om just Stephen King.
LÖRDAG 5 augusti
12.00-12.45
STEPHEN KING 70 ÅR
John Ajvide Lindqvist, Mats Strandberg och Kristina Ohlsson. I år fyller allas vår skräckpappa Stephen Edwin King 70 år. Möt tre författare som inspirerats av hans böcker i ett personligt samtal om mannen som gett oss mardrömmar i över fyra decennier. Vad kan spänningsförfattare lära sig av Stephen King? Och vem – eller vilka – är hans arvtagare? Leder samtalet gör två hardcore fans: romanaktuella skräckexperten Helena Dahlgren, som en gång åkte 150 mil bara för att få en bok signerad av Stephen King, och filmjournalisten Gunnar Rehlin, som har intervjuat mästaren flera gånger.
Plats: Wisby Strand
Dessutom kommer ju också Det Mörka Tornet 16 augusti och Det den 8 september på biograferna.
Läsprojekt: 8x Det mörka tornet (3)
Resumé: För att uppmärksamma att den kompletta sviten av Det mörka tornet släppts på svenska har jag beslutat att läsa om rubbet och skriva om upplevelsen. Som synes av grafiken ovan har jag nu kommit förbi de två första böckerna, men resan är fortfarande lång… Klicka på taggen "Läsprojekt" för att läsa alla delar i denna bloggserie.
Lite sent omsider har jag äntligen läst klart den andra boken i sviten. Det blev ett märkligt avbrott mitt i där jag under några veckor inte läste någonting, och sen klämde jag sluthälften under en helgs resande. Jag hoppas på bättre regelbundenhet i läsandet när jag nu tuffar vidare med De öde landen annars kan det här projektet ta alldeles för lång tid.
Ovan är alla mina exemplar av boken. Det började med den svenska originalutgåvan Följeslagarna och fortsatte med Plumes storpocket, Grants 2:a tryckning, Scribners återutgåva, den nya svenska översättningen med den inte helt lyckade titeln De tre blir dragna och så den nya svenska utgåvan som jag precis har läst. Värt att notera är att boken är den enda i sviten som fått uppdaterade illustrationer då Phil Hale var lite missnöjd över sina originalillustrationer och uppdaterade dem till andra tryckningen. Det är även den enda av Kings alla svenska böcker som haft tre olika titlar.
När Bonnier först annonserade sitt återsläpp ville de kalla den för Den långa resan hem vilket fick oss att ifrågasätta valet. Just denna titel var det svenska namnet på den andra samlade volymen av serietidningsversionen av Det mörka tornet och hade verkligen ingenting med boken att göra. När vi ställde Bonnier mot väggen sa de att de gillade titeln Följeslagarna varvid jag föreslog De tre följeslagarna som jag menade var ett förslag jag gav till Legenda i slutet av 80-talet. Och nu heter boken så. Det är ju minst sagt fantastiskt att äntligen, nästan 20 år senare få se sin titel i tryck. Men är det verkligen helt sant?
För att gå till botten med detta måste jag dela med mig av min favorithobby under det väldigt analoga 80-talet, nämligen att terrorisera ett bokförlag brevledes. I mitten av 80-talet blev jag Kingfreak på allvar. Jag lånade böcker av kompisar och läste för fulla muggar och hängde med i bokutgivningen. Talismanen och Förbannelse kom ungefär samtidigt, men den bok jag verkligen längtade efter var Det som jag hade läst om i Aftonbladet. Jag skrev ett brev till Legenda och fick svar av en Gunilla som skickade lite promomaterial och en katalog och ett trevligt brev där hon svarade på mina frågor. Det öppnade flodluckorna och jag skrev tillbaka och fick svar av en annan Gunilla som inte hade räknat med att få ett vetgirigt Kingfreak på typ 14 år på halsen. Så jag skickade frågor, fick artiga svar, skickade nya frågor, fick nya svar och så vidare. När jag läser Gunilla 2:s svar i dag kan jag emellanåt förstå mellan raderna att hon troligen önskade att det var sista gången hon behövde svara på mina frågor, men jag låg på som en igel.
Att detta var starten på vad som senare blev Följeslagarna, det vill säga detta Stephen King-forum, är ganska givet. Och det lönade sig att vara intresserad och ställa frågor. Jag fick tag på dokument, kataloger, reklammaterial och så småningom även några böcker och givetvis mängder av svar. The Dark Tower var något jag frågade om tidigt. Gunilla 2 berättade att det inte var aktuellt med en översättning, men sen när The Drawing of the Three var på gång ändrade Legenda på sig och hon kunde meddela att böckerna skulle komma på svenska. Jag pepprade med frågor: När? Vad ska de heta? Vem översätter? Hur långa är de? Vad handlar de om? Gunilla 2 svarade efter bästa förmåga och i något kuvert hade hon skickat med en summering av The Drawing of the Three där någon läst boken och utan spoilervarning återberättat hela historien på två och ett halvt A4. Dokumentet är inte signerat men det är tydligt att det är någon som läst den engelska boken på uppdrag av förlaget, kanske för att de skulle bedöma om det var värt att översätta boken.
Det var i alla fall i detta dokument jag såg formuleringen ”De tre följeslagarna” och skickade det som förslag till Gunilla 2. Originaltitelns ”Drawing” trodde jag väl handlade om en teckning. ”Teckningen av de tre” typ…
Så här såg det ut när Gunilla 2 svarade på mitt brev i mellandagarna 1988. Som ni ser av de fragmentariska meningarna har jag skickat 9-10 frågor och jag har gulmarkerat det som rör titeln.
Eftersom jag är en obotlig samlare letade jag rätt på det där dokumentet för att hitta formuleringen just för att publicera det i denna blogg, och längst upp på den tredje och sista sidan stod det… INTE! ”De tre följeslagarna” var inte den titel jag föreslog utan det var…
”De tre sökarna”. RIDÅ! Här har jag gått och skrutit om att jag hittade på den nya titeln De tre följeslagarna för 20 år sedan och så var det inte alls så! Nåja, jag får nöja mig med vetskapen om att Bonnier faktiskt tog mitt förslag som jag la fram 2016 och inte 1988…
Den personliga utsvävning åsido, vad tycker jag då om boken denna femte/sjätte/vad-det-nu-kan-vara omläsning? Ja, när jag tittar tillbaka på mina två tidigare “recensioner” av boken för Följeslagarnas räkning så älskade jag den 2004 men tyckte den var lite sämre 2006 (viss spoilervarning i texterna!). Nu drygt tio år sedan tycker jag fortfarande att det är en riktig kalasbok och som etablerar svitens mystik på ett bra sätt. Även om Revolvermannen hintade om vår värld är det först i denna bok som kopplingen mellan vår och Revolvermannens värld blir tydlig och fascinerande, detta eftersom vi får Rolands perspektiv när han kliver in genom de tre dörrar han måste hitta. Otroligt bra, och med tydliga och viktiga karaktärer som Eddie Dean och Odetta/Detta/Susannah blir det hur bra som helst.
Det som även är intressant med boken är hur King handikappar sin hjälte direkt i inledningen genom att låta Roland bli av med två viktiga fingrar och så pass skadad att han nästan dör i infektioner och feber. När King sedan skriver in en rullstolsburen karaktär som Roland och Eddie får släpa fram längs sanddynorna, så kan jag inte låta bli att fundera på varför King gjorde det så svårt för hjältarna att komma vidare? Är inte resan till Tornet så pass lång och krånglig som den redan är? Det växlar mellan att vara ett obegripligt val och ett genidrag.
Men igen: boken etablerar svitens mystik på ett vis och jag ser verkligen fram emot att fortsätta in i De öde landen...
Läsprojekt: 8x Det mörka tornet (2)
Resumé: För att uppmärksamma att den kompletta sviten av Det mörka tornet släppts på svenska har jag beslutat att läsa om rubbet och skriva om upplevelsen. Som synes av grafiken ovan har jag klarat av första boken och kommit in en bit i den andra.
Ovanstående bild visar alla mina exemplar av den första boken i Det mörka tornet - Revolvermannen. Längst underst i mitten ligger min första, den ursprungliga svenska översättningen. Snett upp till höger från den, min första på engelska - Plumes trade paperback. Längst till vänster, Grants tredje inbundna upplaga och så har vi den ombearbetade boken i sin svenska och engelska upplaga och överst då den senaste svenska upplagan som är den som jag de facto läst denna gång.
Jag vet inte hur många gånger exakt som jag läst denna bok. Minst lika många gånger som jag har böcker och det är en bok som växt sig starkare som läsupplevelse för varje gång. Det är en annorlunda Kingbok och inte helt lätt att ta in vid den första läsningen. För lite mer än elva år sedan recenserade jag den nya svenska översättningen och min åsikt då kvarstår än i dag. Boken är starten på något större och ett nödvändigt "hinder" på vägen. Nu är jag mycket medveten om att andra uppskattar boken mer än vad jag gör. Med det sagt: Ni som läst boken för första gången och upplevt den som konstig och seg - var inte oroliga, det blir bara bättre! Och ni som läst den och uppskattat den direkt - grattis!
Den här läsningen ansträngde jag mig lite för att hitta det som är nytt i utgåvan, jämfört med Kings original från 1982. I förordet berättar King om hur han gick tillbaka och jämnade till historien en smula för att få den att passa in mer i helheten och påstår att närmare 30 sidor lades till. Om det är manussidor eller boksidor vet jag inte, men nog märker jag vissa utökningar här och där som framstår som föraningar om vad som ska komma senare i sviten. Jag noterade även att sviten redan så här i början förlitar sig på återblickar. Detta är något som dras till sin spets i några senare böcker, framför allt Magiker och glas men kanske speciellt i Vinden genom nyckelhålet. King gillar att berätta historier inom historier.
Till just denna utgåva, alltså Bonniers storpocket, har inget nytt tillkommit och dessvärre har inget försvunnit heller. Jag hittar bara i förorden ett par beklämmande stavfel och en hänvisning till bok två i sviten med det namn den inte längre bär. Dessutom finns det en sida som presenterar de illustrationer som inte längre finns med i boken. Lite tråkiga slarvfel som lätt kunde ha åtgärdats.
Även om jag har långt kvar tills jag når tornet så är jag ändå glad över att vara igång. Den första boken tog lite längre tid än nödvändigt att läsa, beroende på vissa personliga orsaker, men jag är redan en bit in i De tre följeslagarna så det ska inte dröja allt för länge innan jag skriver något igen...
Tills dess bjuder jag på nedanstående bild från mitt arkiv av urklipp och dokument: Så här marknadsfördes den ursprungliga utgåvan av "Revolvermannen (Det svarta tornet 1)" i den årliga katalogen "Svensk bokhandel" 1989.
Läs även Följeslagarnas Genomgång av boken från 2002.
Läsprojekt: 8x Det mörka tornet (1)
Den första svenska Kinghändelsen under 2017 är att Bonniers givit ut den kompletta Det mörka tornet-sviten, inklusive Vinden genom nyckelhålet, i färgsprakande storpockets. I bokhandlarna finns det till och med speciella ställ för böckerna vilket är en härlig Kingssatsning som påminner starkt om marknadsföringen på slutet av 80-talet då det släpptes riktigt många böcker.
En trave med dessa åtta titlar har hamnat i vår ägo och det är svårt att inte bli lässugen när man tittar på den. Trots att det är - i denna publicering - ca 4000 boksidor att läsa känns det inte som en övermäktig uppgift, snarare kittlande och inspirerande. Så jag tänkte "Varför inte läsa om hela sviten och göra ett litet projekt av det?". Kanske dumdristigt då jag egentligen inte har tid för 4000 sidor Det mörka tornet just nu, men jag är ändå sugen att återstifta bekantskap med serien, inte minst inför filmen som kommer till i sommar.
Min egen historia med bokserien inleds i maj 1986 då jag läste titeln The Dark Tower för första gången i en Aftonbladet-artikel där Jan-Olov Andersson betygsatte böcker och filmer av King. Då kunde man läsa följande:
The Dark Tower (1982). En märklig blandning av skräck, science fiction och västern (!). Tryckes i så liten upplaga att man i dag får betala flera hundra dollar för ett exemplar.Förutom att Andersson skrivit fel titel (det ska ju vara The Gunslinger) blev detta starten på en fascination för denna okända Kingbok, och först något år senare när The Drawing of the Three kom blev bokserien något mer konkret och riktigt, och ytterligare några år senare kom de två första titlarna på svenska - Revolvermannen och Följeslagarna. Självklart läste jag böckerna när de kom, men var inte helt såld på stilen och världen som King målade upp. Dessvärre tog det slut för serien i Sverige där och då. Den tredje delen The Waste Lands kom 1991 och Kings dåvarande svenska förlag Legenda/Natur & kultur avstod från att översätta den då de första delarna sålt avsevärt sämre än andra Kingtitlar. Ytterligare några år senare började jag läsa King på engelska och fick tag på de tre utgivna delarna strax innan nästa, Wizard and Glass kom 1997 och vid det laget var jag verkligen inne i böckerna.
Sen blev det en liten paus igen innan King tog tag i sig själv och lyssnade på fansens krav och skrev klart seriens tre sista delar i ett svep. Hela sviten publicerades på nytt med en justerad utgåva av The Gunslinger och så småningom blev det en nystart för serien i Sverige där den publicerades i ny översättning i sin helhet, och nu ytterligare några år senare är den helt komplett eftersom King själv kompletterade sviten med en åttonde bok, kronologiskt sett del 4,5, The Wind Through the Keyhole.
Så, där har vi hela The Dark Tower-historiens publicering i en kort sammanfattning. Jag började med att berätta om min egen relation och det jag skulle komma till är att jag läst samtliga böcker olika många gånger. De först två kanske fem-sex gånger, nästkommande två kanske fyra gånger, nästa två två gånger och de sista två blott en gång.
Därför ser jag fram emot det här projekt, samtidigt som jag inte ser fram emot det. Helst skulle jag vilja börja med del 4,5 och fortsätta framåt i och med att jag läst de första så många gånger och ser dem lite som en seg transportsträcka (speciellt Magiker och glas som inte för historien framåt speciellt mycket), men ska det här projektet genomföras så ska det göras på riktigt! Att det stundtals kommer att vara lite segt och plågsamt ingår i uppdraget.
Jag är inte helt på det klara hur upplägget kommer att vara. Skriver jag nästa del i den här bloggserien efter att jag läst klart första boken eller skriver jag när jag har något speciellt på hjärtat? Jag vet inte, det kommer att visa sig, men vad jag garanterat vet är att jag från och med nu kommer att referera till sviten som Det mörka tornet och använda de svenska titlarna på böckerna för att inte förvirra till det.
Läsprojektet inleddes redan i går, 9 mars, och jag har ingen aning om när jag blir klar. Förhoppningsvis får jag läsflyt och kör på som en smärre ångvält! Hoppas ni följer med på min resa!
Omslaget till Att Skriva
Här är omslaget till Bonniers kommande utgåva av "Att Skriva" som kommer 30/5.- - -
Stephen Kings Att skriva har sedan den utkom 2000 blivit en modern klassiker, lika älskad av läsare som av författare.
Att skriva är både en självbiografi och handbok i skrivandets hantverk. King berättar ingående om barndomsåren och det tidiga intresset av skrivandet. Med exempel från sitt eget författarskap och framgångsrika romaner som Carrie och Lida, ger han också praktiska tips till aspirerande författare.
Nyöversättning av Ola Larsmo.
Nya omslag - tack vare Följeslagarna
I oktober kunde vi presentera omslaget till Vinden genom nyckelhålet, den senaste boken i Det mörka tornet-sviten som släpps på svenska i februari. Samtidigt presenterades en ny upplaga av hela sviten med ett gemensamt formspråk, som även den släpps i februari.När vi delade med oss av dessa bilder kom det protester på Följeslagarnas Facebooksida som bland annat kritiserade detaljer i omslagen, att Vinden genom nyckelhålet märktes upp med en åtta när den egentligen är bok 4,5, att bok 2 fått den nya märkliga titeln Den långa vägen hem med mera. Vi skickade vidare dessa synpunkter till Bonniers som tog dem på högsta allvar och gjorde vissa justeringar i omslagen. Nu kan vi visa dem. Här är Vinden genom nyckelhålet:
Som synes har den där åttan försvunnet och när man tittar på hela sviten kan man notera att The Drawing of the Three numera heter De tre följeslagarna vilket dels är passning till den ursprungliga svenska titeln Följeslagarna och dels faktiskt är en titel som jag, Anders, gav som förslag när Legenda skulle översätta boken 1990.
Följeslagarna har alltså påverkat dessa omslag och det kan vi vara stolta över. Nu är design något som hör ihop med tycke och smak så alla är säkert inte glada och nöjda över dessa omslag, varken originalen eller de justerade bilderna, men hur det än är med den saken kommer dessa att ramla ut i butik som storpockets 7/2.
Ytterligare en "ny" Kingbok i sommar?
Nja, det är en sanning med modifikation. Bonnier kommer ge ut Att Skriva i sommar. Den är väl inte ny säger ni då. Den gav ju Bra Böcker ut redan 2001. Och det stämmer. Det är samma bok som nu ges ut igen. Dock är den utgåvan som kommer i sommar en helt ny översättning av Ola Larsmo (originalöversättning är gjord av Tove Borglund Janson).Här är vår recension av boken när den släpptes på engelska som On Writing, 2000.
Omslaget till Vinden genom nyckelhålet
Kategori/er: The Dark Tower Sverige
Nu har omslaget till Vinden genom nyckelhålet kommit och inte nog med det - Bonniers har gjort nya, enhetliga omslag till hela Det mörka tornet-sviten.Så här ser Vinden genom nyckelhålet ut:
Och hela sviten ser ut så här:
Värt att notera är att samtliga böcker, även den helt nya, släpps i storpocketformat och att bok nummer två fått en ny titel - Den långa vägen hem är en inte helt logisk titel som tidigare funnits på en omgång av serietidningsversionen av böckerna, och ersätter de tidigare varianterna De tre blir dragna och Följeslagarna.
Böckerna planeras att finnas i butik senast 15 februari 2017 vilket är tajmat till premiären av filmen The Dark Tower.
Augustidatum att notera i kalendern
I augusti kan vänner av Stephen King på film se fram emot två nya tillskott. Som vi berättade härom veckan släpps långfilmen Cell baserad på romanen med samma namn (Signal på svenska) på DVD och blu-ray via Noble Entertainment den 1 augusti.
Tre veckor senare är det dags för nästa utgåva och då handlar det om miniserien 11.22.63 baserad på boken med nästan samma namn (11/22/63 eller 22/11 1963 på svenska) som också släpps i båda formatet via Warner Home Video.
Omslaget till Sista vakten
Nu har omslaget till Sista vakten, höstens svenska King-bok kommit. Detta är den tredje delen av Bill Hodges-trilogin som släpps på engelska (End of Watch) nu i juni.
Boken släpps av Albert Bonniers Förlag 11 oktober och är översatt av Följeslagarna-bekanta John-Henri Holmberg (Läs en arkivintervju med Holmberg här). För formgivningen står Miroslav Sokcic.
Den som finner även som ljudbok
Den som finner kommer även att släppas som ljudbok. Uppläsare blir Johan Svensson som även läste Mr Mercedes.Boken släpps i juni.
Omslaget till Den som finner
Nu har det svenska omslaget till Den som finner (Finders Keepers) kommit. Boken släpps 3 juni av Albert Bonniers Förlag och översättare är ingen annan än Följeslagarna-bekanta John-Henri Holmberg, som gör "comeback" som Kings svenska röst sedan Det mörka tornet-svitens fullbordande.
Så här lyder bokens katalogtext:
Den som finner är den fristående andra delen i Stephen Kings thriller-trilogi om Bill Hodges. Den första delen, Mr Mercedes, hyllades av kritikerna och tilldelades årets Edgar Award för bästa spänningsroman 2015.
Morris Bellamy är författaren John Rothsteins allra största fan. Han är fullkomligt besatt av den geniförklarade Rothstein och hans romaner om Jimmy Gold. Men Morris är besviken på sin idol. Rothstein har slutat skriva, och sålt sig till reklambranschen. Som straff måste han dö.
Efter att ha skjutit ihjäl Rothstein i författarens eget hem får Morris inte bara med sig pengarna i kassaskåpet, utan också en trave anteckningsböcker som bland annat visar sig innehålla det handskrivna manuset till ytterligare en Gold-roman. Morris hinner precis gömma undan anteckningsböckerna när omständigheterna gör att han hamnar i fängelse för ett annat brott.
Åratal senare finner en liten pojke vid namn Pete Saubers den undangömda skatten. En skatt som visar sig vara livsfarlig att ha i sin ägo. Den pensionerade kriminalaren Bill Hodges får nys om Petes trängda situation, och tillsammans med sina medhjälpare Holly och Jerome dras han in i fallet och i Morris Bellamys vansinne.
Vad händer i Kingvärlden 2016?
Under åren Följeslagarna var ett regelbundet mailutskick brukade vi alltid inleda ett nytt år med att lista det vi vet kommer att hända under året. Så även nu, när vi i denna artikel ger er några datum att anteckna. Tyvärr är det i dagsläget förhållandevis lite som är utannonserat eller offentliggjort. Kanske finns det anledning att uppdatera listan om någon månad eller så.Här är i alla fall det vi vet just nu:
15 februari: 11.22.63 har premiär. Miniserien i åtta delar visas i USA på Hulu, en Netflix-liknande streamingtjänst. Det är just nu oklart om serien kommer att distribueras via andra kanaler internationellt.
3 mars: Cell - filmatiseringen av Kings bok med samma namn, med bland annat John Cusack och Samuel L. Jackson i några av huvudrollerna, har legat klar utan distribution en längre tid. Det här datumet ska den enligt IMDB ha premiär - i Argentina! Man får hålla tummarna för att den verkligen släpps under 2016. Hittills har inga rörliga bilder från filmens setts.
20 maj (preliminärt): Den som finner - den svenska översättningen av Finders Keepers släpps av Albert Bonniers förlag.
7 juni: End of Watch - den tredje och sista delen i "The Bill Hodges Trilogy" släpps. Teaser: "In End of Watch, Stephen King brings the Hodges trilogy to a sublimely terrifying conclusion, combining the detective fiction of Mr. Mercedes and Finders Keepers with the supernatural suspense that has been his trademark. The result is an unnerving look at human vulnerability and up-all-night entertainment."18 augusti (preliminärt): Vinden genom nyckelhålet - den svenska översättningen av The Wind Through The Keyhole, den åttonde boken i Det mörka tornet-serien släps av Albert Bonniers förlag.
Spekulationer: King har den generösa vanan att pytsa ut två böcker per år och om även 2016 blir ett sådant år borde bok nummer 2 komma framåt den sena höstkanten, kanske i november. Det kan mycket väl vara så att King börjar prata om en ny historia i samband med press kring 11.22.63-miniserien. Vi väntar med spänning.
Vi väntar även på mer information kring de kommande filmatiseringarna av It, The Stand och inte minst The Dark Tower. Den sistnämnda har ju ett satt releasedatum 13 januari 2017 så det lär hända saker kring den filmen inom väldigt kort.
I övrigt är 2016 ett oskrivet blad. Sannolikt blir det en och annan plötsligt publicerad novell. Håll koll på Följeslagarna här eller på Facebook för att inte missa något.
Kings nästa två böcker i Sverige blir...
Så här i regnrusket kan det kanske vara på sin plats med en uppdatering om vad som kommer när det gäller Stephen Kings böcker här i Sverige. Vi kollade med Bonnier och såhär ligger det till.En svensk översättning av Finders Keepers uppföljaren till Mr Mercedes kommer att ges ut i april. Däremot kommer den åttonde Dark Tower-boken The Wind Through The Keyhole som skulle släppts under 2015 flyttas fram och släppas efter Finders Keepers. Något exakt datum finns inte i dagsläget.
Recensioner: Drunken Fireworks och Jurtjyrkogården
I dag släpps ljudboken Drunken Fireworks med novellen med samma namn som senare i år kommer att ingå i samlingen The Bazaar of Bad Dreams. Vi har lyssnat på den dialekttunga uppläsningen och tycker till om boken här...
Dessutom har fyra gamla King-klassiker trillat ut på den svenska marknaden på nytt som storpockets. Vi har läst en av dem, Jurtjyrkogården, och vad vi tycker om den går att läsa här...
King hyllar nordiska författare
I en färsk intervju i The New York Times hyllar King några nordiska författare, bland annat John Ajvide Lindqvist. Intervjun handlar helt och hållet om litteratur och läsande och det är i en fråga om översatta böcker King nämner några nordiska namn:Do you enjoy fiction in translation? Stories from particular corners of the world?
I actually avoid novels in translation when I can, because I always have the feeling that the author is being filtered through another mind. I read “Nana” last year, and swapped back and forth between two translations. They were quite different — not in the plot, which is simple, but in the mode of expression. That said, I read Pierre Lemaitre, a really excellent suspense novelist, and the aforementioned Karin Fossum. And of course the wonderful John Ajvide Lindqvist. I also enjoyed Stieg Larsson, wooden prose and all.
Intervjun går att läsa i sin helhet här.
King 2015
Snart är 2015 här och vad kan då passa bättre än att avslöja vilken som blir nästa King bok att översättas till Svenska?Den 22 maj kommer ”Mr Mercedes” att släppas i Sverige. Vad den kommer att heta är inte klart i dagsläget men en gissning är väl att den får behålla originaltiteln eller översättas till ”Herr Mercedes”.
Vidare kommer man även att ge ut ”Årstider”, ”Lida”, ”Jurtjyrkogården” och ”Dolores Claiborne” i storpocket den 16 april.
Omslaget till Väckelse
Nu finns omslaget till Väckelse att beskåda. Bonnier har valt att använda det amerikanska som utgångspunkt och försvenskat det.
Intervju: Albert Bonniers Förlag om Stephen King
Utan att tala illa om de tidigare förlagen som publicerat King i Sverige måste man konstatera att med Albert Bonniers Förlag vid rodret händer det grejer! Nu följer de upp 22/11 1963 och Doktor Sömn med en simultanpublicering av Väckelse 11 november. Vi skickade några frågor till Kings svenska förläggare Johanna Haegerström för att reda ut vad som händer och vad som kommer att hända.
Hur kommer det sig att Albert Bonniers Förlag tog över publiceringen av Stephen King i Sverige?
- Möjligheten uppstod när Bra Böcker började avveckla sin skönlitterära utgivning för ett par år sedan. Stephen Kings författarskap är unikt, han är inte bara världens bästa skräckförfattare utan visar gång på gång att hans skrivande har fler sidor än så. King har många hängivna i Sverige men vi upplevde att det fanns potential att nå ännu fler och hoppas att vi kan lyfta och bredda hans författarskap i svensk översättning.
Som läsare som varit med sedan 80-talet gläds vi åt den växel som vi upplever lagts in jämfört med tidigare år. Doktor Sömn kom ut betydligt snabbare än någon tidigare bok och med Väckelse gör ni något som enbart få andra länder gjort tidigare och publicerar samma dag som USA. Vad är orsaken till detta - helt och hållet - positiva tempo?
- Med en så produktiv författare som Stephen King är det svårt att göra allt i översättning. Vi vill istället välja de romaner som känns starkast och viktigast att göra tillgängliga på svenska, och vi vill göra dem när de ännu känns brännande aktuella. Det ska bli väldigt roligt att kunna ge ut Väckelse på svenska simultant med den amerikanska utgivningen.
I och med att ni ger ut Väckelse blixtsnabbt innebär det att ni kronologiskt hoppar över Mr Mercedes som släpps i början av juni internationellt. Finns titeln med i framtidsplanerna för 2015 och hur ser planerna ut i övrigt?
- King har många grenar i sitt författarskap: stora romaner som Väckelse och Mr Mercedes, fantasyserien Det mörka tornet, de pulpinspirerade romanerna på Hard Case Crime. Det finns andra ord mycket att välja bland och ännu är det inte klart vilken titel som blir nästa på svenska efter Väckelse. Men vi kommer att göra minst en och troligen två nya Kingtitlar på svenska även 2015.
Stephen King har under de senaste åren publicerat en rad kortare böcker på andra förlag (Joyland och The Colorado Kid på Hard Case Crime, och Blockade Billy på Cemetary Dance). Finns det någon möjlighet att dessa kan komma att ges ut i Sverige, eller har ni något slags kontrakt som uteslutande jobbar med Kings huvudsakliga förlag Scribner?
- Se ovan!
En förlagsteknisk fråga av rent intresse: Skulle det vara möjligt för er att paketera ihop ovan nämnda kortare böcker till en volym, eller måste det finnas ett sådant "paket" tillgängligt från Kings håll?
- Den sortens idéer går alltid att diskutera med författarens agent, men just nu finns inga konkreta planer på en sådan utgivning.
I samband med Doktor Sömn gav ni även ut Varsel under sin originaltitel The Shining på pocket. Finns det planer på att även återpublicera andra äldre titlar under Albert Bonniers Förlag?
- Ja – nästa år kan vi se fram emot en återutgivning av fyra äldre Kingromaner i pocketformat.
Hur ser planerna ut för publicering av ljud- och e-böcker framöver?
- Numera gör vi i stort sett alla översatta titlar även som e-böcker, och det gäller även King. Väckelse kommer även ut som ljudbok.
Vi tackar Johanna för svaren och kan konstatera att 2015 ser ut att bli ett fint svenskt Kingår det med. Vi kommer givetvis att rapportera om vilka titlar det handlar om så fort vi vet det, och vi kanske har anledning att skicka fler frågor till Johanna även i framtiden...
Arkivintervju: John-Henri Holmberg (1998)
Under 1990- och 2000-talet var Kings svenska röst uteslutande den av John-Henri Holmberg. Kronan på verket var när han tog sig an översättningen av The Dark Tower-sviten. Det blev även John-Henris sista insats som Kings svenska röst. Eller "senaste" kanske man ska säga, för det finns ju alltid en möjlighet att han får komma tillbaka.I oktober 1998 intervjuade vi John-Henri som då var dubbelt högaktuell, dels med översättningar av Desperation och The Regulators, och dels med de två volymerna av Nattmaror och drömlandskap som han gav ut på egna förlaget Replik. Nedan följer - trots sin längd - en förkortad version av intervjun, som i vissa synvinklar är daterad men i andra fortfarande mycket intressant om man vill förstå både översättandet som yrke och bokbranschen.
Den kompletta intervjun finns att läsa i Utskick #20 i vårt arkiv.
INTERVJU MED JOHN-HENRI HOLMBERG
När och hur började du arbeta som översättare?
- Av en slump och precis efter gymnasiet. Gick med en polare upp till Karl-Otto Bonnier och föreslog honom att låta oss ge ut Sveriges genom tiderna största samling science fiction-noveller. Det fick vi inte, men som något slags tröstpris fick jag revidera Artur Lundkvists översättning av Olaf Stapledons historiefilosofiska trettiotalsroman De sista och de första människorna, som skulle utges i pocket, istället. Det gav en slant för ett rätt kul arbete, så därefter försörjde jag mig som översättare medan jag pluggade på universiteten i Stockholm och Uppsala, och eftersom jag tycker det är rätt roligt att översätta författare jag gillar har jag fortsatt genom åren, även om jag nästan alltid haft andra jobb som huvudsysselsättning.
Hur går det egentligen till när man översätter en bok? Läser man boken på ett visst sätt, gör anteckningar, eller hur fungerar det?
- Det beror på översättaren och boken. En förundrad göteborgare frågade mig en gång också hur man bar sig åt - "Jag kan tänka mig två sätt, liksom - antingen läser man den först och skriver som man kommer ihåg, eller också läser man den samtidigt och skriver likadant på svenska, vilket är bäst?" I princip begagnar jag nog den senare metoden. Jag är kanske knäpp, men idealiskt börjar jag på första sidan och skriver tvärs igenom, gärna i mycket långa pass - tio, tolv timmar är helt okej - för att komma ordentligt in i texten och "känna" som författaren. När det är klart har jag vanligtvis samlat på mig ett antal anteckningar om saker som måste ändras bakåt, saker som bör tänkas igenom och kanske ändras genomgående, enstaka grejer som måste tas reda på. Men i princip: Jo, jag har boken bredvid mig och skriver likadant på svenska. Fast jag vill kanske tillägga att det verkligt tuffa är att så långt möjligt låta som författaren - tala i samma tonläge, på samma nivå.
Hur lång tid tar det i regel att översätta en bok som är runt 500 sidor?
- Hopplös fråga. 500 sidor Henry James tog mig ungefär tre månaders heltidsarbete. 500 sidor Stephen King kan däremot gå kanske dubbelt så snabbt. Men eftersom jag aldrig översatt på heltid utan gjort annat parallellt har jag egentligen ingen fullständigt klar uppfattning. Säg att det när det handlar om en rimligt klar och redig text kan röra sig om 3-4 boksidor i timmen.
Många anser att de tidiga Kingböckerna är dåligt översatta - hur är din syn på detta utan att klanka ned på några kollegor?
- Fullständigt uppriktigt har jag ingen åsikt i frågan. Bortsett från ett par titlar har jag inte läst det andra har översatt av King; jag föredrar att läsa på originalspråk. Ett av undantagen är Stark, som jag i egenskap av Bra Böcker-förläggare köpte in från Legenda för bokklubbsutgivning; den översättningen var faktiskt i sin ursprungliga form så oerhört dålig att jag krävde att den skulle arbetas om fullständigt om jag skulle ge ut boken i bokklubb. Det skedde också. Översättningen av "The Body" i Different Seasons [det vill säga "Höstgärning", novellen som filmats som Stand by me / vår anm.] har jag i talboksversion och har hört flera gånger på E4 till och från Stockholm; den tycker jag med undantag för ett par småsaker är utmärkt.
Vilka problem kan man stöta på vid översättningen? Vissa av Kings böcker innehåller olika "inskjutna" texter som innehåller hemliga meddelanden eller saker som har stor betydelse för handlingen. Jag tänker speciellt på den berättelse som Mike Noonan skriver i Bag of Bones som i själva verket är ett dolt meddelande eller gåtorna i The Waste Lands. För att dessa texter ska få samma poäng krävs det att översättaren är påhittig och har fantasi.
- Sant. Men det finns många andra problem hos King också; han älskar att ägna sig åt kulturella associationer till filmer, litteratur, rockmusik, butikskedjor, snabbmat, TV-shower och sånt, nästan alltid tidstypiskt för sent 50-tal, 60-talet och 70-talet. Jag inbillar mig att jag klarar det här rätt bra eftersom jag varit mycket i Amerika, är bara några år yngre än King och har växt upp med samma intresse för science fiction, populärkultur, underground och rock som han har gjort. Jag kan också Jefferson Airplanes och Crosby, Stills & Nashs texter, så jag känner igen dem. Och förhoppningsvis har jag hyfsat med fantasi. Dessutom tycker jag det är roligt att översätta rimmad vers.
Kings tidigare svenska förlag hade ju en uppsjö av översättare, men nu är du ensam översättare på Bra Böcker - hur kommer det sig? Är det bra eller dåligt att det är så?
- Förhoppningsvis kommer det sig väl av att Bra Böcker tyckt att jag gjort ett hyggligt jobb. Och i princip tycker jag - i egenskap av förlagsmänniska - att det är bra. Som jag nämnt ser jag det som väsentligt att en författares ton, röst, fångas i översättning. Men inga två översättare har exakt samma tonläge eller tolkar samma författare identiskt. Så för att författarens (i det här fallet svenska) översättningsläsare ska uppleva honom eller henne som densamma berättaren från bok till bok ser jag helst att samma person får översätta samme författares alla böcker. Så långt möjligt har jag som förläggare tillämpat den tanken; den är inte olik den man har i länder där man dubbar filmer och där samma skådespelare i princip alltid dubbar samma stjärna. (Enligt uppgift hade de landssorg i Japan i våras när Sean Connerys "röst" dog. Det tycker jag på något sätt är tilltalande.)
Många av Kings titlar är ju rätt svåröversatta, som Misery, Bag of Bones med flera. Rose Madder översatte du till Rasande Rose, en titel som jag personligen inte är speciellt förtjust i. Hur kom du fram till den titeln?
- Det gjorde jag inte; det var förlaget som bestämde titeln. Mitt förslag - eftersom jag gav upp möjligheten att åstadkomma samma dubbeltydighet som King - var Rosie på riktigt, som ju är hämtat ur den lilla vers som finns på ett par ställen i romanen.
Har det funnits andra titelförslag till de böcker du har översatt?
- I de andra King-fallen har det också ett par gånger funnits skilda meningar. Men det är inte översättarna som bestämmer titlarna. Fick jag göra det skulle jag nog ha satt andra på många av de böcker av King som publicerats i Sverige.
Kan du ge några exempel på vad du har/hade i åtanke?
- OK. Vad det handlar om är att jag är ganska bokstavstrogen. Så till exempel: The Dark Half skulle jag nog ha kallat Den mörka sidan; Thinner skulle jag nog ha kallat Magrare eller nåt i den stilen; Night Shift tycker jag med fördel kunde hetat Nattskift. Idén bör väl framgå.
I Den gröna milen finns det ett misstag i en av böckerna som King sedan rättade till i den samlingsvolym som släpptes senare. Det är vakten Percy som vid ett tillfälle är bakbunden i en tvångströja och plötsligt har en tredje arm som han torkar sig i pannan med. Detta finns med i din översättning. Insåg du inte att det var ologiskt eller ansåg du dig vara tvungen att översätta som det stod?
- Jag håller mig mycket nära texterna jag översätter och ogillar "fria" tolkningar och översättningar där man - enligt min uppfattning - förgriper sig på författarens ordval, stämningsläge, bildspråk eller vad det nu är. I just det fall du talar om medger jag att man kanske skulle ha ändrat. Men ändringen kommer i envolymsutgåvan, där Kings ändringar kommer att föras in i den svenska versionen av romanen, som jag förresten tycker är en av hans bästa.
Desperation och Väktarna är de två senaste böckerna du översatt. Upplevde du några problem med att få till dem med tanke på det hitta-på-språk som används flitigt i Desperation?
- Nej, varför det? Det påhittade språket översätts inte, lika lite som man skulle översätta ord eller meningar tryckta på grekiska i en amerikansk roman. Tar författaren med text på ett för originalets läsare främmande språk ska de fortsätta att vara på ett främmande språk också i översättning. (De enda gånger jag sett sånt översättas har rätt komiskt varit ett par gånger när en engelskspråkig författare valt det exotiska språket svenska som främmande. Då måste förstås engelskan översättas till svenska - och den svenska text som finns med översättas vidare till någonting som är lika obegripligt för en svensk läsare som svenskan är för en engelsk.)
Som förläggare har du några King böcker på ditt "samvete". Till att börja med gav du ut Dödsdansen (Wiken, 1991), vad motiverade dig att ge ut den boken 10 år efter att den skrevs?
- 1. Jag tyckte den var intressant. 2. Jag föreställde mig att Kings läsare skulle köpa den, och de var många nog för att göra den lönsam. 3. Jag tycker att man bör ta så kallad populärlitteratur på allvar också i Sverige, och bidrar gärna - för övrigt också med egna böcker - till att den i högre grad bör bedömas i litterära termer snarare än litteratursociologiska, något jag finner oförsvarbart nedlåtande.
Nu ger du ut Nattmaror och drömlandskap i två volymer. Samlingar har ju ingen vidare hög status hos de tidigare förlagen, man ändå ger du dig på en samling. Hur kommer det sig?
- Jag gillar noveller, och inbillar mig att boken åtminstone kan sälja så många exemplar att den går ihop.
Enligt bokhandeln kommer volym ett av Nattmaror och drömlandskap att kosta runt 340:-, tror du detta, i kombination med samlingars låga status, kommer att resultera i dåliga försäljningssiffror? Det är ju trots allt "bara" en halv bok.
- Men det är en bok på drygt 400 sidor, med elva kompletta berättelser av King. En bok på 800 sidor klarar Replik inte att utge ekonomiskt.
Vem kom på den svenska titeln på Nattmaror och drömlandskap?
- Som nämnts ovan är det förläggarna som bestämmer titlar, så det gjorde jag alldeles själv.
Du är också ansvarig för att författare nummer två i familjen King, Tabitha, publicerades i Sverige. Hur gick det med den satsningen, och finns det planer på att publicera fler böcker av Tabitha i Sverige?
- Den bok jag gav ut hade mycket måttlig framgång. Såvitt jag vet finns inga planer att gå vidare med Tabithas böcker, men naturligtvis kan jag inte svara för vad man tänker på vare sig Bra Böcker eller andra förlag.
Berätta om din första kontakt med King som läsare!
- Jag undrar om det inte faktiskt var på 70-talet när han publicerade en del noveller i framför allt sf-tidskriften Magazine of Fantasy & Science Fiction, vilket han för övrigt fortfarande gör. De första böcker jag läste av honom var tidigt på 80-talet; skräck har aldrig varit det jag helst valt att läsa, och följaktligen var det inte förrän han började diskuteras mer brett jag tog en ordentlig titt.
Enligt djungeltelegrafen har du träffat King vid två tillfällen - detta vill vi givetvis veta mer om!
- Jag har träffat King ett par, tre gånger i samband med amerikanska bokmässor eller releasebjudningar. Vid ABA:s kongress i Los Angeles för sex år sedan höll han ett frukostanförande om sitt författarskap som var fascinerande. I New York deltog jag i ett releaseparty för den oavkortade utgåvan av The Stand när han bland annat spelade med i orkestern.
- Vad säga om en superkändis man inte känner alls, bara har bytt enstaka ord med? Han slog mig som en mycket normal människa, road av skrivandet snarare än av inkomsterna som jag tror spelar väldigt liten roll för honom vid det här laget. Han är mycket lång och oerhört närsynt och har mycket tjocka glasögon, liksom Tabitha, som dessutom är mycket kort - det ser åtminstone ut som om det skilde nästan en meter i längd mellan dem. De av hans goda vänner jag känner någorlunda väl - bland andra Harlan Ellison och Dean Koontz - säger att han är anspråkslös, spontan, humoristisk, road av väldigt normala saker - baseboll, gamla skräckfilmer, science fiction, ta en öl med polarna.
I din personliga uppfattning, vilka är Kings starka sidor och vilka böcker anser du vara hans toppar?
- Kings starka sidor är faktiskt många. Han är född berättare och upprepar sig sällan. Han är en utomordentligt bra stilist med förmågan att variera sitt språk mycket följsamt, samtidigt som han väjer för det sökta, konstlade eller preciösa. Han är en lysande vardagsobservatör som bättre än de flesta lyckas återge och skildra ganska ordinära människors sätt att tala, tänka och leva. Han är samtidigt väsentligt mycket konstfärdigare än han för det mesta hålls räkning för; i texter som t ex kortromanen "The Body" visar han en mycket medveten, långtgående ambition att skapa en fungerande metatext, och inte minst vågar han vara både känslosam och till och med sentimental men i de flesta fall utan att ramla över gränsen till det patetiska.
- Hans bästa böcker? Ska jag begränsa mig till några enstaka favoriter, så skulle det åtminstone just nu bli: It (en lysande barndomsskräckskildring, förutom de sista 200 sidorna där monstret kommer i bild), Dolores Claiborne, Rose Madder, The Green Mile och Bag of Bones. Som synes tycker jag att han blivit bättre och bättre. Men det finns också utsöka passager i mycket annat han skrivit. Dark Tower-sviten tror jag kommer att bli storslagen när den väl avslutats; sista kapitlet i Insomnia grät jag över tangentbordet när jag översatte. Och "The Body" har jag redan dillat om.
Å andra sidan, vad är hans svaga sidor och vilka böcker tillhör återvinningsinsamlingen?
- King säger att han som skräckförfattare helst vill injaga fruktan i sina läsare. Funkar inte det kan han försöka skrämma dem, och klarar han inte det heller kan man alltid försöka äckla dem. Hans svaghet är, som jag ser det, tendensen att göra traditionell skräck också av berättelser som inte borde vara det - som IT, som borde fått förbli en tvetydig bok om barndomens skräck och hur den påverkar oss genom livet, där läsaren gärna skulle fått fortsätta att undra över om det verkligen fanns något verkligt monstrum.
- En annan svaghet är Kings lätthet att skriva på - han är hejdlös, och när han fängslats av sina personer har han en lite olycklig tendens att låta dem prata på ändlöst eftersom han har så lätt för dialog som är både trovärdig och underhållande men ibland ingenting tillför berättelsen. Exempel här är Insomnia och Desperation, som jag menar båda borde ha varit ett par, tre hundra sidor tunnare.
- Riktigt svaga romaner finns också: dit skulle jag räkna Firestarter, Christine, The Eyes of the Dragon, The Tommyknockers. Poeten Tom Disch - tror jag det var - har påpekat att The Tommyknockers skulle förtjänat ett Hugo-pris som årets bästa science fiction-roman… om den utkommit senast 1958. Det tror jag ligger mycket i. Det är en oerhört traditionalistisk sf-roman som inte har mycket att tillföra det som hänt inom sf de senaste 40 åren.
Hur tror du att Sveriges syn på Stephen King är i dagsläget rent litterärt? Det är ju uppenbart att han inte är lika populär som på slutet av 80-talet då bokhandlarna formligen svämmade över av Kingböcker.
- Men delvis är det avsiktligt. Kings agenter har undvikit att förnya alltför många kontrakt; man har uppfattat det som att hans popularitet minskat just för att han överexponerats inom ett litet språkområde, och vill försöka bygga upp honom igen genom att se till att det inte ligger 35 böcker ute samtidigt i flera olika versioner och prislägen. Annars är min uppfattning att allt fler kritiker börjat inse Kings litterära styrka, parallellt med att hans senare böcker möjligen blivit en smula för sofistikerade för de läsare som tidigare blandade hans romaner med Dean Koontz och läste båda i första hand för skräckinnehållet.
Hur ser du på Kings "hot" om att lägga av, eller snarare trappa ned? Hur länge tror du att han kommer att hålla på?
- King är författare och berättare, antagligen i omvänd ordning. Han kommer att berätta historier - och skriva ned dem - så länge han lever. Får han för sig att under någon period inte låta utge dem, blir vi väl tvungna att vänta. Men att han verkligen skulle sluta skriva tror jag bara inte på.
Efter 34 år är det nu dags...
34 år efter första boken av Stephen King publicerades i Sverige så kommer vi äntligen att få avnjuta en ny Stephen King bok samma dag som den släpps i USA. Ska man vara nogräknad kommer vi till och med få den innan USA med tanke på att vi ligger 6 timmar före rent tidsmässigt.Boken det gäller är ”Väckelse” (originaltitel ”Revival”) och den kommer alltså att släppas den 11 november både i USA och i Sverige.
Till höger ser ni det amerikanska omslaget, om det kommer att användas till den svenska utgåvan är dock inte känt än.
Titel: Väckelse
Översättare. Boo Cassel
Release: 11/11-2014
Antal sidor: 550
New England, tidigt 60-tal. Sexårige Jamie Morton leker på gården när en skugga faller över honom och en man i svart kavaj tornar upp sig mot himlen. Det är första gången Jamie träffar pastor Charles Jacobs – ett möte som kommer att prägla hans liv. Med sin vänliga fru och livlige son blir den unge nyinflyttade pastorn genast omtyckt i staden.
Jacobs är inte bara hängiven sitt prästerliga kall, han drivs också av en hemlig besatthet av elektriska experiment. Jamie delar hans fascination och mellan dem båda knyts ett särskilt band. Men när tragedin drabbar Jacobs familj slås idyllen i spillror. Övertygad om att Guds existens är en omöjlighet chockar pastorn samhället i grunden och tvingas lämna staden. Charles Jacobs skugga kommer dock inte att lämna Jamie. Den bara mörknar med åren. När de båda möts igen är Jamie i trettioårsåldern, en heroinmissbrukande musiker som befinner sig i fritt fall. Återigen får Jacobs Jamies liv att ändra riktning, och återigen dras han in i den allt mer maniske före detta pastorns försök att väcka liv i universums dolda krafter. Krafter som kan hela, men också skada.
I samma anda som H.P. Lovecrafts och Edgar Allan Poes skräckberättelser ställer Stephen Kings Väckelse den skrämmande frågan om vad som väntar på andra sidan döden. Det är en mörk roman om den största fasan av alla: att förlora dem man älskar.
Nytt King på horisonten
Just nu är det trevliga tider för King fans i Sverige. Det är mycket på gång både inom landets gränser men även utanför. Här är lite datum ni bör notera.2 april:
Nyinspelningen av Carrie släpps på DVD och Blu-ray i Sverige. Ni kan även vinna ett ex hos DVDKritik
7 april:
Det amerikanska bokförlaget Cemetery Dance kommer att presentera spännande nyheter. De kallar det för något av det största de gjort och allt tyder på att King är inblandad.
9 april:
TV serien Under the Domes första säsong släpps på DVD och Blu-ray I Sverige
3 juni:
Nästa King bok i USA, Mr. Mercedes släpps. Idag finns inga uppgifter på när den kommer att släppas i Sverige.
11 november:
2014s andra King bok i USA, Revival släpps. Idag finns inga uppgifter på när den kommer att släppas i Sverige.
2015:
Nästa svenska King bok släpps. I dagsläget har inte titeln offentliggjorts men många kommer nog bli glada.
Doktor Sömn släpps i Sverige 2014
Nu har Bonnier släppt info om den svenska utgåvan av "Doctor Sleep". Svensk titel blir "Doktor Sömn" och releasen är satt till 18/2 2014.Här är en beskrivning av boken:
För 36 år sedan lyckades en liten pojke fly undan en besatt författare – sin egen far – och med en hårsmån rädda sig undan när både hotellet han bodde på och hans far sprängdes i luften. Det var en skrämmande historia om The Overlook Hotel, ett hus hemsökt av onda minnen. Berättelsen hette The Shining, på svenska blev det Varsel. Men vad hände med pojken? Det får vi veta nu. Doktor Sömn är Stephen Kings efterlängtade fortsättning på berättelsen om Danny Torrance.
Danny Torrance har blivit en medelåders man. Efter att ha levt ett liv som gränsat till döden genom ett självförbrännande alkoholmissbruk (precis som sin far) så har han blivit nykter och bosatt sig i en liten stad i New Hampshire. Där har han fått jobb som vårdare på ett sjukhem och kan med sin synska förmåga – sin shining – ge tröst och lugna dem, som ska dö. Han har en katt som ständig följeslagare. Patienterna kallar honom Doktor Sömn.
Men hans lugna liv ska snart slitas sönder. Danny har fått telepatisk kontakt med en flicka som har samma förmågor som han, bara oändligt mycket starkare. Flickan, som heter Abra, ber förtvivlat om hjälp. Hon är jagad av en samling vampyrliknande varelser, som lever på människors själar. Och den bästa och mest långlivade näring de kan få är när de träffar på någon som Danny eller Abra.
Det går inte att komma undan. Anfall är bästa försvar. Danny och Abra bestämmer sig för att bli jägare i stället för att låta sig jagas. Och jakten leder ända till platsen där The Overlook Hotel en gång stod.
Under the Dome i Sverige
Nu kommer "Under the Dome" till Sverige. Det är Kanal 5 som börjar visa serien med start 3 oktober 22:00. Här är en trailer.Nästa svenska King-bok
I juni kommer Nattsvart, stjärnlöst som är den svenska titeln på Full Dark, No Stars.De individuella titlarna på berättelserna blir "1922", "Storchaffisen" ("Big driver"), "Schyst förlängning" ("Fair Extension") och "Ett gott äktenskap" ("A good marriage").
Läs vår recension av originalboken.
Bra Böcker släpper King?
Enligt nyhetsartiklar blir Bra Böcker uppköpta av Nationalencyklopedin:"Förlaget Bra Böcker, med bästsäljande författare som Stephen King, Jean M Auel och James Ellroy, köps upp av Nationalencyklopedin. Bra Böcker blir dotterbolag till NE och på sikt ska förlaget koncentrera sig på fackböcker, skriver Svensk Bokhandel. Därmed blir en rad attraktiva författarnamn tillgängliga för andra förlag."
Med andra ord kan vi förvänta oss att Stephen King kommer att ges ut av något annat bokförlag inom de närmaste åren.
Bra Böcker släpper Full Dark, No Stars 2012
Bra Böcker planerar att släppa Full Dark, No Stars på svenska i juni 2012.FÖLJESLAGARNA PÅ FACEBOOK
BLOGGKALENDER
| << | Januari 2024 | >> | ||||
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
| 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
| 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
| 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
| 29 | 30 | 31 | ||||
Jurtjyrkogården: Blodslinjer